hittills varit en af de ifrigaste försvararne af den nya vallagen, nu ger med sig så passl. mycket, att den icke har något emot om re-lJ geringen gjorde proposition om dess afskaf-h tande, hvarjemte anmärkes, att det konser-f vativa partiet icke just kunde vilja taga ini-s tiativet i denna sak. Man tror att Ordre snartla kommer att häri förena sig med Messager,l! så att Journal des Debats, Patrie och Unionjc blefve de enda vigtigare tidningar, som nu-f mera försvarade nämnde vallag af d. 31 Maj. lr Fondernas notering den 5 Sept.: Femproc.lt tjd,30; treproc. 36,35. : t STORBRITANNIEN. Den genom sina segrar vid jakt-täflingarnelc så ryktbara nordamerikanska jakten Amerika!c har nu blifvit köpt för 7000 (84,000 rdrle bko) af en hr de Blaquiere, kapten vid en-lå gelsk-tostindiska armden; den nye ägaren är-1v nade genast afsegla på en lustresa till Medelhafvet. Till jaktens byggmästare, mr Steers,lr hade redan från England afgått 3 beställnin-r gar på dylika jakter, och en mängd engelska ge voro under ombyggnad, för att så vidt somil möjligt bringas till likhet med Americas i konstruktion. 6 Det kan icke döljas — säger Times i enlj betraktelse öfver verldsexpositionen — att den; praktiska framgången har i år varit på Nordamerikanernas sida. Deras expositionsartiklar! gjorde i början, och ytligt betraktade, blott! ett belröfligt intryck, men bepröfvades efteråtl: på ett för ingen del underlägset vis. Deras h skördmachin har lyckats öfvertyga hvarenda ls brittisk jordbrukare; deras femdubbla pistoler li skulle möjligen kunna föranleda en stor om-l: hvälfning i taktiken. Deras segeljakt Ame-l: ricav är den främsta i sitt slag. Deras ångfartyg Baltico har gjort den kortaste färdenli hittills öfver Atlantiska Hafvet. Likasom för att kröna verket hafva nordamerikanerna aldraförst med snällpost öfverfarit näset emellan: den 1ya verldens begge hälfter, medan vil engelsmän stodo tvekande och sågo på. Nästal är i Augusti skall utan tvifvel hela lustjakttlottari vid Cowes ses utpyntad efter Ameri-l cas, mönster, och våra landtmän meja medl skördmachiner., I ett annat engelskt blad lofordas äfven nordamerikanernas raska företåg med post-inrättningen i Centralamerika; men med den anmärkningen, att Nordamerika har derigenom lyckats fatta fast fot på ett ställe, dit verldshandelns medelpunkt utan tvifvel kommer att flyttas, för att aldrig sedan flyttas derifrån. er , BELGIEN. Ingenting har hjelpt i den vigtiga frågan om beskattningen å arf: hvarken de mest öfvertygande skäl för behofvet och rättvisan deraf, ministerens försonande och medlände uppträdande under debatten elter de vigtiga eftergifter som lagförslagets anhängare gjorde för att aflägsna al:a motståndarnes betänkligheter ;. hvarken politiskt förstånd elter landets opinion om nödvändigheten; ingenting har kannat besegra det personella agget och det blinda. motståndet hos den vanliga minoriteten i senaten emot nuvarande minister, och en del alf majoriteten, som råkat att nägot förhastadlt yttra sig emot förslaget, har ej haft mod att sedan lossa sig ur misstaget. Efter att hafva med 27 röster mot-24 afslagit ett amendlement, åsyftande förklaringen att:beskattningen blott skulle hafva en temporär och ej för alltid fortfarande natur, på hvuket mi: nisteren ingått, blef sjelfva lagförslaget förkastadt med 33 röster mot 18. ;Det är denna sista votering., säger en belgisk tidning, som är betydelsefull. Den om amendementet var väl önskansvärd för landets lugn och det liberala partiets sammanhällning, men visade ej folket det sanna förhållandet inom senatens personal. Nu är det kändt. Det finnes der 18 medlemmar, som vilja förbättra statens finansoch beskattningssystem, återställa. jemnvigt i budgeten, befordra utförandet af de vigtiga allmänna arbetena och betrygga Belgien om en god ställning under de betänkliga händelser, som nästa år kunde medföra. Det finnes deremot 33, som ställa högre än allt detta sitt partisinne och personliga ovilja, och en obegriplig fruktan för förespeglade vådor inom familjen af en beskattning, som likväl begagnas i nästan alla Europas stater. Tidlningen inför namnen på alla dem, som voteraat mot: lagförslaget; ty i Belgien röstas af sennaten lyckligtvis öppet, så att folket får kännaa. huru representanterna uppfylla sitt kall. En annan tilldragelse har ock väckt stor ovilja. mot senaten. I det utfall senatens president, hr Dumon Dumortier, såsom vi redan berättat, gjorde mot representantkammaren, hade han äfven anfallit personligen en ledamot: af. denna kammare, hr Jouret, som 1849 föreslog beskattning på arf. Denne hade i anledning deraf till senaten sändt er skriftlig. förklaring , som ankom under :de Dumortier var i tribunen och en annan ledamot i senaten förde ordet; men denne anmälde blott att en skrifvelse ankommit, utar att utppläsa den, samt: lade den på bordet Följamde daghade hr Dumortier visserliger sjelf den ärligheten att återkalla sina häftige ord-siamt begira att hr Jourets bref måtte upplisasy men man motsatte sig det och senater beslöt att -det ej fick uppläsas. Anfallet blet således offentligt; icke så svaret. I landet undertecknas en mängd tacksägel: ser till. derepresentanter, som röstat för arfs beskattningen. Den 4 dennes meddelades senaten och representantkammaren kongl. påbudet om kamrarnes ajournering; och följande dagen utkon en kongl. förordning, hvari senaten förklara des upplöst; aya val utsattes till den 27 den: Lb Ma ms a Lena 0 oo 4 ATL