ständs kkännedom, helst sedan jag förmärkt den ifve ja den ohejdade häftighet, hvarmed anmärkning: framställlts emot den nuvarande chefen för landtfö svarsdeppartementet. Till denna häftighet söker moa förgäfvees en förklaringsgrund i konstitutionsutskotte förevarande betänkande, icke eller har den framträt på ett Iklart sätt under denna diskussion. Följaktl gen mäåste den hvila på nägot helt annat, nägot, so ieke är tryckt eller här sagdt, på särskilda förhå landen, hvilkas närmare kännedom måhända är led. möter af konstitutionsutskottet förbehållen. Ty ja vill ieke tro, att denna ifver emot en statsrädsled mot blott utgör ett genljud af enskilda passione som borde vara främmande för dessa förhandlinga fastän myeket i denna dags öfverläggning kunde gi va anledning till en sädan slutsats. Den till de yttre gravaste af de mot ifrägavarande föredragand framställda anmärkningar rörde beväringsmanskapei vapenöffningar. Och likväl, när man undersöker der na, säscom jag, med ledning åf det äberopade sakrik anföranadet af en utmärkt man af yrket sökt göra, s befinness att nyssnämnda anmärkning ingalunda hvila på faktitisk grund. Sjelf saknande nödig kunskap militäryyrket, för att med tillräcklig klarhet kunn utvecklaa alla motiverna för åtgärderna i denna frå ga, meen mån, att full rättvisa varder iakttagen framlermnar jag det nu upplästa anförandet i ämnet att intargas i dagens protokoll, jemväl i den afsigt att, när en kommande, tid skärskädar och granska hvad här i dag förekommit, alla dokumenter må var tillgängliga för utöfvande af den domsrätt, som till komme: framtiden. Jag har endast få ord att lägg härtill, angående den ifrågavarande departements chefen. Af hvad jag genom samtal med personer a olika grader inom armeen kunnat utröna, har de synts mig, att chefen för landtförsvars-departemente i sina åtgärder och handlingar, såsom sådan, iaktta git en jjemnhet, en oväld och ett allvar, som verks ganska fördelaktigt i afseende på ordning, god and och discciplin inom armåen. Ett och annat undanta, från dettta omdöme har väl försports, och vi ha set dem i ttidningarne, men den allmänna meningen tro jag migg ha hört och uttryckt. Derföre kan icke hva man i fförevarande fräga haft att läsa i betänkande eller här hört anföras tjena till förklaring öfver d bittra och klandrande omdömen, hvilka i dag blifvi afgifna emot denne departementschef. Dessa klandrande omdömen hafva ianmärkningsväg gifvits en utsträckning, dels äfven till en annan af konungens rädgifvare, och dels till dem alle, med undantag af chefen för sjöförsvarsde:partementet. Till grund för nyssberörda, i all männarce form framställda yrkanden har man icke velat ätberopa, hvad konstitutionsutskottet framhälli genom de särskilda anmärkningar dess betänkande innefattitar. Man har mera sökt att hälla sig till de allmännna i regeringens system för att komma till de mål, hvvartill anmärkningarne i de 6 föredragna punk terna af betänkandet skulle kunna leda, jemlikt 10 8 regeriringsformen. På detta utom den grundlaglig ordninggen sträckta granskningsfält anser jag mig ick böra imläta mig. Jag kan icke godkänna en säådai oformlighet i öfverläggningen. Likväl bör jag i för bigående nämna, att det synes mig klart, i afseende ä införande af det nya lagverket, hvilket fordrar rikets ständers definitiva beslut, att icke nägot hufvudsakligt kunnat af regeringen vid denna riksdag göras till föremäl för en kongl. proposition. Jag vill ej nu yttra mig, i hvad mån Konungen kan egt skäl eller icke att nu ånyo framlägga en proposition, i afseende på lagförslagen. Vi må ej glömma, att rikets ständer vid sista riksdag förklarade sig ieke kunna antaga det då af Kongl. Maj:t öfverlemnade förslaget till strafflag, emedan detsamma icke var beledsagadt mied förslag till rättegängsbalk. Lagberedningen ha sedermera afslutat sitt arbete med ett sädant förslag ;; men för att åt en kongl. proposition om rättegångssordningen, som stödjes på lagberedningens förslag, grifva den fullständighet, som dess antagande skulle terfordra, mäste man tillika vara betänkt på en djupt ingripande förändring i hela systemet för den Juridiska och exsekutiva administrationsgrenen, som uti samma förslag förutsättes. Detta ensamt är ett arbete af stort omfång, hvars utförande sammanknyter sig i betydlig mån med hela den inre förvaltningen oeh regleringen af statsbehofven. Att göra propositiom, angående antagande af hela det nya lagverket, af lagförslag, som ensamma för sig fordra iratal iför att granskas, kunde dessutom äfven denna gäng leedt till samma slut, som inträffade med det så kallade? prineip-betänkandet, hvilket ämnades att blifva en hanodfästning om grunderna för den nya kriminallagen. Det antogs vid ena riksdagen. Vid den nästa ville icke rikets ständer rätt vidkännas dessa grunder, äm mindre deras konseqvenser. Ibland de anmärkningar, hvilka, utom de af utskottet på grundlagsenyg väg framställda, här blifvit utur reservationerna och eljest anförde, äro flera, säsom jag redan antydt specielt riktade emot chefen för landtförsvarsdepartmentet. En sädan är, att han ieke sökt införa en ny erganisation af landtarmeen, och det har jemväl lagts honom till last, att han skall yttrat sig vara derifrån förhindrad af det afslag, hvarmed ett förslag i berörda syftning vid sista riksdag bemötts af rikets ständer. Hvarken i det ena eller det andra kan jarg finna något anmärkningsvärdt. Om rikets tänderr gifva Kongl. Maj:t det svar, att ett organiationstbförslag, hvilket har afseende på landtförsvaret, cke anntages, sä kan jag ingalunda lägga nuvarande leparteementschefen till last, att han icke 2 är derefer äteer har till hands en ny plan till sådan organiation.. En allmännare organisationsplan för landtörsvarret kräfver otroliga forskningar i alla delar af lenna administrationsgren, samt beräkningar och förlager,, som i sanning ej kunnå improviseras hos lanlets regering, på samma raska och beqväma sätt, som vi sett försökas af enskilda. Man bör betänka, utt en departementschef måste genomgå sina förslager med helt annat öga, än den, som uppgör sådana pä fri hand och efter egna tycken. Likaledes har bär gjorts till föremål för klander emot samme statsrädsledamot, att han, vid förslag till inrättande af en särskild ingeniörtrupp, skall förtegat, hvad rikets stänler uti underdånig skrifvelse i dylikt ämne till Kongl. Maj:t vid förra riksdagen anfört. Äfven med anagandle af möjligheten, att något utur samma riets sttänders svar icke blifvit vid den sednaste proositiomens afgifvande omnämndt, anser jag sistnämnda nmärlkning ieke ega befogenhet. Rikets ständers krifvelse vid förra riksdagen måste nödvändigt varit ör Konungen framlagd, och innehället deraf honom pekant, innan denna sednare proposition afläts, och lå rikets ständer icke lära behöfva påminnas om hvad le sjefve så nyligen yttrat, så torde ett upprepande leraf, vid förnyadt tillkännagifvande af det oundvik-. iga behofvet af en särskild ingeniörtrupp, varit lika litet nödvändigt, som uraktlätandet, att anmäla de 5000 rdr, hvilka skulle utgifvits, såsom vilkor för ickordsersättning ät officerare vid armeen. Jag fatade ej, om det föreslogs, att desse skulle på annat ätt amvändas. Faetum är emellertid, att dessa metel i i sjelfva verket äro odisponerade. Tväå eller flere af ständets ledamöter hafva fästat sig id em omständighet, som är ämne för en af de punker i Konstitutionsutskottets betänkande, hvilka ieke lifvit af utskottet, såsom anmärkningar, godkände. jag hade trott, att det icke bort tillåtas, att dessa unkter kommo under diskussion eller öfverläggning nom riksständen. Men då Konstitutionsutskottet föetagit sig att läta för Rikets Ständer referera äfven