Om mjöldrygor i Råg.
Gårdagens Posttidning meddelar härom föl-
jande:
Utlåtande af föredraganden för K. Landibruks-
akademiens vetenskapsafdelning:
Med anledning af den till mitt utlåtande öfver.
kemnade skrifvelsen utaf den 20 September detta är
iffrän landshöfdingen uti Örebro län, om förhanden
varandet af mjöldrygor uti rågen inom en del af be.
mälte län äfvensom rågens förorening af en annar
inblandning, märkbar derigenom, att rågkornen be-
fnnas stundom försedda med rödaktiga partier, af
lvilka föroreningar och inblandningar det af ifråga-
varande råg tillverkade brödet och annan föda för-
menats, vid dess förtäring, hafva utöfvat menliga
inflytelser pä helsan, fär jag, efter granskandet af
den medföljande rägen, afgifva följande förklaring:
Mjöldrygan, hvars närvaro uti den öfverlemnade
sägen af mig blifvit bekräftad, är icke annat än en
svampartad utbildning af säden. Dess förekomman-
cde har väl oftast varseblifvits hos räg, dock saknar
rman icke exempel på att den äfven utbildat sig hos
kkorn, hvarjemte det synes sannolikt att mjöldrygan
kan utbildas med fröna af vissa gräsarter, säsom 10-
Nlium temulentum m. fl. Denna abnorma bildning
iibträffar lättast för en sädesart, då den växer på ett
ställe, som är utsatt för frost, och särdeles synes den
inträda dä en tidig frost infinner sig vid den tiden,
då säden slutat blomma och skall begynna mata sig,
hvarföre mjöldrygan äfven företrädesvis blifvit jiakt-
tagen på sädana äkrar, hvilka äro af ett ringare
areal samt hafva sitt läge uti en skogsbyggd, nyod-
lade mossar m. m. Mjldrygans narkotiska egenskap
har länge varit känd och tillskrifves förnämligast ett
deruti befintligt ämne, som af kemisterne blitvit i
sednare tider derutur utdraget och kalladt ergotin. I
edicinskt hänseende har man äfven länge vetat att
gagna sig af mjöldrygan säsom ett ganska verk-
samt medel. Använd säsom mjöl i blandning med
annat mjöl, förorsakar den sömnsjuka, yrsel med
flera sädane, i högre eller lägre grad utbildade för-
giftningssymptomer, hvilka man allt iakttagit hos sä-
dane personer, som förtärt en föda, hvilken deraf va-
rit förorenad. Ett länsre bruk deraf, eller större
qvantiteter, hafva förorsakat svärare lidanden, hvilka
ej sällan slutats med döden. TI medicinskt hänseende
bar man förnämligast begagnat sig af mjöldrygan
säsom ett krampaktigt verkande medel, och särdeles
har den blifvit använd vid förlossningar, säsom pä-
skyndande de värkar, hvilka vid detta tillfälle erfor-
dras i och för framskaffande af fostret... Af dessa
skäl kan jag icke annat än på det högsta tillstyrka,
att styrelsemakten måtte göra allt hvad som stär i
dess förmäga, för att varna allmogen mot förtärande
af en säd, som är blandad med mjöldrygor. Visser-
ligen förlorar mjöldrygan betydligt af sina narkoti
ska egenskaper, om den förvaras en längre tid och
dervid blifver utsatt för luftens ätkomst, och äfven-
ledes har man anmärkt, att förtärandet af ett utaf
mjöldryg-mjöl förorenadt och bärdbakadt samt vid
hög temperatur gräddadt bröd verkat mindre skad-
ligt, än då en mjöldrygeblandad säd användes uti
färskt tillständ eller då ett mjukt bröd beredes at
dess mjöl; men dessa omständigheter berättiga dock
ingalunda att rekommendera detta mjöl säsom oskad-
ligt, och icke heller kan man förlita sig på att en
länge förvarad och under tiden ofta omskyfflad säd
eller att ett härdbakadt och vid hög ugnshetta gräd-
dadt bröd af mjöldrygeblandad säd icke inverkar
missgynnande för helsan, utan må snarare dessa för-
sigtighetsmätt anses säsom nödhjelpsmedel, då ingen
annan utväg finnes att taga. Derjemte torde böra
tagas i öfvervägande, att en stor del af allmogens
mjöl användes säsom mat under annan form än bröd.
Det enda användbara sätt, att så vidt som möjligt
befria sig ifrån mjöldrygans skadliga verkningar, är
att för hand utplocka och bortrensa alla de mjöldry
gor, hvlka uti en sädesart förefinnas samt först der-
efter använda säden till mäld och föda. Sker detta
med omsorg, sä bör man kunna hoppas att de gif-
tiga verkningarne icke skola gifva sig tillkänna, oak-
tadt det ändock alltid lätt kan inträffa, att mindre
aftall och smulor af mjöldrygan finnas qvar uti sä-
den inblandade. Jag torde härvid icke böra lemna
oanmärkt, att mjöldrygan verkar giftigt icke allenast
på menniskor, utan äfven på djur, hvarföre allmogen
äfven torde böra ätvarnas att ej gifva detta ämne till
föda ät deras husdjur.
Hvad den till min granskning nu öfverlemnade
rägen beträffar, så har jag, förutom mjöldrygor, uti
den varseblifvit säådane rägkorn, hvilka hafra röda
fläckar och hvilka äfvenledes finnas omförmälta uti
landshöfdingen m. m. Bergenschölds skrifvelse. Dessa
fläckar äro svampar, men hafva ännu icke kunnat
närmare bestämmas. Emellertid tror jag, att då
dessa svampbildningar tillkännagifva ett sjukligt för-
hällande uti rågen och då all anledning finnes till
den förmodan, att de icke kunna vara helsosamma,
sä bör allmänheten ätvarnas att, ätminstone icke till
större qvantitet, begagna sig såsom födomedel af sä-
dan råg, som är behäftad med röda fläckar, äfven
sedan den blifvit befriad ifrån mjöldrygor. Stock-
holm den 25 September 1851.
L. F. Svanberg.
RÄTTEGANGS- och POLISSAKER.
I natt kl. !V, till 2 tillkännagäfvo brandsignaler att
eld utbrutit ä Södermalm, uti trädgärdsmästaren Lars
Peter Östmans egendom, under n:o 22, qvarteret