I utläåtandet N:o 83 föresläs afskrifning af åtkilliga vid diskontverken i Stockholm och Götheborg balanserade öfverräntor, samt i N:o 84 villkorlig afskrifning af ett diskontlån. — Några f. d. rättarelärlingar vid Degeberg hafva anhållit om plats i Aftonbladet för nedanstående artikel, samt i em skrifvelse till redaktionen uppgifvit sina namn. Landtbruks-institutet vid Degeberg. Under denna rubrik förekommer i Aftonbladet för den 4 Juli, en af anonym författare insänd artikel, som säger sig vilja belysa halten af riksdagsmannen Lars Rasmussons i bondeståndet, vid fräga om anslaget till Degeberg, afgifna och i A. B. för den 16 Juni införda anförande, hvilket anförande visar på hvad ständpunkt institutet sig under sednare ären befunnit; och som åtskilligt i den insända repliken förekommer, som tycks vilja göra L. Rasmussons anförande till lögn och dessutom, jemte falska uppgifter, mot L. R., som person, utfar på ett mindre grannlaga sätt, kunna vi icke underläta att yttra nägra ord, säväl till försvar för L. R., som till vederläggning af repliken. Med de tillmälen replikförfattaren gör L. R. säsom riksdagsman, vilja vi icke befatta oss, ty dem torde L. R. nog veta vederbörligt bemöta, vi blott vilja nämna att förf:s beteende visar sen ringa grad af humanitet, samt att vi tycka det icke höra till en vederläggning att fara ut mot personer i stället för att hälla sig vid sak sävida dessa icke med hvarandra ega omedelbart sammanhang. Undertecknade hafva nyligen, eller förlidet är, slutat kursen som rättarelärlingar vid Degeberg och hafra Ännu i friskt minne det hufvudsakligaste, som passerade under vår vistelse vid institutet; men, då vigen Aläsa riksdagsmannen L. R:s anförande, finna vi icke nägot, som vi kunna motsäga och som kunde gifva Andning till ett sädant vedermäle som det vi nu sett Aftonbladet. Hvad som i L. R:s anförande fordrar rättelve och kuude förtjena anmärkning är att han sagt det Annandag Pingst användes till undervisning i drillupp läggning, hvilket är orätt uppfattadt. Hvad vi med visa bet vara saunt, rörande sönoch helgedagars användande till lektioners gifvande, är att Annandag Päsk på förmiddagen praktiske läraren gaf lektion, att rättarelärlingarne, för att erhålla undervisning om drillars uppläggande, hvilket arbete först om 8 dagar skulle börjas, mäste Christihimmels. färdsdagens förmiddag med dragare och plog nt på fältet, att samma lärare söndagen den 23 Juni gaf lektion i landtbruket, hvilken lektion han dagen derpå (Midsommardagen) var färdig att fortsätta redan kl. 6 på morgonen, till sent på aftonen, blott med uppehåll för spisningen. Vid sönoch helgedagars firande vid Degeberg, hvilka replikförf. tycker ganska väl kunna användas till lektionsdagar och arbete, oaktadt .säväl vär religion som samhällets lagar bjuda hvilodagens helgande och med straff belägger söndagsarbete, vilja vi göra det tillägg att lärlingarne ofta, för att förvärfva sig vana och färdighet i ritning al Xkerbruksredskap dertill mäste använda söndagarna, evedan ingen tid dertill var öfrig under sökenda ga. De. Att den allmänna gudstjensten, säväl bärigenon. !, som för praktiske lärarens lektioner, plef försumr ad, tycktes föreständaren aldrig märka; att praktiske . äraren deröfver skulle göra sig samvete, är mindre tänkbart, då man känner det vara hans sed att i ed er och svordomar utfara öfver alla, af honom kallade , svenska helgdagar., Under Bänaderne från och med April till och med Oktober sk 2ll en fridag lemnas lärlingarne hvarje månad, samt LYvärj lördagseftermiddag, från kl. 6 till 8, användas till lextioner i åkeruppmätning och afvägning, sävicta icke.säning eller skörd pägår. Med mänadsfridagar ne hand, ades så, att, då icke var brädt med arbete, de lemnades för ett par mänader på en gäng. Fridagarne för Jumy, Juli och Augusti lemnades alla i Juni, kort före exa men. Hvad lördagseftermiddagarne angär gjordes undantaget till regel, ty genom god hushällrung räckte säningen till dess klöfverskörden. började. På detta sätt blefvo rättarelärlingarne utan undervisning i afvägning det äret; i åkeruppmätning lemnawdes nägra timm.ars undervisning kort före examen. : Huruvida vi eller replikförfattaren, som beprisar d en osparda möda, bokhällaren under hela-äret nedlade : för att bibringa lärlingarne erforderligt i grunderna för (räkning;) äkeruppmätning och afvägning, haf va rätt, må de dömma som med oss skulle erhålla lensamma. Hade såväl bokhållaren som andre lär äre vid Degeberg, fått följa sin goda vilja, hade ing !enting i undervisningsväg fattats, men nu mäste a rbetet, enligt föreständarens vilja, vara det enda nijdvändiga, ätminstone under sommaren. Replikförfattarens påstående ak rättarelärlingarnes insigter i sistnämnde ämnen vid sistlidet ärs examen voro utöfver hvad som var cundgänghi Sen nödvändigt, vittnar om huru litet han har sig deras kunskaper bekanta, och huru han inser hvarn ved er rättare kan vara hjelpt vid ledningen af ett jorcWbrukz I botaniken der lärlingarne, enligt prospektet, skola ega kännedom om de vigtigaste fodei vexter och gräsarter, tyckte väl replikförf. dem hafva hvarken mer eller mindre än tillräckliga insigter eft 2rsom han derom ingenting nämner, mer än det att, en kunskap sträckande sig derhän att kunna exami. vera, är för lärlingarne obehöflig. Vi inlåta oss icke: i. resonneMang häröfver, men pästä blott att L. Rasmussons uppgift rörande examen i botaniken; nen Migen: att hvar och en fick på förhand veta för hvilk ?t gräs hav skulle redogöra, är äfverensstämmande med verkliga förhällandet. Replikförf. uppgift, att uppsa !ser i botaniken under vinteroch värmänaderne lem mades till afskrifning, är ingenting mindre än sann. De uppsatser, rörande husdjurens skötsel, hvilka äf ven skola lemnas till afskrifning, erhöllos blott till en d.21, likaså deras förklaring; likväl säger förf. att examen gick så att ingenting mera kunde pretenderas. Replikförf. torde minnas, då han närmare tänker 4å saken, att den gödsel som kördes ur det gamlal schäferiet, då föreständaren, på en lärlings fråga för hvad sädesslag och jordmän denna gödsel vore bäst passande, gaf det, som förf. säger, pträffande svaret: hon gör godt dit hon kommer,, icke, som replikförf. med sädant sken af trovärdighet berättar, utkurdes för användandet till jordfrukter, utan kördes i kompost för att användas till jorden för det blifvande ihöstutsädet. ; Huru träffande replikförf. än må anse föreständar !! rens svar, är det dock vär tro, att hvarken den frä-!! gande eller någon annan lärling deraf blef klokare 1 än han varit. Bland annat i förevarande replik, gissar dess för-:e fattare, att L. Rasmussons kännedom om Degeberg 1 troligen förskrifver sig från en hans nära anförvandt, I samt på ett annat ställe att denne kanhända fann detli mindre angenämt att säväl plöja, som dertill användas Tho head källa To ok 2 tt ANRdefelj