om kunna uppstå af afslaget, vida betänkligare än
le, som kunnat uppstå af bifallet; och det är ju en
sammal regel, synnerligen helgad af den politiska
slokheten, att af tvenne onda ting bör man välja det
ninsta.
Bondeständets pluralitet har under hela denna
iksdag statt i ett temligen spändt förhållande till
egeringen, och visat sig synnerligen motspänstigt i
rissa ömtåliga anslagsfrågor. Afslaget kan nu få ett
ken af hämnd. Det hade varit stort och ädelsinnadt,
mm regeringen visat, att ehuru bonieständet ädaga-
agt så ringa benägenhet att gå regeringens önsknin-
sar till möte, inverkade detta icke pi regeringens be-
edvillighet att gå bondeständets, uf medständerna
understödda, billiga önskningar till möte, äfven om
;n och annan olägenhet deraf kunde uppstå; den re-
seringen dock vore förvissad att bondeståndet sjelf
kulle veta förekomma. Vi äro öfvertygade, att bon-
leständet då icke skulle svikit regeringens förtroende
ch utsett nägot dåligt subjekt till sin sekreterare.
Fullmäktige bade hemrest med ätminstone en känsla
wf belätenhet. Det hade gjort godt i landet, inver-
at godt på allmänna tänkesättet och i nägon män
öjt den betydligt sjunkna populariteten.
Nu blir afslaget endast ett nytt frö till ökadt
nissnöje, fallet i en för sädan vext bördig jordmän;
let kan icke underlåta att bära bittra frukter; mätte
le icke blifva alltför bittra, och mätte rådgifvarne
nsamme kunna få smaka dem!
— Från Gottland hafva de sednaste po-
terna medfört underrättelser, som äro serde-
es obehagliga för handelsverlden. Bland den
nängd strandningsolyckor, som under denna
sommar inträffat vid öns kuster, har ett par
skett under sådana omständigheter, att starka
misstankar om förut anlagd plan genast upp-
stodo och föranledde till undersökningar. hvilka
yvärr bekräftade misstankarne. Justitiekan-
sleren fann sig föranlåten att redan i förra
veckan ditresa för att personligen öfvervara
ransakningen och är ännu qvar derstädes.
Det är isynnerhet strandningen af galeasen
Minerva, kapten S. H. Klintberg, tillhörig
nandlanden I. W. Ahlberg i Wisby, som är
wf obehaglig beskaffenhet. Gottlands läns tid-
ning omtalar visserligen i flera nummer hän-
lelsen, men deraf är svårt att rätt sluta till
sammanhanget, eller till hvad utveckling ran-
sakningen hunmt. Med ledning af densamma
och mundtliga berättelser af trovärdiga perso-
rer, som denna morgon ankommit från Gott-
and, har man dock erfarit följande:
Den 8:de Augusti hölls undersökning inför
ädstufvurätten 1 Wisby, hvarvid skepparen
ifgaf följande sjöförklaring:
1851. Efter att i London hafva intagit en full
;ch beqväm last, bestående af ull, krita, vin, bom-
il, m. m., luckorna skalkade och med dubbla pres-
enningar försedda afseglade vi.
Juli, 18: kl. 4 f. m. med ett i alla afseenden
väckt, lätt, väl equiperadt och bemannadt. fartyg...
D. 25 kl. 4 e. m. anlände till Helsingör, kastade
unkar för att gå i land och klarera. Den 27 kl. 4
. m. gingo vi till segels. Den 30 ingen Skepps-
nakt... — Den 31 kl. 4 f. m. pejlade Hoburgs
yr... kl. 8—12 vinden Nord, sigte på Carlsö; kl.
) e. m. stillt, och ingen Skeppsmakt... — Den 1
tugusti fortfarande stillt... Den 2 hela förmidda-
sen stillt, med N. W. dyning och strömmen sättande
it landet, kl. 2 e. m. nödgades ankra under Wester-
sarn, kl. 6 lättade för att komma på rätta ankar-
platsen, hvarest lät ankaret gå på nytt. Natten fort-
arande stillt. — Den 3 f. m. likaså stillt. E. m.
vinden N. med laber kultie; kl. 8 satte upp vakt.
Kl. 10 lyftade ankar och gick till segels med lots
ombord. Vinden N.W. och varierade till S. med la-
ver bris, gjorde flera korta slag emellan holmen och
andet, men under vändning från landet skar ström-
men så härdt, att fartyget nekade vända, och dref på
grund, och stötte kl. 12. Försökte att med alla se-
sel backa fartyget af grund, men förgäfves. Gigade
lerför upp segeln, och satte ut bät för att få hjelp
rån land; tillsatte tillika flagg i sjau. Fartyget, som
nela tiden varit tätt, befanns då redan hafva 3 fots
ratten i rummet. Slog genast an begge pumparna,
nen läckan tilltog och vattnet irummet ökade sig allt
mer och mer. — Den 4 i dagningen kommo folk och
bätar frän land och närliggande kronofartyg med varp.
gods, som genast utfördes för fartygets aftagning,
men det hade redan kommit så fast att det med all
möda ändä blef omöjligt. Började lossa af lasten
för att om möjligt derigenom tå fartyget flott, men
allt förgäfves... Att förestående berättelse är öfver.
ensstämmande med sanna förhällandet och att den
timade olyckan icke uppkommit genom nägon försum-
melse eller förvällande af hvarken kaptenen eller näs
son af besättningen, det försäkra vi så sannt oss Gud
njelpe till lif och själ! Wisby d. 7 Aug. 1851.
J. H. Klintberg.
J. N. Sandelin, Niklas Högberg, AA. F. Rondahl,
Styrman. Matros. Jungman.
. .. Sedan detta föregått, förbehöll hr L. N. Ene-
uist, säsom ombud för sjöassuranskompanierna Lloyds
England och Lloyds Francaise i Frankrike, samt-
iga sjöassuradörerna i Hamburg och Petersburg, un-
ler firma vestra finska sjöassuransföreningen, samt
ir Rudolf Cramer säsom ombud för sjöassuranskompa-
iet i Köpenhamn, för sina hufvudmän att säväl mot
rerkan af den afgifna sjöförklaringen göra sina an-
närkniogar, som ock emot de på ed nu hörda sjö-
nännen framställa jäf, hvarjemte hr Enequist, under-
tödd af hr Cramer, anhöll att Klintberg kunde få
ig ålagdt till rätten aflemna den journal, derifrän
uu företedda utdraget blifvit taget; men denna an-
nällan förklarade rätten sig icke för närvarande kunna
vifalla.s — — —
Efter det fartyget i stillt väder, som ofvan stär,
örolyckats, antogs fartygets redare, handlanden J.
W. Ahlberg, till kommissionär och auktion på den
vergade lasten utlystes till :den 12 Augusti. Emel-
ertid hade landshöfdingeembetet utfärdat en resolu-
ion, hvarigenom föreskrefs att auktionsförrättaren
skulie deponera de inflytande medlen i landtränteriet.
Med anledning deraf hade ocksä auktionsförrättaren,
major Ehinger, förklarat att liqvid finge endast med
nonom uppgöras; men detta bestreds af handlanden
iblberg, som nu förklarade att på sådana vilkor finge
cke stadens auktionskammare genom hr Ehinger hälla
wuktionen, till hvilkens förrättande Ahlberg nu ville
emna uppdrag åt tillstädesvarande t. f. kronofogden
B. O. Wickman. Denne mottog dock icke uppdra-
set, utan biträdde blott med -tt utropa anbuden, och
Yhlberg höll sjelf auktionen, öfver hvilken han ocksä
örde protokoll. Efter auktionens slut erhöll t. f.
ronofogden Wickman vederbörlig del af landshöf-
numera representeras, kunna uppstå derigenom att
Bondeständet lissom Borgareständet och de andra
sjelft finge tillsätta sin. sekreterare, dä talmannen i
alla fall är edligen förpligtad att iakttaga grund-
lagen och bevaka konungens rätt, vore intressant
att få af Najaden belyst, då det ej skett genom
nägon offentlig regeringshandling.
(Aftonbl:s-red:s anm.)
) Är meningen då, att regeringen i detta afseende
bordt inverka på ständsmajoriteterna? Detta är,
som man väl vet, en fräga, hvilken har sina be-
tänkligheter. Antages den äsigten, så mäste man
ock erkänna, att regeringen är skulden till allt:
säledes till representationsfrägans fall och till alla
de föga tillfredsställande besluten vid denna riksdag.
(Aftonb:s-red:s anm.)
NINA AGS TRES Rn ANANAS RE DRAR KRK KR