rinna, och I hennes besittning följaktligen af oberäkneligt stort ; värde för en större sjömakt. Men utom denna vigtigiga medelpunkt för sin östersjöflotta, vunne Ryssland gerenom besittningen af Bornholm äfven ett ej ringa antatal utmärkta matroser till dess bemanning. Öns innevånånare äro kände för utmärkt sjömanskap, och man färäår der de erkändt bästa matroser i Östersjön, nägot t hvarpå ryska flottan lider stor brist. Alls ryska skepp,p, dem vi sett här i sommar, voro städse ganska talrikikt, men derjemte ytterst illa bemannade. Bätsmännenn, till större delen sammanrafsade ur det stora ryska : rikets inre provinser, voro klent bygde, illa födde ooch oskickliga i alla sjömanssysslor; tre dugtiga tyskka matroser göra otvifvelaktigt vida mer gagn än fenm ryska, hvilket man till och med ej kan undgå att sse då skeppen ligga i hamn. Man inser i Ryssland 1irätt väl denna olägenhet — de egna matrosernas oslkicklighet — och detta är en af anledningarne hvrarföre man söker bygga så mänga ängskepp som rmöjligt, emedan olikheten härigenom nägot jemnas,, enär det för ängskeppen på längt när icke är likax vigtigt som för segelskeppen att hafva en bemanniring af fullt sjövana matroser. Ryska krigsflottan ökas 3 ocksä ärligen med nya ängskepp, och har redan en stotor myckenhet. Alla dessa ängskepp som vi sett här i i sommar, voro nya, stora och af yppersta konstruktktion, med goda engelska machiner, och man säg tydfdligt att ingen kostnad eller möda sparats för att byggiga och utrusta dem på bästa sätt, med användning aff alla de nyaste godkända uppfinningar. Ryssland bekhöfrer blott 10 till 12 dylika fartyg, som de 5 vi haftft här i sommar, stationerade vid Bornholm, för attt beherrska Tysklands östersjökuster och, efter godtfinnande, föreskrifva hela vär östersjöhandel lagar. Mam kan derföre ej vara nog uppmärksam på denna ryskaa plan, hvilken, säsom vi med säkerhet veta, i all ttysthet men med stor ifver bedrifves.,