Man beSarar ledsamma oroligheter i Irland Dervarande protestanter och katoliker äro si fanatiskt uppretade i anledning af de sist kyrkotvisterna inom parlamentet, alt man ick: är säker för ett religionskrig. Katolska pö beln låter intet tillfälle gå sig ur hand at kalla protestanterna kättare, kasta sten på dem m. m.; till och med lönnmord hafva begåtts af kättarehat. Under dessa omständighete: emotsags med oro det stora katolska möte, som Irlands katolske primas, erkebiskopen dr Uullen utskrifvit till den 19 dennes. En kommitte, sammansatt af de mest ursinniga anförarne i den så kallade irländska brigaden, 1 parlamentet (Reynolds, Keogh, o. s. v.) hafva ftör detta möte lagat i ordning en mängd resolutitoner, som förflytta mötets föremål ansenligt utom det kyrkliga området och in på det politiska, sätta thronföljden i fråga, 0. m, cd Väl kan detta ej anses för annat än fanatiskt donquixotteri; men hvad det kan verka på den littsinniga och hetlefrade irländska befolkningen är icke lätt att förutse. Såsom motdemeastration nar Protestantiska Föreningem i Dublin hållit ett möte redan den 13 d:s, och beslutat ctt slags förklaring till samtliga ,Romanister, (Romerskt katolska) i hela Storbritannien, hvari dessa beskyllas att vilja med våld väcka ett inbördes krig, och att de. före katolikernas parlamentariska emancipation, förde det mest frisinnade, fredliga och sansade språk, men nu, sedan de vunnit jomnlik represemtationsrätt, trädt upp såsom anfallande och herrsklystna, gjort sig till redskap för utländska intriger, och under härskriet religionsfrihet (en fribet som ingen förnekat dem) söka bannlysa tankefriheten, återväcka kättarehatet och underblåsa allt slags fanatism. Denna förklaring är uppenbart mera utmanande än försonande; och då kallelsen till det katolska mötet antyder, att katolikerna böra församla sig till ct vördnadsbjudande ental, har Protestantiska föreningen å sin sida uppmanat de lagliga myndigheterna att vidtaga nödiga polisoch är-anstalter, till allmänna lugnets upprätthallande; men derjemte fattat det beshitet, att om dessa anstalter icke förslå eller förmå lemna den protestantiska opposionen vid det katolska mötet tillförlitligt skydd, så ville protestanterna sjelfva sörja för sin trygghet. Under det su den pafliga styrelsens tilltag att utnämna katolska territorialbiskopar i England, och det nyss slutade parlamentets afvisande deraf väckt den nyssnämnda krigsfaran 1 Irland, har den bekante italienske redikanten Gavazzi, hvilken, ifrån att vara toms berömdaste talare, nu befinner sig som politisk flykting i Storbritannien, talat på ett möte i Edinburgh till förmån för freden mellan de kristua sekterna och bland annat yttrat: Vi katoliker äga icke mer någon päflig konung, emedan vi ej vilja hafva nägra presterliga konungar, utav blott prester rätt och slät. Och för denna vår Önskan, är en rättrogen önskan inför Gud, men ett broit inför päfven, har Rom blifvit beskjutet och snången med mig nödgats till andsflykt. Vi hoppas dock fi skäda den åsgen, dä denna orättvisa skall upphöra; men dertill fordras att j förenen er med s; allmänna tänkesättet förmär göra underverk. YVransmännen och österrikarne upprätthålla för det närvarande påfveväldets vacklande thron och hafva blifvit skamliga medbjelpare åt aftällingen Mastai. Men nä engelsmännen bistå italienarne, och snart skall ingenting af påfveväldet återstå — knappast i minvet!, — Mötet voterade en tacksägelse ät pater Gavazzi ör hans yttrande, hvarpå han sade vidare: För närvarande besöken j Italien såsom främlingar, derföre at vi äro slafvar och ej kunna emottaga vära winner ubn att väcka våra förtryckares misstankar. Mätte likal den dag randas, då vi kunna helsa edra ogna preter välkomna till Italien, säsom till ett fritt land, och mottaga er der icke blott säsom vänner, utan säsom bröders, BELGIEN. Den allmönna konstexpositionen, som föranslaitas i Brissel, lofvar att blifva ganska vigtig. Piera konstalster äro redan ditsända från) flera Kuropas länder, och den nya expositionssalen I industripalatset är anordnad på ett förträffligt sätt för produkternas beskådande; ljuset faller in ofvanifrån. Lokalen är, ehurul onkelt, mycket smakfullt ornerad; en staty, föreställmnde Belgien, utdelande kransar och omgifvem af byster af alla nationers stora konstnörer, pryder en förbyggnad till densamma. Af dett tal som hölls vid expositionens öppnande, hvilken högtid bivistades af konungen, linner mian att konststycken aflemnats utom från Tyskland, Frankrike och Holland, äfven srön England, Spanien, Italien och Schweitz. 1479 tafior och statyer äro utställde, således omkring 500 mera än år 1848. Från Brössel omtalas, att en öfverstelöjts . o se f nant Hallart, som den 16 Juli d. år utnämdes till kommendör af Leopolds orden, till följd af en otvifvelaktigt förhastad men (såsom orden lyda fort irregulier.) opassande handling blifvit afskedad från såväl geniecorpsen som ordonnansplatsen hos konungen samt orclensutnämningen återkallad. Skälet, uppgilvess likväl i tidningar endast hafva varit, att han undanbedt sig kommendörsgraden. FINLAND. Fijulands tredje landtbruksmöte kommer näs sta ar i Juni månad att hållas å Mustiala landtbruksinstitut, under samma ordförande som vid de begge föregående mötena, geheimeradet CO. A. Ramsay. Uti Limingo sockens kyrkoby har utbrustit mjeltbrand, och inom en tidrymd af tio dar dödat 29 kor, 3 hästar, Vsvinkreatur och semväl en katt. TYSKLAND. lir v. Bismark-Schönhausen har blifvit utnämnd till preussiskt sändebud vid förbundsdagen. Såväl uti Frankfort som Hamburg har kei