inställelsen vid tryckfrihetsåtal eller lifsuppehället i fängelse, om han der slutligen .kommer att aftjena principalens brott, af honom anses såsom en tldyki undan nöden och eländet. ; Härtill kommer ännu der omständigheten, att det genom en särskild slapphet i lagstiftningen går an för en låg smädare att, under sielfva det åtal som mot honom väckes för smädelsen, inför domstolen öfverhopa der redan förolämpade med ännu långt värre och arekränkande injurier, utan att derföre blifva stralfad med mer än 10 riksdalers böter; och emot en sådan afgifts erläggande kan han sedan, utan något särskildt ansvar, fritt i tryck utsprida den äreskändande skriften i egenskap af rättegångshandling. Detta sistnämnda härrör tydligt af en brist på förutseende hos lagstiftaren, och hvilket borde rättas. Uti Frankrike och England samt, så vidt vi känna, de festa andra länders presslagstiftningar, är ett sådant missbruk belagdt med särskildt ganska strängt ansvar, likasom öfverhufvud allt sådant refererande af å bane varande rättegångsförhandlingar, som utvisar ett uppsåt att smäda någondera af parterna. Läsaren lärer finna, att en rättelse i nyssnämnda brister på intet sätt behöfde göra intrång på rättigheten att fritt yttra sig öfver offentliga, gifna och konstaterade handlingar, af hvad slag som helst, utan endast afse ett skydd emot lögnens makt, som en hvar bör önska se stäfjad. Denna del af frågan synes det oss att Kon:stitutionsutskottet icke hade bordt lemna all-deles å sido, och utskottets beslut att göra all-deles ingenting i detta ämne, då de som ville hafva verkliga band på yttranderätten, icke kunde lyckas deri, har derföre säkert förvånat mången. Det skulle naturligtvis tjena till ingenting för ögonblicket, att nu framlägga ett förslag till de rättelser vi anse hafva bordt komma i fråga, dx sådant nu för denna riksdag är för sent. Likväl kan det ej skada att antyda vår åsigt angåena? några af de hufvuddrag, som den åsyftade förbättringen borde förete. Det första vore sålunda — utan att ingå i någon undersökning om behofvet af en annan sammansättning af juryn, hvilket kunde blifva ett kapitel för sig — att göra det stadgande i tryckfrihetslagen till en verklighet, att tryckfrihetsmål skola med sjörsta möjliga skyndsamhet afgöras,, hvilket åtyninstone till en viss grad kunde vinnas derigenom, att dessa mål icke behöfde underställas hofrätt 1 andra fall, än då, likasom i andra brottmål, uniderdomom dömt i fråga om lifvets eller ärans förust. Men den hufvudsakliga rättelsen vore, att ansvaret mera verkligt kunde nå den brottslige. Detta kunde ske på två sätt; det ena att det, med bibehållande i öfrigt af samma frihet för en hvar välfrejdad person, som hittills, att utgifva tidningar, kunde genom undersökning utrönas , huruvida den såsom ansvarig anmälde också verkligen hade någon befattning med tidningens författande, eller åtminstone huruvida han vore så qvalificerad, att han rimligen kunde anses i stånd dertill. Om emellertid detta skulle anses innebära en för stor inskränkning, så kunde den modifieras deraf, att det här, likasom enligt sednaste tryckfrihetslagen i Danmark, äfven vore annan person obetaget att med sitt namns undertecknande uppträda såsom ansvarig för någon viss artikel; under vilkor att riktigheten eller identiteten af en sådan namnteckning äfven kunde undersökas och dervid begånget svek bestraffas. Slutligen kunde äfven med lätthet ett sådant tillägg göras, hvarigenom smädliga allusioner med så tydlig syftning, att den ej kan misskännas, fastän utan namns utsättande, blefve underkastade ansvar, hvilket för mnärvarande åtminstone är tvetydighet underkastadt. Några sådana helt enkla och korta bestämmeiser skulle i vår tanke, långt ifrån att försvaga den verkliga och hederliga yttranderätten, tvärtom stärka och befästa densamma. Under alla omständigheter bör man dock ej :släppa det hopp, att en stigande och mera :allmän upplysning samt en lifligare rättskänsla skola småningom göra de missbruk af ytt;randerätten, som på sednare tider bedrifvits på skandalens område, oskadliga, Om allmänheten upphör att intressera sig för skandaler, så upphör äfven deras fabricerande att vara någon lönande födkrok, och de förfalla af sig själva. — Morgonblaa. t SOM haft sin Pontin med på resan till London med N dstjernan, meddelar en korrespondensartikel om industr, f2r31nes 185. öfver Nordsjön och ankomst till London, -PYAruti förekomma nägra rätt originella ställen. ft Yr att hafva omnämnt när