UTRIKES.
Med gårdagens och dagens utländska poster
hafva vi emottagit tidningar från Hamburg d.
7, Berlin, Stettin och Köln, den 6, Paris den
4 och Briissel den 5 dennes.
DANMARK.
Konungen hade den 6 dennes från Humle-
beck afrest på ångfartyget ZEgir till Chri-
stiansö. Krigsångfartyget Hekla, som dagen
örut ankommit från Kiel med två danska ka-
ronslupar som holsteinarne innehaft, åtföljde
Agir.
Den 1 Aug. hade ett åskväder med orkan
rasat öfver danska öarne (Jutland hade ej haft
änning deraf) och gjort stor skada. Man
minnes ej ett svårare väder, och blixtarne hade
tindt på många ställen, så att från flera håll
berättelser om eldsvådor erhållas.
I det skandinaviska skolläraremöte som den
28 sistl. sammanträdde i Köpenhamn hade en-
dast 39 danskar, 3 norrmän och 2 svenskar,
magister Bruhn från Götheborg och mag. Dubbe
från Lund deltagit. Det lärer likväl varit in-
teressant. Statuter för dylika möten i fram-
tiden uppgjordes och till samlingsort för nä-
sta ärs sammanträde utsattes Götheborg. Mi-
nistern Madvig hade beredvilligt gynnat för
deltagarne åtgäng till offentliga samlingar och!
muscter, m. m.
Den 4 dennes började det allmänna danska
läraremötet och dertill hade från
af Danmark representanter infunnit sig till ett
antal af öfver 140. Mötet utmärkte sig re-
dan genom den goda anda som ibland lärare-
personalen visar sig för den nya statsförfatt-
ningen.
FRANKRIEE.
Londons lordmajor ankom den 1 Aug. kl.
9 e. m. till Paris, åtföljd af sin nevö, sin
nicee och sin handsekreterare. På nordbane-
gården mottogs han Seiseprefekten Berger och :
fiera ledamöter af det provisoriska kommunal-
rådet. Ett detachement af municipalgardister
var uppställdt vid jernbanan. Lordmajoren
for strax efter sin ankomst i strängaste galopp
öfver bulevarder och käcr till Hotel de Ville.
Der skall han bo under sin vistelse i Paris.
Lordmajorn emottogs öfverallt med tystnad,
ehuru en ofantlig menniskomassa hade samlat
i oo
Tr
sig.
Endast på jernbanegården hörde man
några rop: Vive I Angleterre!s
Den 2 Aug. f. m. besåg lordmajorn det
inre af Hotel de Ville och begaf sig derefter
till Elysåe för att presenteras för republikens
president.
Lordmajorns nicce, miss Margrave, uppgif-
ves vara en stor skönhet.
I sällskap med några landsmän besökte lord-
majorn derefter lagstiftande församlingen och
anvisades plats på en för hans räkning reser-
verad tribun. Gustave de Beaumont, f. d.
sändebud i London; Baze, en af församlin-
gens questorer, och Ferdinand de Lasteyrie,
såsom ledamot af Pariser-kommunalutskottet,
infunno sig hos lordmajorn, som genom sin
ståtliga figur och sitt älskvärda sätt gjorde det
fördelaktigaste intryck. Efter en qvart aflägs-
nade sig dessa engelsmän; lord Normanby,
som samtidigt infunnit sig på diplomatläktaren,
begaf sig också bort.
fäSeineprefekten Berger föreslog skålar för
presidenten Bonaparte och för de inbjudna
engelsmännen; lord Granville föreslog en skål
för Paris: presidenten för municipalrädet i
Paris, hr Languetin, föreslog en skäl för Lon-
don; lordmajorn föreslog på engelska en skål
för Seineprefekten och för staden Paris. Al-
derman NSalomons uppstäimde ett trefaldigt
hurra för staden Paris, hvari de öfriga engels-
männen instimde.
Den 3 d:s gjorde de engelska gästerna ett
besök i Versailles.
Den 4 d:s blefvo Londons lordmajor och
den allmänna expositionskommittcens ledamö-
ter mottagna i S:t Cloud af republikens pre-
sident, som der arrangerat en fest i parken.
I sammanhang med berättelserna om alla fe-
alla kanter)
la - b—
GE
a me mm
stiviteter för de engelska gästerna i Paris be-
rättas äfven, att man i Frankrikes hufvudstad
umnar slå en medalj till minne af detta en-
gelsmännens besök.
Dagens stora fråga i Paris är i öfrigt den
betydliga söndring, som uppstått mellan legi-
timister och orleanister, i anledning af frågan
om prinsens af Joinville kandidatur för år
138352 (då sora bekant nytt val skall ske till
republikens president). Legitimisterna vilja
nemligen icke gå in på en sådan kandidatur,
utan nirma sig åter Elysee. ÅA andra sidan
gör det republikanska partiet stora ansträng-
ningar för att åstadkomma enighet mellan sina
olika nyanser.
Det är i synnerhet Le National som upp-
träder för en sådan enhet. I en artikel som
är skrifven för att vederlägga åtskilliga ryk-
ten om en förestående reunion bland Ber-
gets, medlemmar, hvarvid man skulle ut-
nämna den blifvande presidentkandidaten, för-
karar denna tidniug sig vara färdig att upp-
fira hvarje antipathie, alla personliga böjel-
ser, i ändamål att kunna åstadkomma enighet
och samverkan af alla republikanska krafter.
I en adress till sina valmän yttrar general
Lebreton bland annat följande i afseende på
det nästa år förestående presidentvalet:
Ehvad ock måhända, så förbinder jag mig
högtidligen, att städse med mitt votum, eller,
om så behöfves, med mitt svärd, skaffa re-!
DBT LTT RAT TTR LATER NOEN