Man beSarar ledsamma oroligheter i Irland
Dervarande protestanter och katoliker äro si
fanatiskt uppretade i anledning af de sist
kyrkotvisterna inom parlamentet, alt man ick:
är säker för ett religionskrig. Katolska pö
beln låter intet tillfälle gå sig ur hand at
kalla protestanterna kättare, kasta sten på dem
m. m.; till och med lönnmord hafva begåtts
af kättarehat. Under dessa omständighete:
emotsags med oro det stora katolska möte,
som Irlands katolske primas, erkebiskopen dr
Uullen utskrifvit till den 19 dennes. En kom-
mitte, sammansatt af de mest ursinniga an-
förarne i den så kallade irländska brigaden,
1 parlamentet (Reynolds, Keogh, o. s. v.)
hafva ftör detta möte lagat i ordning en mängd
resolutitoner, som förflytta mötets föremål an-
senligt utom det kyrkliga området och in på
det politiska, sätta thronföljden i fråga, 0. m,
cd Väl kan detta ej anses för annat än fa-
natiskt donquixotteri; men hvad det kan verka
på den littsinniga och hetlefrade irländska
befolkningen är icke lätt att förutse. Såsom
motdemeastration nar Protestantiska Förenin-
gem i Dublin hållit ett möte redan den 13
d:s, och beslutat ctt slags förklaring till samt-
liga ,Romanister, (Romerskt katolska) i hela
Storbritannien, hvari dessa beskyllas att vilja
med våld väcka ett inbördes krig, och att de.
före katolikernas parlamentariska emancipation,
förde det mest frisinnade, fredliga och san-
sade språk, men nu, sedan de vunnit jomnlik
represemtationsrätt, trädt upp såsom anfallande
och herrsklystna, gjort sig till redskap för ut-
ländska intriger, och under härskriet religions-
frihet (en fribet som ingen förnekat dem)
söka bannlysa tankefriheten, återväcka kät-
tarehatet och underblåsa allt slags fanatism.
Denna förklaring är uppenbart mera utmanande
än försonande; och då kallelsen till det ka-
tolska mötet antyder, att katolikerna böra för-
samla sig till ct vördnadsbjudande ental,
har Protestantiska föreningen å sin sida upp-
manat de lagliga myndigheterna att vidtaga
nödiga polis- och är-anstalter, till all-
männa lugnets upprätthallande; men derjemte
fattat det beshitet, att om dessa anstalter icke
förslå eller förmå lemna den protestantiska
opposionen vid det katolska mötet tillförlit-
ligt skydd, så ville protestanterna sjelfva sörja
för sin trygghet.
Under det su den pafliga styrelsens tilltag
att utnämna katolska territorialbiskopar i Eng-
land, och det nyss slutade parlamentets af-
visande deraf väckt den nyssnämnda krigsfaran
1 Irland, har den bekante italienske redikan-
ten Gavazzi, hvilken, ifrån att vara toms be-
römdaste talare, nu befinner sig som po-
litisk flykting i Storbritannien, talat på ett
möte i Edinburgh till förmån för freden mel-
lan de kristua sekterna och bland annat yttrat:
Vi katoliker äga icke mer någon päflig konung,
emedan vi ej vilja hafva nägra presterliga konungar,
utav blott prester rätt och slät. Och för denna vår
Önskan, är en rättrogen önskan inför Gud, men
ett broit inför päfven, har Rom blifvit beskjutet och
snången med mig nödgats till andsflykt. Vi hoppas
dock fi skäda den åsgen, dä denna orättvisa skall
upphöra; men dertill fordras att j förenen er med
s; allmänna tänkesättet förmär göra underverk.
YVransmännen och österrikarne upprätthålla för det
närvarande påfveväldets vacklande thron och hafva
blifvit skamliga medbjelpare åt aftällingen Mastai.
Men nä engelsmännen bistå italienarne, och snart
skall ingenting af påfveväldet återstå — knappast i
minvet!, — Mötet voterade en tacksägelse ät pater
Gavazzi ör hans yttrande, hvarpå han sade vidare:
För närvarande besöken j Italien såsom främlingar,
derföre at vi äro slafvar och ej kunna emottaga vära
winner ubn att väcka våra förtryckares misstankar.
Mätte likal den dag randas, då vi kunna helsa edra
ogna preter välkomna till Italien, säsom till ett fritt
land, och mottaga er der icke blott säsom vänner,
utan säsom bröders,
BELGIEN.
Den allmönna konstexpositionen, som föran-
slaitas i Brissel, lofvar att blifva ganska vig-
tig. Piera konstalster äro redan ditsända från)
flera Kuropas länder, och den nya expositions-
salen I industripalatset är anordnad på ett för-
träffligt sätt för produkternas beskådande; lju-
set faller in ofvanifrån. Lokalen är, ehurul
onkelt, mycket smakfullt ornerad; en staty,
föreställmnde Belgien, utdelande kransar och
omgifvem af byster af alla nationers stora konst-
nörer, pryder en förbyggnad till densamma.
Af dett tal som hölls vid expositionens öpp-
nande, hvilken högtid bivistades af konungen,
linner mian att konststycken aflemnats utom
från Tyskland, Frankrike och Holland, äfven
srön England, Spanien, Italien och Schweitz.
1479 tafior och statyer äro utställde, således
omkring 500 mera än år 1848.
Från Brössel omtalas, att en öfverstelöjt-
s . o se f
nant Hallart, som den 16 Juli d. år utnäm-
des till kommendör af Leopolds orden, till
följd af en otvifvelaktigt förhastad men (så-
som orden lyda fort irregulier.) opassande
handling blifvit afskedad från såväl genie-
corpsen som ordonnansplatsen hos konungen
samt orclensutnämningen återkallad. Skälet,
uppgilvess likväl i tidningar endast hafva va-
rit, att han undanbedt sig kommendörsgraden.
FINLAND.
Fijulands tredje landtbruksmöte kommer nä- s
sta ar i Juni månad att hållas å Mustiala
landtbruksinstitut, under samma ordförande
som vid de begge föregående mötena, gehei-
meradet CO. A. Ramsay.
Uti Limingo sockens kyrkoby har utbrustit
mjeltbrand, och inom en tidrymd af tio da-
r dödat 29 kor, 3 hästar, Vsvinkreatur och
semväl en katt.
TYSKLAND.
lir v. Bismark-Schönhausen har blifvit ut-
nämnd till preussiskt sändebud vid förbunds-
dagen.
Såväl uti Frankfort som Hamburg har kei-