Riksdagen Plenum den 14 Augusti. RIDD. OCH ADELN. Statsoch Ekonomiutskottens betänkanden n:ris 37, i fråga om förhöjning af postskjutslegan, och 38, i fråga om stipendier åt folkskolelärare, som på Manilla genomgå en kurs i döfstummas undervisning, biföllos; i fråga om n:o 39 vidblef adeln sitt förut fattade beslut och ville inbjuda de öfriga stånden att sig deronvr förena. Bevillningsutskottets afstyrkande utlåtande n:o 23, om sammanfattning af de stadganden cch författningar, som skola innebära kontroller öfver tulltaxans efterlefnad, bifölls efter ätskilligt tal: om nyttan af ett sådant sammandrag och omöjligheten att ästadkomma detsamma. — N:o 25 bifölls. Allmänna Besvärsoch Ekonomiutskottets utlätande i fråga om folkundervisningen i riket företogs punktvis, och 1, 2, 3, 5 och 6 punkterna bitöllos; den 7:e lades till handiingarne:. Samma utskotts utlätande n:o 131 och Banko-utskottets n:o 70 företogos i sammanhang. Frih. Cederström erkände, att utskottet äsyftat en förbättring, men ansäg sig icke kunna förneka, att nägot onödigt och för allmänheten misshagligt läge i decimalsystemets införande. Denna gäng tog friherren sig anledning af hvad ban ansäg vara svenska folkets tankt att moisätta sig förbättringen, ehuru till och mec adeln vissde förkärlek för densamme. Derjemte hade talaren stöd i en framfaren drottnings ord och ansäg hela saken som en theoretisk fantasis. Friherren ville heldre vara radikal än förorda en öfvergång. Friherre Palmstjerna talade utförligt och önskade en skrifvelse till regeringen om ett förslag sä vidt ske kan. Hr Brakel påminde, att ett godt förslag legat