UTRIKES,
FRANKRIKE.
I en tidning för den 8 dennes läser
följande:
Alla den republikanska vensterns NYunser voro
i går kallade till ett sammanträde, hvars syf-
temål var trefaldigt:
1) att bilda ett bevakningsuts;gott vid por-
manensutskottets sida under lagstiftande för-
samlingens ferier;
2) att organisera valkornmittser i alla de-
partementer; och
3) att uppsätta en skrift till valmännen med
redogörelse öfver of
3 positionens parlamentari-
ska åtgärder.
Hvad resWtatet af detta sammanträde (till
hvilket alla nyanser af venstra sidan blifvit
sammankallade, enligt hvad man berättat OS8)
blifvit vet man ännu icke. Emellertid kan man
tvifla på att alla de olika nyanserna lyckats
förena sig, då man ser den stora söndringssa
inom de öfriga partierna.
Tv öfverallt ser man endast söndringar.
Inom det Iegitimistiska lägret afsöndrar sig
den mera progressistiska fraktionen så mMyc-
ket mer från den andra, som den känner sig
mindre talrik. Man skulle kunna säga att den
tyckes vilja ersätta sin numeriska svaghet ge-
nom sin bestämda hållning, och i går förkla.
rade hr Alfred Nettement på det mest kate-
goriska sätt i LOpinion Publiques, att hans
politiska vänner, i saknad af Henrik V, ärligt
önska upprätthållandet af den sanna republi-
ken, ntan blandning af orleanism och bona
partism. Saken är klar. 2LOpinion Publi-
que skulle heldre sluta sig till general Ca-
vaignac än till Louis Napoleon eller prinsen
af Joinville.
En annan legitimistisk orgon LUnion,
uppträder å andra sidan högst fiendtligt met
ofvannämnde tidning och förklarar sig, i sak-
nad af Henrik V, vara böjd för en konstitv-
tionell förlängning af den närvarande presi-
dentens embetstid,
Bland Orteanisterna finna
We Nyanser:
1) De orleanistiska Jusionisterna,
hela icke äro annat än maskerade legitimister 3
2) De orleanister, som understödja prins
Ioiavilles. kandidatur för presidentskapet;
3) Ett slags ultra-orleanister. som icke viilja
Så in på annat än ctt regentskap med Herii-
ginnan af Orleans i spetsen.
Hvad skal resultatet blifva af denna Ba-
pyloniska förbistring? Säkerligen skal ieke
Elyste underlåta att fiska i grumligt vatten !v
Öfverste Berryer, en broder till den be-
ante legitimistchefen och chef för I:sta hu-
arregementet, har blifvit befordrad till bri-
sadgeneral, jemte några andra öfverstar, hv il-
vas namn äro: de Sparre, Ripert, Colonib occh
Marulaz.
Samtidigt omtalas en hr Falloux befordrran
ill erkebiskop i Langres. Denne Falloux tr
n broder till f. d. kultusministern Pallowmx.
Siele har af assisritten blifvit filld för wu
rtikel, som innehöll åtskilliga uppgifter om
venningeförlägenhet inom Elysce, hvilket qvasi-
of skulle hafva nödgats utbetala 200.000 fr.
vörsförluster för mad. Howard, presidenten
3onapartes väninna. Fem representanter vitt-
jade att ett sådant rykte cirkulerat i national-
örsamlingen. Icke desto mindre dömdes tid-
ingens gerant till 3 månaders fingelse och
300 fr. böter, och artikelns författare till
00 fr. böter och 2 månaders fängelse.
En representant, vid namn Joret, berättar i
n skrifvelse till La Presse,, att han så när
lifvit arresterad af en geesdarm (af hvilkeru
an likväl var känd), derföre att han utan
ass begifvit sig 3 kilometrer från sin bostad.
kensdarmen lärer i öfrigt hafva betett sig
nan
s icke mindre in
som i det