känsla detaaf, att han verkade under den store må
starens ögaa. - i -
Det särstskilda och fortvarande. resultatet af detts
tänkande owch hängifna lif kan läsas i drag, tydlig
för alla förjräldrar, icke blott i deras barns blomstrand:
anleten, utztan äfven deri, att dessa föremäl för dera
kärlek i talallösa fall skyddas frän de mänga slags li
danden, soom fordom bringade sorg i nästan hvarj
familj.
Likväl hhar något monument, värdigt denne stor
man, ännuu icke blitvit upprest. Bland de statyer
sem äro uppställda i Englands hufvudstads helgad
hus och vetenskapliga salar, bland alla de stoder fö
olika förtjtenster, resta i denna stora stad, finna v
intet minne at honom, till hvilken, näst Gud, hvarj
nu lefvande man, qvinna och barn stär i eförnekelij
skuld af förbindelse och tacksamhet.
Det är väl sannt, att frånvaron af denna synlig:
tribut ingalunda förringar minnet af den stora hädan
gångna. Men sädana symboler af en skuld, hvilke?
inga hedersbevisningar någonsin kunde eller kunn;
återbetala,, höfvas icke destomindre de bortgångna
hedfa icke2 destomindre de lefvande, i hvars hjertai
de gifva ffortfarande lif och uttryck åt känslor, son
aldrig börga dö; hvarjemte de ikommande åldrar upp
muntra dekt godas och storas efterföljare, att efterlikn
de dygder,r, hvilka sälunda i häfden tecknas af tack
samma meiedmenniskor.
Jemte ddet kommitteen med tillförsigt hoppas er
hälla undierstöd af lärda yrken, korporationer, oc
andra infbytelserika institutioner hemma och i koloni
erna, af Iuropas olika styrelser, och äfven af sjelfv:
konungsligheten, hvilken Jenners arbeten lyckliger
värnat frän faror, som icke mera skonade palatset är
kojan; är kommitteen knappt mindre angelägen, at
de erforderliga medlen i betydlig män skola inflytc
från perscner af hvarje samhällsställning, och skal
derföre skatta sig lycklig att emottaga säväl de rin
gaste som de största gäfvor.
London 1851, Juli.
Ordförande, J. Conolly. M. D.
Hedersskattmästare, Peter Cunningham. Esq.
Hederssekreterare, G. Vere Irving. Esq.