omstens, vetenskapens och arbetsfördelnin. gems tillhjelp tillskyndar menniskorna af njut ningar och beqvämlighet, af lättnad i lefnads. kostnad och möjlighet att kunna försöria sis med mindre ansträngaing — huru mycket fram står icke detta i videt både af sin syftning och sina omedelbara verkningar framför vc tenskapen att döda och stympa sin nästa, til förmån för råa nationalfördomar celler despo ters nycker? En sådan stor seger är det,son filas genom expositionen i kristallpalatset ocI den folkvandring som ditströmmmat från all trakter af jorden. Ett betydligt antal svenskar är för närva. rande samladt härstädes, hvaribland må nämnas: kapten Carlsund, hrir J. och C. Bolin der, fabrikör Bergström, ingeniören Hallström, komstruktören Andersson, hr öfverste Åkersteiin, ingeniören Holm, som dock är bosatt i England, m. fi. De träffas vanligtvis hvarje dag uti industri-palatset. Jti mitt nästa skall jag försöka nämna om några artiklar på expositionen, hvilka synas förtjena och till en del äfven väckt serskild uppprärksamhet, Näst expositionen har det andra stora samtalsämnet för dagen härstädes utgjorts af den märkliga kappseglingen mellan en amerikansk skonert. och de engelska pleasurejakterna. Jag skall tillåta mig i korthet rekapitulera historien härom i sammandrag, emedan den är ett prof på både den public spirit som råder i England, och dessutom har en stor märkvärdighet i afseende på en sannolik stor förändring i skeppsbyggeri-väsendet. Såsom bekant är, hafva Engelsmännen alltid ansett sina s. k. pleasure-yachts eller lust-: jakter såsom ett non plus ultra af snällsegling och skeppsbyggnadskonst; en stor jakt-. klubb, bestående af en hop rika personer håller en mängd fartyg blott för nöjes skull, och denna jaktklubb hade icke längesedan utnanat andra nationer att försöka om någon kurde mäta sig med dess seglare. — Denna utnaning upptogs af en amerikansk privat man vid namn Stevens, som låtit bygga och hit öfversändt en skonert om 180 tons drägtighet, byggd på en princip, helt och hållet afvikande från den hittills rådande, som vi i Sverige öfverhufvud benämna den Chapmanska. Det amerikanska fartyget utmärker sig l:mno genom en stor skarp 1 bogen; 2:0o derigemom att högsta bredden icke är framom midten af fartygets längd, utan på 3,delar från bogen och Z,delar från aktern samt 30, genom en särdeles enkel tackling, utan råsegel. När denna skonert, som heter America, kom hit, så utmanade egaren hvarje engelskt fartyg till kappsegling med ett vad mot hvem som helst intill 10000 Pund sterling: men i början tycktes ingen vara hågad att gå in der-. på, utan de engelska navigations-amatörerne ansågo saken såsom ett Yankee-skryt, som ej var värdt att lyssna till. Slutligen antogs likväl utmaningen af en engelsman, som egde en af de mest ryktbara snabbseglare, kallad Titania; och en stor mängd andra följde nu med såsom åskådare, från ön Wight (Cowes). Men hvad hände? Till sin förvåning blefvo alla. de engelska jakterna förbiseglade af America. Man tänke sig blott hvilket uppseende, hvad bestörtning detta väckte hos en sådan ma-, tros-nation som den engelska! Tilläggom dock, till Engelsmännens stora heder och såsom ett bevis på den vackra förbrödring som numera råder mellan menniskorna och med hvarje dag mera tager ut sin rätt, att långt ifrån att för-, råda någon harm öfver hvad sålunda inträf-. fat, synes man tvärtom allmänt fägna sig åt den eröfring som blifvit gjord åt vetenskapen. Sjelfva Punch har 1 sitt sista nummer, en qvick karrikatur häröfver, föreställande ! John Bull (Engelsmannen) och broder Jonathan (Amerikanen) båda stående i en vatten-. puss upp till fotknölarna och med hvar sitt lilla !eksaksfartyg, som seglar i vattenpussen. Johu Bulls fartyg, med engelska flaggan på, har formen af en bytta alldeles rund, då Jona-, thans deremot föreställer en lång och smal, båt i strykande fart. ; —— IN I I Fm m dom mm LI