omstens, vetenskapens och arbetsfördelnin.
gems tillhjelp tillskyndar menniskorna af njut
ningar och beqvämlighet, af lättnad i lefnads.
kostnad och möjlighet att kunna försöria sis
med mindre ansträngaing — huru mycket fram
står icke detta i videt både af sin syftning
och sina omedelbara verkningar framför vc
tenskapen att döda och stympa sin nästa, til
förmån för råa nationalfördomar celler despo
ters nycker? En sådan stor seger är det,son
filas genom expositionen i kristallpalatset ocI
den folkvandring som ditströmmmat från all
trakter af jorden.
Ett betydligt antal svenskar är för närva.
rande samladt härstädes, hvaribland må näm-
nas: kapten Carlsund, hrir J. och C. Bolin
der, fabrikör Bergström, ingeniören Hallström,
komstruktören Andersson, hr öfverste Åker-
steiin, ingeniören Holm, som dock är bosatt
i England, m. fi. De träffas vanligtvis hvarje
dag uti industri-palatset.
Jti mitt nästa skall jag försöka nämna om
några artiklar på expositionen, hvilka synas
förtjena och till en del äfven väckt serskild
uppprärksamhet,
Näst expositionen har det andra stora sam-
talsämnet för dagen härstädes utgjorts af den
märkliga kappseglingen mellan en amerikansk
skonert. och de engelska pleasurejakterna.
Jag skall tillåta mig i korthet rekapitulera
historien härom i sammandrag, emedan den
är ett prof på både den public spirit som rå-
der i England, och dessutom har en stor
märkvärdighet i afseende på en sannolik stor
förändring i skeppsbyggeri-väsendet.
Såsom bekant är, hafva Engelsmännen all-
tid ansett sina s. k. pleasure-yachts eller lust-:
jakter såsom ett non plus ultra af snällseg-
ling och skeppsbyggnadskonst; en stor jakt-.
klubb, bestående af en hop rika personer
håller en mängd fartyg blott för nöjes skull,
och denna jaktklubb hade icke längesedan
utnanat andra nationer att försöka om någon
kurde mäta sig med dess seglare. — Denna
utnaning upptogs af en amerikansk privat
man vid namn Stevens, som låtit bygga och
hit öfversändt en skonert om 180 tons dräg-
tighet, byggd på en princip, helt och hållet
afvikande från den hittills rådande, som vi i
Sverige öfverhufvud benämna den Chapman-
ska. Det amerikanska fartyget utmärker sig
l:mno genom en stor skarp 1 bogen; 2:0o der-
igemom att högsta bredden icke är framom
midten af fartygets längd, utan på 3,delar
från bogen och Z,delar från aktern samt 30,
genom en särdeles enkel tackling, utan råse-
gel. När denna skonert, som heter America,
kom hit, så utmanade egaren hvarje engelskt
fartyg till kappsegling med ett vad mot hvem
som helst intill 10000 Pund sterling: men i
början tycktes ingen vara hågad att gå in der-.
på, utan de engelska navigations-amatörerne
ansågo saken såsom ett Yankee-skryt, som ej
var värdt att lyssna till. Slutligen antogs
likväl utmaningen af en engelsman, som egde
en af de mest ryktbara snabbseglare, kallad
Titania; och en stor mängd andra följde nu
med såsom åskådare, från ön Wight (Cowes).
Men hvad hände? Till sin förvåning blefvo
alla. de engelska jakterna förbiseglade af Ame-
rica. Man tänke sig blott hvilket uppseende,
hvad bestörtning detta väckte hos en sådan ma-,
tros-nation som den engelska! Tilläggom dock,
till Engelsmännens stora heder och såsom ett
bevis på den vackra förbrödring som numera
råder mellan menniskorna och med hvarje dag
mera tager ut sin rätt, att långt ifrån att för-,
råda någon harm öfver hvad sålunda inträf-.
fat, synes man tvärtom allmänt fägna sig åt
den eröfring som blifvit gjord åt vetenska-
pen. Sjelfva Punch har 1 sitt sista nummer,
en qvick karrikatur häröfver, föreställande !
John Bull (Engelsmannen) och broder Jona-
than (Amerikanen) båda stående i en vatten-.
puss upp till fotknölarna och med hvar sitt
lilla !eksaksfartyg, som seglar i vattenpussen.
Johu Bulls fartyg, med engelska flaggan på,
har formen af en bytta alldeles rund, då Jona-,
thans deremot föreställer en lång och smal,
båt i strykande fart. ;
—— IN
I
I
Fm m dom mm LI