,) gifvarepersonalen felat deruti att söka gå förmedlan-
de till väga i allmänhet, då kan jag icke deri in-
stämma. Ingen regering får läna sig till verktyg ät
faktioners eller partiers politik. Att bemöda sig om
en jemnkning och förmedling af stridande politiska
anspråk, att derigenom upprätthälla lugnet och trygg-
heten i landet, hvilket ej ästadkommes genom efter-
gifter och koncessioner ät tillfälligtvis rådande me-
ningar, det är inför egna samveten, inför lagen, in-
för det folk, i hvars styrelse konungens rädgifvare
deltaga , icke blott en pligt, som ej fär eftersättas,
utan en förtjenst, som bör erkännas.
Jag hade väl ämnat genomgå och skärskäda alla
de föredragna 6 punkterna af Konstitutionsutskottets
, betänkande, men finner, att tiden längt framskridit,
rloch då talare före mig uppehällit sig vid hvarje ämne
: särskildt, så skulle jag måhända fruktlöst trötta stån-
det med ett omständligare anförande. Jag slutar:
sl derföre med anhållan om framställande af proposition
-latt lägga förevarande 6 punkter af betänkandet till
fl handlingarne. Grunden till detta yrkande hemtar jag
tljemväl ifrån det nogsamt bekanta förhällande, attre-
tldan två af medständen så förfarit, att ett derifrån
-lafvikande beslut i detta ständ följaktligen icke kan
tlleda till nägon verklig påföljd, eller utmärka an-
iInan opinion, än de individuela, som under diskus-
I sionen blifvit yttrade, och att ett sädant slut följakt-
tlligen blifver det enda rätta och praktiska, som al
I ständet kan vidtagas.
I Jag ber att få tillägga några ord, angäende en af
de föredragna anmärkningspunkterna, hvilken jag
Ifinner mig hafva, emot min afsigt, förbigätt att sär-
skildt taga i betraktande, nemligen den 5, som rörer
beräkningen af tiden för den majoren Åkerstein, sä-
som kommendant ä Waxholms fästning, ädömda sus-
pension. Anmärkningen i denna punkt är riktad
emot samme departementschef, som varit föremål för
de flesta anmärkningar. Den gär derpå ut, att denne
departementschef i så mätto skall afvikit från laglig
ordning i verkställigheten af högsta domstolens utslag,
langående det majoren Åkerstein ädömda suspensions-
straff, att detta fått beräknas ifrän ärets början, i
Istället för att först vidtaga sedan majoren Åkersteins
Ipermissionstid gätt till ända. Om jag skulle bedöma
Tdenna fråga endast som jurist, så måste jag tillstå,
latt anmärkningen icke saknar all grund. Ser jag
Jäter frågan, icke såsom jurist, utan i egenskap at
Iriksdagsman, samt, min rätt och pligt likmätigt, öf-
verväger, i hvad män det anmärkta förfarandet ver-
kat till större eller mindre skada, huruvida det eger
mer eller mindre vigt i det hela, sä drager jag icke
i betänkande att förklara detta anmärkta förfarande
icke vara tillräkneligt, efter 107 4 regeringsformen.
Hade det åter, såsom existerande factum, verkligen
varit af någon betydenhet, så hade 106 regerings-
formen, men ingalunda den 107, å detta fall bort
tillämpas.
Jag vidblifver min tanka, att betänkandet bör läg-
gas till handlingarne, och fär den äran anhålla om
proposition derå.
Hr Winge: De lagstiftare, som skrefvo 1809 ärs
Regeringsform, föreställde sig visst icke, att emellan
ledamöter i Konstitutionsutskottet och annat Utskott
kunde uppstå ett så spändt förhällande, att icke nä-
got allmänt omdöme i en så vigtig fråga, som den
förevarande, kunde bildas. Den förste värde talaren
i dag har haft ett ganska utförligt och upplysande
anförande. Men jag tror, att, om han varit här och
deltagit i Rikets Ständers förhandlingar år 1848, så
hade icke heller han undgått att fattas af det enthu-
siastiska deltagandet för det orättvist anfallna Dan-
marks sak. Jag var visserligen äfven bland dem,
hvilka deraf hänfördes, men yrkade ändå en vis:
gräns för det bistånd, Danskarne sökte, eller att
svenska armåeen icke mätte öfverträda rikets grän-
ser. Flere talare hafva redan så omständligt behand-
lat frågan i dess allmänlighet, att jag nu kan in-
skränka mig dertill att, jemte de nu yttrade reflexio-
ner, instämma med hr Petr; och önskar jag, att
ståndet mätte till Kongl. Maj:t ingå med en under-
dånig skrifvelse, angäende de två statsräders entle-
digande, som hr Petrå föreslagit.
Hr Geselius: Då någon allmän öfversigt eller skil-
dring af den förflutna regeringsperiod, som utgjort
föremäl för Konstitututionsutskottets granskning, icke
blifvit af Utskottet lemnad, sä att man deraf kan
hemta nägon tillförlitlig ledning, deraf bilda sig nä-
got säkert omdöme angående det sätt, hvarpå rege-
ringens ledamöter utöfvat sitt vigtiga kall, har man,
efter min uppfattning, nu endast att hälla sig vid de
anmärkningspunkter, som, under litt. A, äro af Ut-
skottet framställda; och ehuru, hvad nu dessa an-
märkningspunkter beträffar, Utskottet synes icke hafva
saknat mer eller mindre befogenhet dertill, äro de
likväl, så vidt jag kan finna, bäde hvar för sig ock
betraktade tillsammans, af den underordnade halt,
den mindre vigtiga eller maktpåliggande beskaffenhet,
att jag deraf, ledd af rättvisa och billighet, ingalunda
kan komma till den öfvertygelse eller det resultat,
som ätskillige talare här velat framhälla, att nemli-
gen Konungens ifrägakomne rädgifvare, flere eller
färre, i allmänhet förbisett rikets sannskyldiga nytta,
eller att, med Grundlagens egna ord, Rikets väl
kräfver, att nägon af dem mä, enligt 107 4 af Re-
geringsformen, till entledigande hos Kongl. Maj:t
anmälas. I följd häraf, och då jag tror det vara
med Grundlagen mindre förenligt, att anmärkningar
rärande andra förhållanden, eller uti andra eller flera
fall än Konstitutionsutskottet i dess förevarande me-
morial framlagt, nu till öfverläggning och pröfning
inom Riksstånden upptagas, äterstår mig endast för-
klara, det jag anser memorialet i denna del böra,
såsom icke föranledande till någon ätgärd, läggas till
handlingarne.
Hr Falhem: Jag har väl uppsatt några rader, för
att redogöra för mina äsigter i denna vigtiga fråga,
hvilka jag hemtat från Utskottets memorial; men se-
dan jag här afhört flere talares mera grundade fram-
ställningar, synnerligen den förstes sakrika anförande
och utredning af värt konstitationella statsskick, nem-
ligen förhällandet emellan styrelse och styrda, huru-
som det varit — hvad det är — och huru det borde
vara; så inskränker jag mig, dels för den framskridna
tiden, och dels för att ej förlänga protokollet, att för-
na mig uti br Werns yrkande emot rädgifvareperso-
nalen. :
Hr Rinman: Då jag deltagit i Konstitutionsutskot-
tets öfverläggningar en del af den tid, hvarunder det
här nu föredragna ärende af Utskottet behandlats, så
anser jag det tillhöra min pligt att tillkännagifva,
att jag instämmer uti hvad hrr Billström och Ekholm
deras reservationer anmärkt i afseende å sättet att,
vid granskning och bedömande af Konungens rädgif-
rares embetsförvaltning, gå till väga i detalj, i stäl-
let att betrakta regeringsätgärderne i sin helhet, för
att deraf sluta till nägot system. Ty detäåligger tvif-
velsutan Konstitutionsutskottet att yttra, huruvida Ko-l:
nungens rådgifvare i regeringsärenderne följt nägon
grundsats, eller tilläfventyrs icke alls lagt nägon sä-
dan till grund. Endast om representationen så för-
far kan en ministerstyrelse uppkomma. Visst har en
talare bakom mig sagt, att ministerstyrelse i andra
länder är förknippad med förtryck. Han har likväl
icke uppgifvit nägot visst land, der ettsädant förhål-
lande skulle räda, och det är följaktligen ytterst svärt
att nu försöka en vederläggning af denna beskyllning.
Fönryek hvilar alltid på godtycke, oeh enda medlet
utt borttaga ministerielt godtycke är ministårens an-
varighet. Men jag skall icke vidare taga den re-
lan längt skridna tiden i anspräk, utan inskränker
nig att i de fiesta delar instämma uti hr Ekholms
införande.
Diskussionen förklarades slutad.
RÄTTEGÅNRGS- ooh POLISSAKER.
Mälet mellan makarne Grääs har i dag återli
förevarit, dervid ä ena sidan mannen O. Griääs och
hushållerskan Welander, samt å den andra hustrul!
Grääs voro personligen tillstädes, de förra biträdda i
rättegången af. häradshöfdingen Ehrenpool. Hustruls
Grääs, slutliga pästäende upplästes och mälet öfver-
lemnades till domstolens afgörande, sedan hustru
Grääs afstått från att vilja öfrerbevisa vederparterna
om horsbrött.
— Ett annat mäl, visserligen icke med fullt så
rr q ww
tvi
ati
luj
tej
om
vä