Jemnfören dock tillständet 1 Sehweiz och Savoyen,l
England och Österrike, i Förenta Staterna och Eu-
opa, och sägen huruvida friheten ieke bereder ett
ands lycka?
Hr Thiers vill i Ryssland se en Hercules i vaggan;
ag finner denna Hercules i Förenta Staterna, men
in jättestor Hercules! ... (Bravorop frän venstra
idan.)
Storheten uppvexer så fort under frihetens sol!
Bravo, bravo!)
Friheten är den heligaste, den högsta rätt. Fri-
heten kommer frän Gud, i alla tider, i alla länder.
Gud har med de största olyckor straftat de folk, som
haft nog feghet att förråda sin frihet.
Jag vill en fri kommun, fri säsom individen, men
jag vill att denna frihet skall kringgärdas med ga-
rantier.
Dessa garantier äro 4 till antalet:
Att kommunalrådet utväljes af alla medborgare som l,
bo inom kommunen. I
Att mandatet varar kort tid.
Att alla kommunens invänare få ega sin röst i frå-
gor om extraordinära skatter.
Att minoriteten får rätt att vädja till högre myn-
dighet.
Nu ett ord om hvar och en af dessa garantier.
Kommunalrådets utväljande af alla medborgare,
som bo inom kommunen.
Talaren ingär här i en distinktion mellan politiska
val och kommunala val. Då fråga är om de förra,
har hvarje fransman vid 21 ärs älder, som förr al-
drig voterat och som icke eljest är ovärdig, rättighet
att nedlägga sin valsedel i urnan; ingen lag kan be-
taga honom denna rätt. Men i fräga om kommunala
val är det tydligt att endast de som äro bosatte inom
kommunen kunna ega rätl att votera, ty endast de äro
intresserade i sädana fall. Talaten bekämpar likväll:
med eftertr;ck utskottets förslag, att endast de som
i tre är varit bosatte inom kommunen skola få rätt
att deltaga i omröstningen.
Den andra garantien ligger i den korta tiden för
ett mandat (säsom kommunalrepresentant). Så snart
som valen gifva ett mandat för tre år, så får man
herrar, i stället före representanter. Dagen före valet :
skall man göra dylika trosbekännelser som j gjorden.
för tre är sedan, och dagen efter valet skall manl
göra... ja, jag behöfver icke säga hvad man kom-
mer att göra; —— j veten det ganska väl!
Enligt min tanka, bör mandatet icke öfverstiga ett
är. Det ärliga mandatet... (Afbrott från högra
sidan.)
Det årliga mandatet endast kan förekomma dessa
skamliga affall, som sära det allmänna medvetandet.
(Häftigt afbrott från högra sidan.)
Chegaray talar midt under oväsendet.
En röst från venstern: Här är ju icke fråga om
personligheter, hr Chegaray.
Mathieu (de la Dröme): Hvilken af eder skulle, i
en fråga som rörde eder nära, vilja åt någon upp-
draga ett oäterkalleligt ombudsmannaskap för tre är.
Den civila lagen förbjuder dylika fullmakter, säsom
varande alltför vidsträckta.
Kommande till den tredje garantien — alla kom-
munens inbyggares rätt att höras i frågor om extra
ordinära beskattningar — bekämpar talaren utskot-
tets förslag, som består i att vid sådana fall i kom-
munalrädet adjungera endast de mest beskattade in-
byggarne.
För hvilken, sade han, är skatten kännbarast?
För de fattige.
Det skulle derföre vara rättvisare, att i dess ställe
gifva ett dylikt privilegium ät de fattigaste invänarne.
Men detta vore likväl icke fullt rättvist. Man må-
ste adjungera både rika och fattiga.
Måhända vill man nu göra den invändning, att det
blefve alltför svärt att tillkalla alla medborgare. Men
var det icke svärare att organisera den allmänna röst-
rätten? Ansägs icke detta nästan omöjligt? Likval
blef den allmänna rösträtten organiserad på mindre
än 14 dagar af den provisoriska regeringen.
I Förenta Staterna är det icke sällsynt att se för-
samlingar af 150, af 200 tusen medborgare, kallade
att yttra sig om en bros anläggning eller någon annan
allmän byggnad.
Den fjerde garantien är slutligen minoritetens rätt
att vädja till högre myndighet. Denna garanti är
högst nödvändig; ty majoriteter finnas som äro orätt-
visa, passionerade. — Alla majoriteter likna icke den,
inför hvilken jag har den äran att tala. (Skratt på
venstra sidan.)
Till hvilken domstol skall nu ett sådant besvärsmål
hänvisas ?
Till kantonalrädet, som äfven skall fälla utslag
i sådana fall, då kommuner sinsemellan tvista. Tvi-
sten emellan kantonalråden skola äter afgöras af ge-
neralrädet.
Det är så — fortsatte talaren — som kommunal-
frihetens stora problem skall lösas; det är såsom jag
förstär den administrativa decentralisationen. (Skratt
på högra sidan.)
Dessa ideer åstadkomma skratt hos eder! Alla
nya ider hafva det privilegium att framkalla eder
munterhet. Emellertid borden j betänka, att .alla
ideer som blifvit 15 ä 18 år gamla ästadkomma re-
volutioner, ät hvilka j ej torden få lust att-skratta:
Hvarföre skulle icke samma orsåker oundvikligen
åstadkomma samma verkningar? Tillåten mig en
jemnförelse som mähända förekommer eder trivial.
Revolutionerna utbryta, i kraft af samma lag, som gör
att en diligens välter; diligensen välter omkull, der-
före att tyngden är illa fördelad, derföre atttyngden
är placerad öfverst; jag föreslär eder att förlägga
tyngden längre ned. Å
Mathieu (de la Dröme) gick derefter in på frågan
om märens utnämning, antingen af folket eller af
centralstyrelsen, och yrkade att alla bäde stads- och
landtkommuner mätte sjelfve få utnämna sina märer ;
— utan undantag, ty undantaget alstrar alltid god-
tycke. Man kan aldrig tveka i valet mellan bäda
dessa systemer, mellan en vald märs faderliga makt
och makten hos en mär, som endast är centralstyrel-
sens agent, d. v. 8. en utklädd gensdarm. En vald.
mär skulle aldrig låta begagna sig till verktyg för
ästadkommande af grundlagens revision.
Röst från högra sidan: Till saken! Till sjelfva frågan!
Mathiew (de 1a Dröme): Ja, det måtte väl höra till
saken, ty om man får tro Le Constitutionel,, så
skall revisionen voteras om tre månader,
Presidenten Dupin: Nå så låt då grundlagen ät-
minstone under mellantiden. få hvila i fred. (Skratt.)
Mathieu (de la Dröme) resumerar i några ord de
skäl som han fromdragit till förmån för sitt system
och emot utskottets, samt slutar så här: å
Mina herrar! Ingen af oss kan veta hvad öde som
väntar oss; men innan vi gå till strids på denna
kampplats som kan tillintetgöra 058 alla, innan vi gå
till drabbningen, sä låtom oss organisera kommunal-
friheten. Låtom oss uppresa 37,000 citadeller, från
hvilka friheten kan trottsa despotismen och dessa bar-
bariska horder, med hvilka man hotar värt land!
Den från tribunen nedstigande talaren helsades af
venstra sidans handklappningar,
HA OO
:
hy ot et ey
Mm As AO
pA
TD FI Ta
mm aa Mm mmm I MU VV Mmmm mm mm ÖV I EAA