Riksdagen
Plenum den 14 Augusti.
RIDD. OCH ADELN. Stats- och Ekonomiutskot-
tens betänkanden n:ris 37, i fråga om förhöjning af
postskjutslegan, och 38, i fråga om stipendier åt folk-
skolelärare, som på Manilla genomgå en kurs i döf-
stummas undervisning, biföllos; i fråga om n:o 39
vidblef adeln sitt förut fattade beslut och ville in-
bjuda de öfriga stånden att sig deronvr förena.
Bevillningsutskottets afstyrkande utlåtande n:o 23,
om sammanfattning af de stadganden cch författnin-
gar, som skola innebära kontroller öfver tulltaxans
efterlefnad, bifölls efter ätskilligt tal: om nyttan af
ett sådant sammandrag och omöjligheten att ästad-
komma detsamma. — N:o 25 bifölls.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets utlätande
i fråga om folkundervisningen i riket företogs punkt-
vis, och 1, 2, 3, 5 och 6 punkterna bitöllos; den 7:e
lades till handiingarne:.
Samma utskotts utlätande n:o 131 och Banko-ut-
skottets n:o 70 företogos i sammanhang. Frih. Ce-
derström erkände, att utskottet äsyftat en förbättring,
men ansäg sig icke kunna förneka, att nägot onödigt
och för allmänheten misshagligt läge i decimalsyste-
mets införande. Denna gäng tog friherren sig an-
ledning af hvad ban ansäg vara svenska folkets tankt
att moisätta sig förbättringen, ehuru till och mec
adeln vissde förkärlek för densamme. Derjemte hade
talaren stöd i en framfaren drottnings ord och ansäg
hela saken som en theoretisk fantasis. Friherren
ville heldre vara radikal än förorda en öfvergång.
Friherre Palmstjerna talade utförligt och önskade en
skrifvelse till regeringen om ett förslag sä vidt ske
kan. Hr Brakel påminde, att ett godt förslag legat