utskottet som ggrundlagsenligt endast har att behandie ståndets enskildda angelägenheter, hellre måtte i lik het: med hvad förut: skett, utse nägra ledamöter : ståndet för attt redigera skrifvelsen. -Hr Berggter erhöll änmr en gäng ordet och sökte i anledning aj hr Billströms ytttrande, visa att frägan om närings författningen röjrde ständet enskildt, och sälunda e kunde ställas i samma kategori -som andra allmänn: frågor. Hr Falhem förordade slutligen försvarsver kets ordtiande och skrifvelsen, hvarefter, på förslag a hr Petrå, hrr Björck, Ekenman och Billström utsägos at densamma handlägga. På hemställan af hrr Norin Wern och Ekenman valdes äfven hr Petr att del taga i redaktionen. Vid den slätliga omröstninger blef med 20 ja mot 13 nej skrifvelse bestämd at afgå sedan likväl hr Lagergren förut uttryckligen förklarat, det han ansäg proposition derom våra stridande mot grundlageni. För öfrigt bleefvo en mängd at expeditionsutskottets förslag till skriffvelser godkända. Hos BONDESSTÅNDET förekom till justering dess enskildta. utskotttts förslag till underdänig skrifyelse rörande skjutsninggsväsendet, serskildt innehållande begiran om den alllmänna skjutslegans förhöjning till 20 skillibgar, och vid entreprenader till 28 sk. banko. Efter att hafva genomgätt de öfriga ständens beslut i frågan och iföljd deraf anhållit om Kongl. Maj:ts medverkan till lindring i skjutsningens tryckande önus, innehöll äfyen detta Skrifvelseförslag en tirad som föranledde åtskilliga anmärkningar. Det Hette ungefär sålunda: Om E. Maj:t värdigas höra sina under säters Önskningar i denna väg, skall E. M. i allmogens hjertan resa sig en varaktig minnesvärd; säker ssomväde: höjder hvaröfver så många af vära kungsvägar gä, och inmnehällsrikare än de vid dessa vägars sidor uppresta miilstenar, som prunka -medkungliga personers nammichiffer., — Mänga ledamöter ansägo denna period oolämplig: Ola Mänsson fann den vara mera pikande än bönfallande, och Östman trodde att man, utan nägra löften i förtid, kunde gå rakt på saken. — Sttycket fick utgå och efter nägra smärre rättelser godkäändes skrifvelsen, hvarefter utsågs en deputation, -besttäende-af en ledamot frän. hvarje län, för :att under S3trindlunds anförande i dag öfverlemna den und: skrifvrelsen. Lagoch Ektonomiutskottens utlätande n:o 22, ianledning af Yterremiss å dess förra betänkande, rörande ändring i 1827 ärsk. förordning or hemmansklyfning och afsöfidring åf jord, gaf äfved denna gäng anledning till en längre diskussion. Petter Claesson och Efraim Larsson yrkade afslag och antar gande af hr grefve Sparres reservation; Olof Johansson och Medin befarade alla möjliga olyckor af en för längt utsträckt jordafsöndring; Östman och Strindland ansågo -rminimum för afsöndringar hafva: bordt bestämmas, för: de norra länen till 3, och för de öfriga till 2 tunnaland. Ola Nänssön dereidöt fann besittning med fuull äganderätt till en, om än aldrig så liten, jordlapp vvara mer betryggande för moralisk och medborgerlig föörkofran, än det-nuvarande backstugusittandet; -och dessutom, då nu gällande författning ständigt öfvertrrädes, :så. att:man säljer från-hemmanen hela och halfva :tunhland, hvilkas innehafvare få vara beredde pä faran af flyttning för hvarje ny ägare, hvärföre då ej genom en läg tillförsäkra dem besittningsrätt till dessa delar; hvarpä de lifnära sig? Tal. yrkade bifall och uäderstöddes af mänga ledamöter. — Sahlström fann uflätandet billigt, och an? säg det icke -höfvas bondeständet att vilja vara aristokratiskt i den mening hvarifrån ett par af de hö-gre ständen utgå. Det öfrerhandtagande backstugusitteriet skall en gäng medföra allmänt elände och man mäste söka afleda derifrån till en bättre existens denna mängd af:menniskor, som dock icke af försynen blifvit bestämd till ständiga olyckor. Landet är i behof af arbetsstyrka och odling, och sädant vinnes blott gnomutvidgande af hvar och ens rätt att förvärfva egen bostad. För bifall talade vidare Per Nilsson, P. Pettersson, Nils Jeppsson, Falk, Per Hänsson, Jöns Månsson, Henrik Andersson, And. Andersson; och :Bengt. . Gudmundsson, hvarefter utlätandet, vid anställd votering, bifölls med 41 röster emot 24. Expeditionsuitskottets utlåtande n:o 12, i anledning af olika beslut rörande dess skrifvelseförslag om-decharge ät statssrädets ledamöter, föranledde äfven nu etilängvarig tvist. Utskottets inbjudning till deltagande i de tvål första ständens beshät åfstogs, men den Af utskotteet uppställda voteringspropositionen var ej så lätt bifalllen: Ola Mänsson och Måtts Persson ansägo försfärkkt konstitutionsutskött böra votera deröfver, huruvidaa bondeständets serskilda mening angäende chefena för landtförsvarsdepartementet bör i dechargeskrifvelelsen inrymmas; andra ledamöter säsom Sahlströmn och David Andersson hade numera kommit till dern äsigt, att förstärkt expeditionsutskott ej kan votera i frägan, hvadan alla anmärkningar finge förfalla; ett tredje parti påäyrkade expeditionsutskottets rätt, och ständets beslut blef till sist bifall till voteringspropositionerne. Statsutskottets utlätanden n:ris 331 och 332; Lag och Ekonomiutskottens n:ris 28—30 biföllos. Bankooch Lagutskottens utl. n:o 2, angående lagstiftning för privatbanker,-afslogs, på hemställan af Per Pälsson, And. Andersson m. Få