Jemnfören dock tillständet 1 Sehweiz och Savoyen,l England och Österrike, i Förenta Staterna och Euopa, och sägen huruvida friheten ieke bereder ett ands lycka? Hr Thiers vill i Ryssland se en Hercules i vaggan; ag finner denna Hercules i Förenta Staterna, men in jättestor Hercules! ... (Bravorop frän venstra idan.) Storheten uppvexer så fort under frihetens sol! Bravo, bravo!) Friheten är den heligaste, den högsta rätt. Friheten kommer frän Gud, i alla tider, i alla länder. Gud har med de största olyckor straftat de folk, som haft nog feghet att förråda sin frihet. Jag vill en fri kommun, fri säsom individen, men jag vill att denna frihet skall kringgärdas med garantier. Dessa garantier äro 4 till antalet: Att kommunalrådet utväljes af alla medborgare som l, bo inom kommunen. I Att mandatet varar kort tid. Att alla kommunens invänare få ega sin röst i frågor om extraordinära skatter. Att minoriteten får rätt att vädja till högre myndighet. Nu ett ord om hvar och en af dessa garantier. Kommunalrådets utväljande af alla medborgare, som bo inom kommunen. Talaren ingär här i en distinktion mellan politiska val och kommunala val. Då fråga är om de förra, har hvarje fransman vid 21 ärs älder, som förr aldrig voterat och som icke eljest är ovärdig, rättighet att nedlägga sin valsedel i urnan; ingen lag kan betaga honom denna rätt. Men i fräga om kommunala val är det tydligt att endast de som äro bosatte inom kommunen kunna ega rätl att votera, ty endast de äro intresserade i sädana fall. Talaten bekämpar likväll: med eftertr;ck utskottets förslag, att endast de som i tre är varit bosatte inom kommunen skola få rätt att deltaga i omröstningen. Den andra garantien ligger i den korta tiden för ett mandat (säsom kommunalrepresentant). Så snart som valen gifva ett mandat för tre år, så får man herrar, i stället före representanter. Dagen före valet : skall man göra dylika trosbekännelser som j gjorden. för tre är sedan, och dagen efter valet skall manl göra... ja, jag behöfver icke säga hvad man kommer att göra; —— j veten det ganska väl! Enligt min tanka, bör mandatet icke öfverstiga ett är. Det ärliga mandatet... (Afbrott från högra sidan.) Det årliga mandatet endast kan förekomma dessa skamliga affall, som sära det allmänna medvetandet. (Häftigt afbrott från högra sidan.) Chegaray talar midt under oväsendet. En röst från venstern: Här är ju icke fråga om personligheter, hr Chegaray. Mathieu (de la Dröme): Hvilken af eder skulle, i en fråga som rörde eder nära, vilja åt någon uppdraga ett oäterkalleligt ombudsmannaskap för tre är. Den civila lagen förbjuder dylika fullmakter, säsom varande alltför vidsträckta. Kommande till den tredje garantien — alla kommunens inbyggares rätt att höras i frågor om extra ordinära beskattningar — bekämpar talaren utskottets förslag, som består i att vid sådana fall i kommunalrädet adjungera endast de mest beskattade inbyggarne. För hvilken, sade han, är skatten kännbarast? För de fattige. Det skulle derföre vara rättvisare, att i dess ställe gifva ett dylikt privilegium ät de fattigaste invänarne. Men detta vore likväl icke fullt rättvist. Man måste adjungera både rika och fattiga. Måhända vill man nu göra den invändning, att det blefve alltför svärt att tillkalla alla medborgare. Men var det icke svärare att organisera den allmänna rösträtten? Ansägs icke detta nästan omöjligt? Likval blef den allmänna rösträtten organiserad på mindre än 14 dagar af den provisoriska regeringen. I Förenta Staterna är det icke sällsynt att se församlingar af 150, af 200 tusen medborgare, kallade att yttra sig om en bros anläggning eller någon annan allmän byggnad. Den fjerde garantien är slutligen minoritetens rätt att vädja till högre myndighet. Denna garanti är högst nödvändig; ty majoriteter finnas som äro orättvisa, passionerade. — Alla majoriteter likna icke den, inför hvilken jag har den äran att tala. (Skratt på venstra sidan.) Till hvilken domstol skall nu ett sådant besvärsmål hänvisas ? Till kantonalrädet, som äfven skall fälla utslag i sådana fall, då kommuner sinsemellan tvista. Tvisten emellan kantonalråden skola äter afgöras af generalrädet. Det är så — fortsatte talaren — som kommunalfrihetens stora problem skall lösas; det är såsom jag förstär den administrativa decentralisationen. (Skratt på högra sidan.) Dessa ideer åstadkomma skratt hos eder! Alla nya ider hafva det privilegium att framkalla eder munterhet. Emellertid borden j betänka, att .alla ideer som blifvit 15 ä 18 år gamla ästadkomma revolutioner, ät hvilka j ej torden få lust att-skratta: Hvarföre skulle icke samma orsåker oundvikligen åstadkomma samma verkningar? Tillåten mig en jemnförelse som mähända förekommer eder trivial. Revolutionerna utbryta, i kraft af samma lag, som gör att en diligens välter; diligensen välter omkull, derföre att tyngden är illa fördelad, derföre atttyngden är placerad öfverst; jag föreslär eder att förlägga tyngden längre ned. Å Mathieu (de la Dröme) gick derefter in på frågan om märens utnämning, antingen af folket eller af centralstyrelsen, och yrkade att alla bäde stadsoch landtkommuner mätte sjelfve få utnämna sina märer ; — utan undantag, ty undantaget alstrar alltid godtycke. Man kan aldrig tveka i valet mellan bäda dessa systemer, mellan en vald märs faderliga makt och makten hos en mär, som endast är centralstyrelsens agent, d. v. 8. en utklädd gensdarm. En vald. mär skulle aldrig låta begagna sig till verktyg för ästadkommande af grundlagens revision. Röst från högra sidan: Till saken! Till sjelfva frågan! Mathiew (de 1a Dröme): Ja, det måtte väl höra till saken, ty om man får tro Le Constitutionel,, så skall revisionen voteras om tre månader, Presidenten Dupin: Nå så låt då grundlagen ätminstone under mellantiden. få hvila i fred. (Skratt.) Mathieu (de la Dröme) resumerar i några ord de skäl som han fromdragit till förmån för sitt system och emot utskottets, samt slutar så här: å Mina herrar! Ingen af oss kan veta hvad öde som väntar oss; men innan vi gå till strids på denna kampplats som kan tillintetgöra 058 alla, innan vi gå till drabbningen, sä låtom oss organisera kommunalfriheten. Låtom oss uppresa 37,000 citadeller, från hvilka friheten kan trottsa despotismen och dessa barbariska horder, med hvilka man hotar värt land! Den från tribunen nedstigande talaren helsades af venstra sidans handklappningar, HA OO : hy ot et ey Mm As AO pA TD FI Ta mm aa Mm mmm I MU VV Mmmm mm mm ÖV I EAA