AO AN
ende strandifynd och ur sjön bergadt gods. -
I N:o 45 afstyrkes väckt motion om meddelande af
närmare föreskrifter rörande de ändamäl, för hvilka
aktiebolag enligt Kongl. Förordningen den 6 Oktober
1848 mä kunna stiftas.
Beriktigande.
I lördagens Aftonblad förekommer en in-
sänd art: med öfverskrift: Erinringar till Sve-
riges skattiskyldige jordägare angående uti ordi-
narie räntdan ingående s. k. småpersedlars om-
sättning ocich förenklings, hvilka erinringar be-
finnas unddertecknade af ett betydligt antal riks-
dagsfullmääktige inom hedervärda bondestån-
det. En :uppsats af denna beskaffenhet, rö-
rande ett ämne af stor samhällsvigt, utfärdad
af nära hälften af ett riksstånd, till samtliga
Sveriges skattskyldiga jordägares upplysning
och varning, torde icke med tystnad böra för-
bigås, då den innehåller åtskilliga ganska vä-
sendtliga oriktigheter, hvarigenom en falsk
föreställning, derest dessa oriktigheter blefve
oanmärkta, kunde utbredas angående den sak
gom blifvit behandlad.
I berörde erinringar omnämnes först, att
Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag aflemnade
ett förslag i den s. k. skatteregleringsfrågan,
phufvudsalkligen åsyftande ej mindre att jemte
större enkelhet och reda i uppbördsväsendet,
xtillika afböja det prejeri, som hittills ofta
ägt och äger rum, vid fråga om lösande af
präntespanmål, än ock att bereda de skattdra-
gande någon lättnad, dels genom bestäm-
mande af en s. k. medelmarkegång, uträk-
nad efter flera års gängse priser å skatteper-
sedlarne, dels ock genom borttagande säväl
af rättigheten för indelta löntagare att span-
målen occh andra skattepersedlar till levere-li
ring in matura uppsäga, som äfven till åtnju-
,tande af den hitintills utgående forsellönen,
hvarigencom för båda de sednare fallen samt-l
lige skattte- och räntegifvare skulle ställas i
fullkomlig likhet med dem, hvilka nu ome-
delbart till kronan erlägga deras skatter, och
sålunda icke, såsom de förstnämnde äro un-
derkastate: 1:o uppsägning in natura; 2:0
putöfver markegång förhöjda lösningspriser;
poch 3:0 godtgörande af forsellön.
Allt deta är ganska sant, men då derefter
tillägges, att detta ganska lyckligt uttänkta
och för skattegifvarne gynnande förslag blef
5 dock af 2:ne riksstånd förkastadt,, så inne-
Håller demna uppgift en oriktighet, eller åt-
minstone en förvillande oegentlighet; ty oak-
tadt försldaget innehöll dessa nyss nämnda nyt-
tiga syfteemål, blef det likväl af alla fyra riks-
ständen aafslaget, och deribland obestridligen
med messta ifver just af hedervärda bonde-
ståndet. Man skulle vilja tro, att erinringar-
nes författare och subskribenter förblandat
Kongl. Maj:ts proposition med statsutskot-
tets, efter kommitterades andra alternativ upp-
gjorda, förslag, hvilket af 2:ne stånd bifölls,
men äfven denna förklaringsgrund låter icke
antaga sig, ty utskottets förslag gick ut på
en allmäin, persedelräntornas förvandling i
penningar, hvarvid naturligtvis ingen medel-
markegåmg m. m. behöfdes, hvilket likväl,
såsom oftvanföre synes, uppgifves hafva ingått
i förslageet, och som äfven ganska riktigt fö-
rekom 1 den kongl. propositionen. Hvad som
i erinringarna egentligen åsyftas, måste såle-
des lemmas oafgjordt, men sammanställningen
af förslagets innehåll med Kongl. Maj:ts för-
nyade proposition i ämnet vid denna riksdag
gör oriktigheten särdeles anmärkningsvärd,
exär dermed synbarligen vill antydas att det
sednare kongl. förslaget skulle innefatta in-
sskränkningar, som förminskade eller tillintet-
gjorde de fördelar, som genom det förra skulle
hafva vumnits. Huru härmed rätteligen sam-
:;manhänger skall nu blifva utredt, och det
.skall då visa sig att förhållandet är alldeles
.omvändt; d. v. s.att alla de ändamål, som
med det: förra förslaget åsyftades, äfven gce-
nom det: sednare vinnas, och att derutöfver ät-
:skilliga önskningar, hvarpå i främsta rumme
hedervärda bondeståndet fästade mycken vigt
i detsamma äro afsedda.
De nyss antydda ändamålen, sådana de oc)
i erinringarna (se ofvanföre) blifvit uppgifne
voro följande:
1:o Större enkelhet och reda i uppbörds
väsendett. — Enligt det nya förslaget komme
.antalet aaf räntepersedlar, som nu uppgår ti
flera hundrade, att reduceras till högst 10
12 för mela riket.
2:0o Afböjandet af det prejeri som påstå
hafva ägt, och äga rum, vid fråga om lösan
det af Jräntespanmål. — Enligt det nya för
slaget försvinner indelningshafvarnes rätt at
uppsäga spanmålen till leverering in natura.
3:o0 Lättaad för de skattdragande genon
bestämmandet af en s. k. medelmarkegång
beräknad efter flera års gängse priser ä skatte
persedlarna. — Enligt det nya förslaget skol
de få persedlar, som komma att qvarstå, 1
.sas efter ett medelpris, beräknadt efter IV å
verkliga priser; icke efter 20 års markegån
;såsom i erinringarna orätt uppgifves.
4:o Borttagande af rättigheten för indel
Töptagare att uppsäga spanmålen och and
skattepersedlar till leverering in natura. -
Detta ärr, såsom redan blifvit sagdt, i det ny
förslagett borttaget.
5:0 BBefrielse från den hittills utgående fo
sellönenn. — Denna forsellön är, enligt försl
et, dern skattskyldige efterskönkt, och ske
fa neffter, då förslaget vinner tillämpning, t
indelnimgshafvarne utbetalas af staten. ij
6:0 De indelta räntegitvarnes fullkomli
likhet med dem som nu omedelbart till kr
nan erlägga dessa skatter. — Detta är en hv
vudgrund i det nya förslaget, och är enli
detsamma också fill alla delar uppfylldt.
Mot den förra kongl. propositionen anmär
4es deremot af hedervärda bondeståndet,
den föreslagna omsättningen af samtliga ri
tepersedlarna i endast 2:ne, nemligen spa
mål och smör, sannolikt skulle Jeda ti