I utläåtandet N:o 83 föresläs afskrifning af åtkilliga
vid diskontverken i Stockholm och Götheborg balan-
serade öfverräntor, samt i N:o 84 villkorlig afskrif-
ning af ett diskontlån.
— Några f. d. rättarelärlingar vid Dege-
berg hafva anhållit om plats i Aftonbladet för
nedanstående artikel, samt i em skrifvelse till
redaktionen uppgifvit sina namn.
Landtbruks-institutet vid Degeberg.
Under denna rubrik förekommer i Aftonbladet för
den 4 Juli, en af anonym författare insänd artikel,
som säger sig vilja belysa halten af riksdagsmannen
Lars Rasmussons i bondeståndet, vid fräga om an-
slaget till Degeberg, afgifna och i A. B. för den 16
Juni införda anförande, hvilket anförande visar på
hvad ständpunkt institutet sig under sednare ären be-
funnit; och som åtskilligt i den insända repliken före-
kommer, som tycks vilja göra L. Rasmussons anfö-
rande till lögn och dessutom, jemte falska uppgifter,
mot L. R., som person, utfar på ett mindre grann-
laga sätt, kunna vi icke underläta att yttra nägra
ord, säväl till försvar för L. R., som till vederlägg-
ning af repliken. Med de tillmälen replikförfattaren
gör L. R. säsom riksdagsman, vilja vi icke befatta
oss, ty dem torde L. R. nog veta vederbörligt be-
möta, vi blott vilja nämna att förf:s beteende visar
sen ringa grad af humanitet, samt att vi tycka det
icke höra till en vederläggning att fara ut mot per-
soner i stället för att hälla sig vid sak sävida dessa
icke med hvarandra ega omedelbart sammanhang.
Undertecknade hafva nyligen, eller förlidet är, slu-
tat kursen som rättarelärlingar vid Degeberg och hafra
Ännu i friskt minne det hufvudsakligaste, som passe-
rade under vår vistelse vid institutet; men, då vige-
n Aläsa riksdagsmannen L. R:s anförande, finna vi
icke nägot, som vi kunna motsäga och som kunde
gifva Andning till ett sädant vedermäle som det vi
nu sett Aftonbladet. Hvad som i L. R:s anförande
fordrar rättelve och kuude förtjena anmärkning är att
han sagt det Annandag Pingst användes till under-
visning i drillupp läggning, hvilket är orätt uppfattadt.
Hvad vi med visa bet vara saunt, rörande sön- och
helgedagars användande till lektioners gifvande, är
att Annandag Päsk på förmiddagen praktiske läraren
gaf lektion, att rättarelärlingarne, för att erhålla un-
dervisning om drillars uppläggande, hvilket arbete
först om 8 dagar skulle börjas, mäste Christihimmels.
färdsdagens förmiddag med dragare och plog nt på
fältet, att samma lärare söndagen den 23 Juni gaf
lektion i landtbruket, hvilken lektion han dagen derpå
(Midsommardagen) var färdig att fortsätta redan kl.
6 på morgonen, till sent på aftonen, blott med uppe-
håll för spisningen. Vid sön- och helgedagars firande
vid Degeberg, hvilka replikförf. tycker ganska väl
kunna användas till lektionsdagar och arbete, oaktadt
.säväl vär religion som samhällets lagar bjuda hvilo-
dagens helgande och med straff belägger söndagsar-
bete, vilja vi göra det tillägg att lärlingarne ofta,
för att förvärfva sig vana och färdighet i ritning al
Xkerbruksredskap dertill mäste använda söndagarna,
evedan ingen tid dertill var öfrig under sökenda
ga. De. Att den allmänna gudstjensten, säväl bärige-
non. !, som för praktiske lärarens lektioner, plef för-
sumr ad, tycktes föreständaren aldrig märka; att prak-
tiske . äraren deröfver skulle göra sig samvete, är
mindre tänkbart, då man känner det vara hans sed
att i ed er och svordomar utfara öfver alla, af honom
kallade , svenska helgdagar.,
Under - Bänaderne från och med April till och med
Oktober sk 2ll en fridag lemnas lärlingarne hvarje må-
nad, samt LYvärj lördagseftermiddag, från kl. 6 till
8, användas till lextioner i åkeruppmätning och af-
vägning, sävicta icke.säning eller skörd pägår. Med
mänadsfridagar ne hand, ades så, att, då icke var brädt
med arbete, de lemnades för ett par mänader på en
gäng. Fridagarne för Jumy, Juli och Augusti lemna-
des alla i Juni, kort före exa men. Hvad lördagsef-
termiddagarne angär gjordes undantaget till regel,
ty genom god hushällrung räckte säningen till dess
klöfverskörden. började. På detta sätt blefvo rättare-
lärlingarne utan undervisning i afvägning det äret;
i åkeruppmätning lemnawdes nägra timm.ars undervis-
ning kort före examen. : Huruvida vi eller replikför-
fattaren, som beprisar d en osparda möda, bokhällaren
under hela-äret nedlade : för att bibringa lärlingarne
erforderligt i grunderna - för (räkning;) äkeruppmät-
ning och afvägning, haf va rätt, må de dömma som
med oss skulle erhålla lensamma. Hade såväl bok-
hållaren som andre lär äre vid Degeberg, fått följa
sin goda vilja, hade ing !enting i undervisningsväg fat-
tats, men nu mäste a rbetet, enligt föreständarens
vilja, vara det enda nijdvändiga, ätminstone under
sommaren.
Replikförfattarens påstående ak rättarelärlingarnes
insigter i sistnämnde ämnen vid sistlidet ärs examen
voro utöfver hvad som var cundgänghi Sen nödvändigt,
vittnar om huru litet han har sig deras kunskaper
bekanta, och huru han inser hvarn ved er rättare kan
vara hjelpt vid ledningen af ett jorcWbrukz
I botaniken der lärlingarne, enligt prospektet, skola
ega kännedom om de vigtigaste fodei vexter och gräs-
arter, tyckte väl replikförf. dem hafva hvarken mer
eller mindre än tillräckliga insigter eft 2rsom han der-
om ingenting nämner, mer än det att, en kunskap
sträckande sig derhän att kunna exami. vera, är för
lärlingarne obehöflig. Vi inlåta oss icke: i. resonne-
Mang häröfver, men pästä blott att L. Rasmussons
uppgift rörande examen i botaniken; nen Migen: att
hvar och en fick på förhand veta för hvilk ?t gräs hav
skulle redogöra, är äfverensstämmande med verkliga
förhällandet. Replikförf. uppgift, att uppsa !ser i bo-
taniken under vinter- och värmänaderne lem mades till
afskrifning, är ingenting mindre än sann. De upp-
satser, rörande husdjurens skötsel, hvilka äf ven skola
lemnas till afskrifning, erhöllos blott till en d.21, likaså
deras förklaring; likväl säger förf. att examen gick
så att ingenting mera kunde pretenderas.
Replikförf. torde minnas, då han närmare tänker
4å saken, att den gödsel som kördes ur det gamlal
schäferiet, då föreständaren, på en lärlings fråga för
hvad sädesslag och jordmän denna gödsel vore bäst
passande, gaf det, som förf. säger, pträffande svaret:
hon gör godt dit hon kommer,, icke, som replikförf.
med sädant sken af trovärdighet berättar, utkurdes
för användandet till jordfrukter, utan kördes i kom-
post för att användas till jorden för det blifvande
ihöstutsädet. ;
Huru träffande replikförf. än må anse föreständar !!
rens svar, är det dock vär tro, att hvarken den frä-!!
gande eller någon annan lärling deraf blef klokare 1
än han varit.
Bland annat i förevarande replik, gissar dess för-:e
fattare, att L. Rasmussons kännedom om Degeberg 1
troligen förskrifver sig från en hans nära anförvandt, I
samt på ett annat ställe att denne kanhända fann detli
mindre angenämt att säväl plöja, som dertill användas
Tho head källa To ok 2 tt ANRdefelj