T OCKHO 6 s d Konungen och den kongl. familjen, utom Kronprinsen och Kronprinsessan, hafva i dag vid middagstiden på ångfartyget Esaias TegY nåro afrest till Tullgarn. ib — Ut tra ordenskapitel har Kongl. Maj:t 1 sistl. thors gutnämnt f. d.landtmarskalken, h. exc. fri erre L. H. Gyllenhaal till serafi8 merridda., samt f. d. talmannen för borga? reståndet, kommersrådet Wijk till kommendör med; -ra korset af Wasaorden. — F.d Falmannen för bondeståndet Nils h Pehrsson tran Kronobergs län hade redan den 5 22 sistl. Augusti blifvit af Kongl Maj:t föräP :rad den större guldmedaljen för medborgerlig förtjenst., att i kedja af guld bäras om 5 halsen. ft FAT y — Efter några få vackra och varma dagar, n som lofvade landtmannen någon utsigt för P skörden och jordarbetet, hafve vi på morgon nen i dag åter fått regn och kyla. f — Från Finland klagas öfver, att landtmanf nens förhoppningar blifvit svårt svikne. Den svåra frosten som der inträffade i Juli 8 månad, och den äfven der under eftersommaren våta och kalla väderleken, har skadat årsD växten så betydligt, att på somliga ställen näP stan ingen duglig skörd kan motses. ja ee S — Stadsnämnden i hufvudstaden har, ianI ledning af behofvet för serafimerlasarettet af e fortfarande anslag från Stockholms stad af 5,500 rdr årligen, utom de af Rikets Ständer n inslagna 4,500 rdr, uti skrifvelse till öfverf ståthållaren hemställt, att, så vidt icke för indamålet behöfliga medel skulle kunna på o innat håll af staden beredas, hr öfverståthålaren behagade hos hufvudstadens församlin-v gar göra framställning om bemyndigande för I stadsnämnden, attjemväl för hvartderaåret 1852, 5 1833 och 1854 af allmänna fattigvårdsmed-t len till lasarettets underhåll betala fem tusenS fem hundra rdr bko, under enahanda vilkor, som för så beskaffadt anslags åtnjutande hittills varit bestämda, eller att, om under tiden annan tillgång genom ökade inkomster för stadskassan eller annorledes kan beredas, anslaget, 1 förhållande dertill, minskas eller upphör; att det nu bestämda antalet, eller minst: 2035 sängar, med tillhörande utredning, fortfarande vid lasarettet underhållas, och att i öfrigt de af Kongl. Maj:t fastställda reglor och grunder för fattige sjukes emottagande förblifva oförändradt gällande; att en årlig redogörelse för lasarettets verksamhet offentliggöres och meddelas församlingarne, samt att tvenne af stadsnämnden utsedde om: bud, å församlingens vägnar, årligen taga kännedom om lasarettets förvaltning och föregående års afslutade räkenskaper. I anledning af förestående skrifvelse komma hufvudstadens samtlige församlingar att blifva! hörde. uti socknestämmor, som komma att hållas söndagen den 28 innevarande månad.! AA AO AA dk RA vv — Presterskapet i Carlstads stift har till revisor i den nu sammanträdande statsrevisioren utsett prosten lektor J. M. Malmstedt, ch till suppleant prosten A. Unger. i — I förrgår vid middagen jordfästades ä Johannes lyrkogärd, majoren, kaptenen i f. d. armeens flotta, iddaren af Svärdsorden med Svensksundsmedaljen, tiwert Roland Öberg. Den aflidne erhöll vid jordfistningen salut från Skeppsholmen. — Från Finland skrifres, att enligt kejserligt beslut af den 15 Augusti, fi reguliera kommunikationer emellan utländska orter och Finland med ängbåtar eller segelfartyg underhällne ech bestämde till fortskaffande af resande, icke öppnas utan Hans Kejserl. Majestäts utverkade tillständ. — Af den massa utaf tal och kontratal, hvarmed denna riksdag afslutats — de utgöra ej mindre än meilan 70 och 80 — meddelade Åftonbladet i går de tal som blifvit hållna på rikssalen, till hvilka vi i dag tillagt några de mest betydelsefulla, eller rättare sagdt de minst betydelselösa. De hufvudsakligaste af alla talen äro dock de, som blifvit halina på rikssaHen. Der ta!a Rikets Ständer till Konungen såssom statsmakt till statsmakt, såsom folkets cdeputerade till Konungen; deputationernas yttanden kunna deremot anses såsom mera personliga nådeoch vördnadsbetygelser. Låtom oss derföre Kasta en hastigt mönstrande blick på de fyra ståndens olika yttranden, genom sina talmän, inför thronen. Bedömdt ifrån devouementets synpunkt, intager Presteståndets tal afgjordt främsta rummet, under det att detsamma i stilistiskt hänseende kommer icke blott sist, utan långt under de öfriga. Presteståndet talar uteslutande om H. M. Konungens nåd emot det högvördiga ståndet och höga nitälskan för all ;materiell och andlig förkofran (obs. Presteståndet har ställt det materiella i första och andliga i andra rummet); försäkrar sig skola motsvara H. Maj:ts förtroende och bedyrar att ståndet skall, genom ovikeligt (2) nit att omgärda och befästa det kristliga samhällets kärna och rot, gudsfruktan, tro och dygd i folkets hjertan, xoafbrutet söka förtjena sin Konungs nåd och sina medborgares aktningn. — Det är således för att vinna kunglig nåd och medmenniskors aktning, som presteståndet verkar för gudsfruktan, tro och dygd? Det vore en i sanning naiv bekänne!se, derest man ej får anse att häri ligger ett missförstånd, som har sin grund i en mindre lyckad ordställning. -Förgäfves söker man emelertid i detta tal mer än i de öfrige uti presteståndet vid denna riksdag hålina orationer, någon fläkt af den anda utaf ädel, kärleksfull håg, varmt oskrymtadt nit, frimodighet, fördragsamhet, sann ödmjukhet och förtröstan på det godas ESKORT SATTE ETEN ENTITET