hittills varit en af de ifrigaste försvararne af
den nya vallagen, nu ger med sig så passl.
mycket, att den icke har något emot om re-lJ
geringen gjorde proposition om dess afskaf-h
tande, hvarjemte anmärkes, att det konser-f
vativa partiet icke just kunde vilja taga ini-s
tiativet i denna sak. Man tror att Ordre snartla
kommer att häri förena sig med Messager,l!
så att Journal des Debats, Patrie och Unionjc
blefve de enda vigtigare tidningar, som nu-f
mera försvarade nämnde vallag af d. 31 Maj. lr
Fondernas notering den 5 Sept.: Femproc.lt
tjd,30; treproc. 36,35. : t
STORBRITANNIEN.
Den genom sina segrar vid jakt-täflingarnelc
så ryktbara nordamerikanska jakten Amerika!c
har nu blifvit köpt för 7000 (84,000 rdrle
bko) af en hr de Blaquiere, kapten vid en-lå
gelsk-tostindiska armden; den nye ägaren är-1v
nade genast afsegla på en lustresa till Medel-
hafvet. Till jaktens byggmästare, mr Steers,lr
hade redan från England afgått 3 beställnin-r
gar på dylika jakter, och en mängd engelska ge
voro under ombyggnad, för att så vidt somil
möjligt bringas till likhet med Americas i
konstruktion. 6
Det kan icke döljas — säger Times i enlj
betraktelse öfver verldsexpositionen — att den;
praktiska framgången har i år varit på Nord-
amerikanernas sida. Deras expositionsartiklar!
gjorde i början, och ytligt betraktade, blott!
ett belröfligt intryck, men bepröfvades efteråtl:
på ett för ingen del underlägset vis. Deras h
skördmachin har lyckats öfvertyga hvarenda ls
brittisk jordbrukare; deras femdubbla pistoler li
skulle möjligen kunna föranleda en stor om-l:
hvälfning i taktiken. Deras segeljakt Ame-l:
ricav är den främsta i sitt slag. Deras ång-
fartyg Baltico har gjort den kortaste färdenli
hittills öfver Atlantiska Hafvet. Likasom för
att kröna verket hafva nordamerikanerna al-
draförst med snällpost öfverfarit näset emellan:
den 1ya verldens begge hälfter, medan vil
engelsmän stodo tvekande och sågo på. Nästal
är i Augusti skall utan tvifvel hela lustjakt-
tlottari vid Cowes ses utpyntad efter Ameri-l
cas, mönster, och våra landtmän meja medl
skördmachiner.,
I ett annat engelskt blad lofordas äfven
nordamerikanernas raska företåg med post-in-
rättningen i Centralamerika; men med den
anmärkningen, att Nordamerika har derigenom
lyckats fatta fast fot på ett ställe, dit verlds-
handelns medelpunkt utan tvifvel kommer att
flyttas, för att aldrig sedan flyttas derifrån.
er , BELGIEN.
Ingenting har hjelpt i den vigtiga frågan
om beskattningen å arf: hvarken de mest öf-
vertygande skäl för behofvet och rättvisan
deraf, ministerens försonande och medlände
uppträdande under debatten elter de vigtiga
eftergifter som lagförslagets anhängare gjorde
för att aflägsna al:a motståndarnes betänklig-
heter ;. hvarken politiskt förstånd elter landets
opinion om nödvändigheten; ingenting har
kannat besegra det personella agget och det
blinda. motståndet hos den vanliga minoriteten
i senaten emot nuvarande minister, och en
del alf majoriteten, som råkat att nägot för-
hastadlt yttra sig emot förslaget, har ej haft
mod att sedan lossa sig ur misstaget. Efter
att hafva med 27 röster mot-24 afslagit ett
amendlement, åsyftande förklaringen att:be-
skattningen blott skulle hafva en temporär och
ej för alltid fortfarande natur, på hvuket mi:
nisteren ingått, blef sjelfva lagförslaget för-
kastadt med 33 röster mot 18.
;Det är denna sista votering., säger en bel-
gisk tidning, som är betydelsefull. Den om
amendementet var väl önskansvärd för landets
lugn och det liberala partiets sammanhällning,
men visade ej folket det sanna förhållandet
inom senatens personal. Nu är det kändt.
Det finnes der 18 medlemmar, som vilja för-
bättra statens finans- och beskattningssystem,
återställa. jemnvigt i budgeten, befordra utfö-
randet af de vigtiga allmänna arbetena och
betrygga Belgien om en god ställning under
de betänkliga händelser, som nästa år kunde
medföra. Det finnes deremot 33, som ställa
högre än allt detta sitt partisinne och person-
liga ovilja, och en obegriplig fruktan för fö-
respeglade vådor inom familjen af en beskatt-
ning, som likväl begagnas i nästan alla Eu-
ropas stater.
Tidlningen inför namnen på alla dem, som
voteraat mot: lagförslaget; ty i Belgien röstas
af sennaten lyckligtvis öppet, så att folket får
kännaa. huru representanterna uppfylla sitt kall.
En annan tilldragelse har ock väckt stor
ovilja. mot senaten. I det utfall senatens pre-
sident, hr Dumon Dumortier, såsom vi redan
berättat, gjorde mot representantkammaren,
hade han äfven anfallit personligen en leda-
mot: af. denna kammare, hr Jouret, som 1849
föreslog beskattning på arf. Denne hade
i anledning deraf till senaten sändt er
skriftlig. förklaring , som ankom under :de
Dumortier var i tribunen och en annan le-
damot i senaten förde ordet; men denne an-
mälde blott att en skrifvelse ankommit, utar
att utppläsa den, samt: lade den på bordet
Följamde dag- hade hr Dumortier visserliger
sjelf den ärligheten att återkalla sina häftige
ord-siamt begira att hr Jourets bref måtte upp-
lisasy men man motsatte sig det och senater
beslöt att -det ej fick uppläsas. Anfallet blet
således offentligt; icke så svaret.
I landet undertecknas en mängd tacksägel:
ser till. de- representanter, som röstat för arfs
beskattningen.
Den 4 dennes meddelades senaten och re-
presentantkammaren kongl. påbudet om kam-
rarnes ajournering; och följande dagen utkon
en kongl. förordning, hvari senaten förklara
des upplöst; aya val utsattes till den 27 den:
Lb Ma ms a Lena 0 oo 4 ATL