GODA RAD ARO BATTRE ÅN PENNINGAR )
(En Bretagnisk Legend.)
Vi förbigå de serskilda tankar, som unde
förste dagens vandring oroade Tredion: är
förebrådde han sig sin enfaldighet, än betvif.
lade han sin husbondes redlighet, under de
han i nästa ögonblick sökte upptäcka någon
kabalistisk mening i de af den senare erhållna
rad, hvilka kostat honom 1.550 livres, För-
sta aftonen tog han nattqvarter hos en får-
herde, en gammal bekant, som i sin lilla
hydda gästvänligt med honom delade sin tarf-
liga aftonmåltid. Följande morgon fortsattes
resan, då han innan kort träffade tvenne kring-
vandrande krämare, hvilka på ryggen buro
sina varor, och ärnade sig till marknaden i
Montfort. En god del af vägen färdades de
tillsanaman med Tredion, hvars dystra betrak-
olser i någon mån skingrades. af:de gladlynta
fuljeslagarnes skämt och lustiga infall; men
när de började berömma sina varor, och: in-
bjödo Tredion att undersöka dem; greps han
at en ofrivillig rörelse att sticka handen i den
cke tllsydda fickan, hvilken han ägsligt ger
pomsikte, med synbar bedröfvelse att finna
len si tom. Emellertid var han nog lycklig
ut ega qvar ett tjugofyraskillingsstycke, för
wilket han köpte en liten sax till föräring åt
im kära Johanna Maria.
Snart kom man till en skiljeväg med en
orvid upprest-Vägvisare, hvaraf man under-
iades att detta var vägen från Montauban
H Hedes. Nu afbröts på en gång samtalet ;
enom ett samfildt utrop afide båda kring-1
andrande köpmännen: Dettas, anmärkte den !
se at dem, måste vara den vägvisare hvarom
e i gär afton talade i värdsbuset, och här
oden kkaledes der omnämnda gångstig,
i
1
(
) Se A. B. N:o 190. oe