stora mängdeus lefnadssätt i Tyskland, än i
Sverige. andra kungl. svenska favorit-
drycken, puwschen, har jag hvarken hört ef-
terfrågas eler sett förtäras.
Rågen är nu öfverallt inhöstadi Tyskland,
men anses öfverhufvud gifva en medelmåttig
skörd. Hvetet står på några ställen ännu ute.
På flera ställen i Westfalen förrättades trösk-
ning med slagor på segel eler: pressenningar
utbredda på marken, hvarefter kornet inbäres,
men halmen stackas ute på åkern. Detta
sade man sker för att spara körslor under den
bråda skördetiden, och för att ej spilla bort
korn ur sädesbingarna. Huru allmänt detta
bruk kam vara, känner jag dock icke; ej hel-
ler kundle jag få veta, hvilket s!ag af säd som
sålunda :egentligen aftröskades ute.
I poiittiken tyckes för ögonblicket råda en
stor stilttje och afmattning; men hvem man
frågar, är af den meningen, att ställningen
aldrig kan räcka länge sådan den nu är, och
förvånande är att erfara den oförbehållsam-
het, hvarmed creti och pleti yttra sig, äfven
till obekanta personer med hvilka de träffa
tillsammans i en resvagn, om den nu makt-
ägande politiken. Så mycket kan man sluta der-
af, att hvad som för närvarande håller tillsam-
mans ordningen sådan den befinner sig: icke
har tillgifvenheten för dem som stå i spetsen
för styrelserna deri någon synnerlig del. Jag
vågar icke säga, huru många gånger jag un-
der dessa dagar såsom en tyst åhörare af de
öppenhjcertiga meddelanderna af anda resan-
de sins emellan hört upprepas orden: Lug
und Trug; men om man skulle räkna en silf-
vergrosc:hen för den första gången, och dub-
belt upp: för hvarje af de andra, som dessa
ord i den nyss angifna meningen blifvit yt
trade i min närvaro under de två sista dyg-
nen af personer som vexlande tillkommit un-
der stationerna, så vore det kanske icke omöj-
ligt att den verldsbekanta dömen i Köln kunde
byggas färdig för det kapital som deraf skulle
uppstå.
er DEVA RER