Om mjöldrygor i Råg. Gårdagens Posttidning meddelar härom följande: Utlåtande af föredraganden för K. Landibruksakademiens vetenskapsafdelning: Med anledning af den till mitt utlåtande öfver. kemnade skrifvelsen utaf den 20 September detta är iffrän landshöfdingen uti Örebro län, om förhanden varandet af mjöldrygor uti rågen inom en del af be. mälte län äfvensom rågens förorening af en annar inblandning, märkbar derigenom, att rågkornen befnnas stundom försedda med rödaktiga partier, af lvilka föroreningar och inblandningar det af ifrågavarande råg tillverkade brödet och annan föda förmenats, vid dess förtäring, hafva utöfvat menliga inflytelser pä helsan, fär jag, efter granskandet af den medföljande rägen, afgifva följande förklaring: Mjöldrygan, hvars närvaro uti den öfverlemnade sägen af mig blifvit bekräftad, är icke annat än en svampartad utbildning af säden. Dess förekommancde har väl oftast varseblifvits hos räg, dock saknar rman icke exempel på att den äfven utbildat sig hos kkorn, hvarjemte det synes sannolikt att mjöldrygan kan utbildas med fröna af vissa gräsarter, säsom 10Nlium temulentum m. fl. Denna abnorma bildning iibträffar lättast för en sädesart, då den växer på ett ställe, som är utsatt för frost, och särdeles synes den inträda dä en tidig frost infinner sig vid den tiden, då säden slutat blomma och skall begynna mata sig, hvarföre mjöldrygan äfven företrädesvis blifvit jiakttagen på sädana äkrar, hvilka äro af ett ringare areal samt hafva sitt läge uti en skogsbyggd, nyodlade mossar m. m. Mjldrygans narkotiska egenskap har länge varit känd och tillskrifves förnämligast ett deruti befintligt ämne, som af kemisterne blitvit i sednare tider derutur utdraget och kalladt ergotin. I edicinskt hänseende har man äfven länge vetat att gagna sig af mjöldrygan säsom ett ganska verksamt medel. Använd säsom mjöl i blandning med annat mjöl, förorsakar den sömnsjuka, yrsel med flera sädane, i högre eller lägre grad utbildade förgiftningssymptomer, hvilka man allt iakttagit hos sädane personer, som förtärt en föda, hvilken deraf varit förorenad. Ett länsre bruk deraf, eller större qvantiteter, hafva förorsakat svärare lidanden, hvilka ej sällan slutats med döden. TI medicinskt hänseende bar man förnämligast begagnat sig af mjöldrygan säsom ett krampaktigt verkande medel, och särdeles har den blifvit använd vid förlossningar, säsom päskyndande de värkar, hvilka vid detta tillfälle erfordras i och för framskaffande af fostret... Af dessa skäl kan jag icke annat än på det högsta tillstyrka, att styrelsemakten måtte göra allt hvad som stär i dess förmäga, för att varna allmogen mot förtärande af en säd, som är blandad med mjöldrygor. Visserligen förlorar mjöldrygan betydligt af sina narkoti ska egenskaper, om den förvaras en längre tid och dervid blifver utsatt för luftens ätkomst, och äfvenledes har man anmärkt, att förtärandet af ett utaf mjöldryg-mjöl förorenadt och bärdbakadt samt vid hög temperatur gräddadt bröd verkat mindre skadligt, än då en mjöldrygeblandad säd användes uti färskt tillständ eller då ett mjukt bröd beredes at dess mjöl; men dessa omständigheter berättiga dock ingalunda att rekommendera detta mjöl säsom oskadligt, och icke heller kan man förlita sig på att en länge förvarad och under tiden ofta omskyfflad säd eller att ett härdbakadt och vid hög ugnshetta gräddadt bröd af mjöldrygeblandad säd icke inverkar missgynnande för helsan, utan må snarare dessa försigtighetsmätt anses säsom nödhjelpsmedel, då ingen annan utväg finnes att taga. Derjemte torde böra tagas i öfvervägande, att en stor del af allmogens mjöl användes säsom mat under annan form än bröd. Det enda användbara sätt, att så vidt som möjligt befria sig ifrån mjöldrygans skadliga verkningar, är att för hand utplocka och bortrensa alla de mjöldry gor, hvlka uti en sädesart förefinnas samt först derefter använda säden till mäld och föda. Sker detta med omsorg, sä bör man kunna hoppas att de giftiga verkningarne icke skola gifva sig tillkänna, oaktadt det ändock alltid lätt kan inträffa, att mindre aftall och smulor af mjöldrygan finnas qvar uti säden inblandade. Jag torde härvid icke böra lemna oanmärkt, att mjöldrygan verkar giftigt icke allenast på menniskor, utan äfven på djur, hvarföre allmogen äfven torde böra ätvarnas att ej gifva detta ämne till föda ät deras husdjur. Hvad den till min granskning nu öfverlemnade rägen beträffar, så har jag, förutom mjöldrygor, uti den varseblifvit säådane rägkorn, hvilka hafra röda fläckar och hvilka äfvenledes finnas omförmälta uti landshöfdingen m. m. Bergenschölds skrifvelse. Dessa fläckar äro svampar, men hafva ännu icke kunnat närmare bestämmas. Emellertid tror jag, att då dessa svampbildningar tillkännagifva ett sjukligt förhällande uti rågen och då all anledning finnes till den förmodan, att de icke kunna vara helsosamma, sä bör allmänheten ätvarnas att, ätminstone icke till större qvantitet, begagna sig såsom födomedel af sädan råg, som är behäftad med röda fläckar, äfven sedan den blifvit befriad ifrån mjöldrygor. Stockholm den 25 September 1851. L. F. Svanberg. RÄTTEGANGSoch POLISSAKER. I natt kl. !V, till 2 tillkännagäfvo brandsignaler att eld utbrutit ä Södermalm, uti trädgärdsmästaren Lars Peter Östmans egendom, under n:o 22, qvarteret