med på: båda sidorna, prof på orientens ri-i
kedomar, som vittna icke blott om en slöjd-1
skicklighet utan äfven om en smak i anord- 1
ning af förger och mönster, den man hittills
ofta, när den omtalats, hänfört till det fabel-
aktiga, oaktadt hvad man hört om de cirkas- :
siska shawlarna, om turkarnas vapen, 0.5. v.:
Vi kunna icke underlåta att dröja här en !
stund under en tyst beundran, ty huru skulle (
man genast kunna slita sig derifrån? Men
jag finner alltför väl att det vore att taga sig I
vatten öfver hufvudet, att ens försöka göra en,
början att beskrifva dessa sällsyntheter, och se- i
dan fullfölja det på samma sätt för de öfriga!
länderna. Det skulle, förutsatt att det icke:
öfverskred förmågan, blifva en lång afhand-
ling, hvarmed läsaren ändå ingalunda vore!
belåten, emedan lyxartiklar och konstproduk-
ter måste ses, för att kunna njutas. Eller hvad:
begrepp kan man väl göra sig af en beskrif-1
ning om den stora, millioner värda diaman-
ten Koh-i-Noor; utan att se dess stålbryt-:i
ning, eller om de dyrbara ryska malakitarbe-
tena, eller orm kristallvaser och ljuskronor,
beskrifna på papperet? !
Vi skola således, för att ej öfverskrida det
tillbörliga omfånget för ett e:ler några få bref,
begynna från en annan utgångspunkt, och blott
framställa några betraktelser öfver hvad vil!
funnit utgöra de med afseende på industriens
framsteg vigtigaste företeelserna inom nägral:
särskilda grenar deraf, samt för öfrigt i för-
bigående anmärka ett och annat som frappe-
rat oss genom sin egendomlighet, utan an-
språk att derpå kunna lemna någon närmare
eller fullständig beskrifning.
Till den första af dessa klasser höra otvif-
:velaktigt machinerna, verktygen, hvilka bi-
träda menniskohanden för de öfriga produk-
ternas frambringande, och vi börja med de
kraftmachiner, som äro ämnade att fram-
bringa drifkraft. Främst häribland fäster sig
vår nyfikenhet af flere skäl vid en på ameri-
kanska afdelningen befintlig, prydlig och väl
polerad machin, kallad the caloric engine, både
derföre att uppfinnaren och tillverkaren är en!
vår landsman, käpten Ericsson, en broder tilll
öfverste Eriesson, och emedan denna machin
går ut på att lösa en alldeles ny uppgift inom
mekanikens område. Det är tilläfventyrs blott
kändtafett mindre antal, att kapten Ericsson,re-
dan innan han utflyttade från fäderneslandet, för
nära 30 år, sedan umgicks med den tankan, att
kunna ersätta ångkraften såsom drifkraft, ge-
nom begagnande af upphettad atmosferisk
luft i dess ställe, och att han redan då hade upp-
gjort planen till en machin för att åstadkom-
ma detta. Försöket lyckades äfven i theo-
rien; men hade den olägenheten med sig, ati
intet material ville hålla stånd emot hettan,
så att machinen snart var förstörd eller kom
i olag. En annan skulle snart blifvit afskräckt
af denna erfarenhet; men detta varicke fal-
let med kapten Ericsson. Han har lefvat för
sin idg, och arbetat i nära trettio år på dess
utveckling och bringande till praktisk använd-
barhet. Nu har han, som nyss nämndes, skic-
kat en sådan machin till expositionen, och
det säges, att han snart ämnar sända en an-
nan till Europa, hvilken skall göra tjenst för
100 hästkrafter. Det vackra arbetet står der
till vissa delar af sitt yttre något liknande en
ångmachin, men ännu utgörande en gåta för
åskådaren, till dess uppfinnaren sjelf kommer,
då man kan helsa honom med orden i vi-
san: Herr kapten! sätt machinen i gång —
Herr kapten!s Men idgen äri hög grad stor-
artad, ty den går ut på ingenting mindre, än
att kunna ästadkomma samma kraft som ång-
machinerna med åtgång af en tiondedel at
det bränsle, som dessa medtaga, och att kunna
undvara all den tyngd, och alla de besvärlig-
heter, som vattnet i ångpannorna och dess
anskaffande nu förorsakar, och kommer såle-
i flora afesgndan, sm dan lung GY
ML Tövolution i allt det mackineri som
begagnas till drifkraft, serdeles för sjöfarten.
Det är naturligtvis ännu för tidigt att kunna
yttra något bestämdt om värdet af denna upp-
finning: finis coronat opus, säger ordspråket;
men en man af så eminent praktisk skicklig-
het som hr. Ericsson, om än enthusiast, är
likväl hvarken en tom visionär eller en char-
latan, och sänder icke en i stort komplett ut-
arbetad machin till veridsexpositionen, utan
att veta hvad han gör. Vi tillstå således att
vi tro på den stora uppfinningens verklighet —
och hvilken framtid för industrien ligger då
icke gömd i det snilleverk, som denna ma-
chin innefattar? Hvilket hedrande och säll-
synt mod har icke erfordrats, att med den
klara blicken in i framtiden att en id skall
lyckas, offra ett fjerdedels sekel på öfvervin-
nandet af de materiella svårigheterna — och
hvilken seger slutligen att lyckas, icke så
mycket att intaga ett rum bredvid eller fram-
för Fulton och Watt och Arkwright och Jac-
quard i efterverldens -minne, men. att hafva
åstadkommit något som leder till sådane stor-
artade resultater för all industri.
Uti. ångmachins-departementet, om vi så få
kalla det, öfverraskas vi deremot i synner-
het blott af en omständighet, nemligen att på
hela expositionen icke finna någonting nytt,
ingenting som vittnar om ett egentligt fram-
skridande sedan några år tillbaka, ingenting
som icke redan till samma godhet kan göras
och göres vid Mota!a verkstad; men deremot
verkligen mycket af öfverflödiga och krång-i
liga användningssätt. En pjes af detta slag
har likväl serdeles fästat vår uppmärksamhet;
det är en liten -cylinder-machin om sex häst-
krafter af hr James Nasmyth från trakten af
Manchester, derföre att det är den enklaste
af alla ångmachiner vi ännu sett. Alltsam-
mans är så anbragt att det blott tyckes bestå
af cylindern, som hvilar på ett underläg af