mästares fotspår, och icke öfvergifvit det språk
som har en så gammal naturalisationsrätt i
Finland?
Finska litteraturföreningen började sin verk-
samhet år 1834 med utgifvande af en på ett
klassiskt språk författad fri öfversättning al
Zschokkes-bekanta novell: Guldmakarebynv,
hvilken öfversättning var gjord aflektör Keck-
man. Men man hade redan förberedt ännv
I vigtigare företag, och år 1835 utkom det förut
omtalta poemet Kalevala på originalspråket.
och framkallade icke altenast hos en stor del
af de bildade klasserna i Finland en dittills
Jokänd värma och ett djupt intresse för finska
språket och finska nationalpoesieny utan gjorde
äfven, att detta intresse bemäktigade sig en
Tvida större europeisk krets. Utgifvaren Elias
Lönnrot, dåvarande medicine kandidat, hade
redan af föreningen blifvit understödd på sing
ofvan omtalta resor, hvarunder han samlade
de till det finska epos hörande sånger. Har
var tillika en af de förste, som begagnade fin-
Iska språket till. organ för vetenskapliga af-
handlingar; ett företag, som gör ett slags
epok i finska kulturhistorien, och hvarige-
nom grunden lades till en finsk. prosa.
Men - dervid . hände... hvad. som - utan svå-l:
righet kunnat, förutsägas af hvar och en som
var bekant med förhållandena: det allt dittills
brukliga skriftspråket var den så kallade ,Bi-
belfinskann, hvartill den vestfinska dialekter
blifvit begagnad, och som ingalunda var nå-
got rent och korrekt språk, hvarken i gram-
Matiskt eller lexikaliskt hänseende; Lönnrot.
som: utgick från den grundsatsen, att-folkets.
språk, sådant det visar sig i de traditionela
dikterna och i talet, borde vara rättesnöre för
ett tillkommande finskt skriftspråk, angrep
saken med käck hand, och arbetade med all-
var. på. att rena och emancipera sin styl från
den svenskhet, som hade tagit öfverhand i
Bibelfinskan. . I sina talrika skrifter och af-
handlingar bildade Lönnrot åt sig. en språk-
form, som icke uteslutande höll. sig vid en
af landets hufvuddialekter, vestfinskan, utan
lånade. mycket ur den rikare, ädlare och re-
nare ostfinska dialekten. Härigenom upp-
kom, i synnerhet från presterskapets sida,
en, stark och häftig . opposition mot. den
af språket så högt förtjente författaren;
hvilken opposition blef så mycket mäk-
tigare, som den lärde utgifvaren af den of-
vannämnda finska ordboken, professorn och
kyrkoherden Renvall, stod i spetsen derför.
Denna och flera andra omständighete ver-
kade till hinder för alla bemödanden att gifva
det gamla språket förnyad blomstring. -
Emellertid fortsatte litteraturföreningen och
den enthusiastiske Lönhrot med outtrött-
ligt nit sina bemödanden; föreningen fick ett
ökadt antal ledamöter, och-icke obetydliga
penningebidrag inflötoidess kassa. Ar 1836
utsatte föreningen ett pris för en svensk me-
trisk öfversättning af Kalevala, hvarigenom
framkallades den ofvanföre omtalta öfversätt-
ningen af Castrn, som utkom år 1841. Sam-
ma år fann föreningen sig i stånd att gifva
dokt. Lönnrot ett understöd af 1000 rubel i
banko, till företagande af en ännu vidsträck-
tare resa än den förra, emedan han nu skulle
besöka alla särskilda trakter i landet; och un-
der-ett och-ett halft år, som Lönnrot använde
på denna resa, samlade han ett. rikt och be-
tydande förråd af runor,, ordspråk; gamla
gåtor, -hvilka utgöra en; delaf dentraditionela
finska folkpoesien; samt andra nationela qvar-
lefvor, sagor m. m., hvilket allt sedermera blef
offentliggjordti de af föreningen utgifna verk.
År 1841 utkom nemligen, genom föreningens
försorg Lönnrots Kanteletar (harpsånger, —
af ,Kantele som är namnet. på -ett nationell
finskt stränginstrument, en slags luta eller
cittra): en bok i tre band, innehållande 652
särskilda äldre folksånger, deladev efter de
olika diktarterna i elfva afdelningary år 1842
utkom hans Samling. af finska ordspråk, ett
band af 575 sidor, innehållande omkring 7000
ordspråk; och år 1843 utgaf föreningen 5:te
bandet af sina handlingar, innehållande: en
samling - af 1648 finska och: 135 estländ-
ska gåtor, likaledes :redigerade af doktor
Lönnrot såsom samlare. — Denne berömde
finske lärde hade redan år 1836 börjat ut-
gifva en månadsskrift på folkspråket (Me-
hiläinen), . hvaruti han mest genom egna bi-
drag på ettrent och populärt -språk sökte
väcka. ett allmännare intresse och-en större
uppmärksamhet för finska litteraturen i all-
mänhet, och isynnerhet dess poetiska skatter;
men. detta företag, ehuru det af litteraturför-
eningen understöddes, måste efter några år
upphöra. Det pris, som föreningen utsatte
för. en: finsk -.metrisk -öfversättning af Rune-
bergs poem Elyskyttarner, hade intet till-
fredsställande resultat; ett förslag att öfver-
sätta och utgifva goda skol- och läroböcker
å finska språket strandade emot föreningens
fist på tillgångar; och huruvida en tidskrift
kallad Suomin), , hvars innehåll till. och med
för utländska läsare har intresse, emedan den
nästan uteslutande afhandlar Finlands historia,
statistik, ålderdomsstudium och språk, kom-
mer att -bära sig och äga bestånd, är ännu
temligen tvifvelaktigt, ehuru största delen af
afhandlingarne äro skrifna på svenska språket,
och ehuru litteraturföreningen alltsedan år
1844 har öfvertagit den helt och hållet för
sin räkning. — För att emellertid befordra
utvecklingen af en finsk prosalitteratur, fort-
sätter föreningen med outtröttligt nit sin verk-
samhet på den enda väg, hvarpå en sådan
afsigt kan säkrast och. snarast vinnas, nemli-
gen genom folkskrifters utgifvande. Är 1846
utkom, såsom sjunde bandet af föreningens
handlingar, första bandet af en Handbok i
finska historien af Cajan; år 1847 en med stor
flit och mycken kritisk talang utarbetad öf-
versättning på finska af de fyra första böc-
kerna samt definitionerna i femte boken af
Euclidis Elementer, af -childi; år 1848 en öf-
versättning af Bredows Märkvärdiga händel-
ser ur Verldshistoriei., att begagnas som lä-
robok i landets folkskolor, hvilkas antal år-
ligen ökas. - Detta af föreningen gifna exem-
pel har också redan verkat så mycket, att
flere infödde författare under de sista åren
företagit sig att ntan understöd utgifva dylika
större och mindre skrifter, hvaribland- t. ex.
As LAR AT RÄTTEN AR NL
a rk rn
sa et UK 0 KA TRO a ot
mm alb vt ct a to TO CN FR ÖR fr Ft Bg
hh -
bör om ms om Q fia fört kt ka DA RA