UTRIKES. Med gårdagens och dagens utländska poster hafva vi emottagit tidningar från Hamburg d. 7, Berlin, Stettin och Köln, den 6, Paris den 4 och Briissel den 5 dennes. DANMARK. Konungen hade den 6 dennes från Humlebeck afrest på ångfartyget ZEgir till Christiansö. Krigsångfartyget Hekla, som dagen örut ankommit från Kiel med två danska karonslupar som holsteinarne innehaft, åtföljde Agir. Den 1 Aug. hade ett åskväder med orkan rasat öfver danska öarne (Jutland hade ej haft änning deraf) och gjort stor skada. Man minnes ej ett svårare väder, och blixtarne hade tindt på många ställen, så att från flera håll berättelser om eldsvådor erhållas. I det skandinaviska skolläraremöte som den 28 sistl. sammanträdde i Köpenhamn hade endast 39 danskar, 3 norrmän och 2 svenskar, magister Bruhn från Götheborg och mag. Dubbe från Lund deltagit. Det lärer likväl varit interessant. Statuter för dylika möten i framtiden uppgjordes och till samlingsort för nästa ärs sammanträde utsattes Götheborg. Ministern Madvig hade beredvilligt gynnat för deltagarne åtgäng till offentliga samlingar och! muscter, m. m. Den 4 dennes började det allmänna danska läraremötet och dertill hade från af Danmark representanter infunnit sig till ett antal af öfver 140. Mötet utmärkte sig redan genom den goda anda som ibland lärarepersonalen visar sig för den nya statsförfattningen. FRANKRIEE. Londons lordmajor ankom den 1 Aug. kl. 9 e. m. till Paris, åtföljd af sin nevö, sin nicee och sin handsekreterare. På nordbanegården mottogs han Seiseprefekten Berger och : fiera ledamöter af det provisoriska kommunalrådet. Ett detachement af municipalgardister var uppställdt vid jernbanan. Lordmajoren for strax efter sin ankomst i strängaste galopp öfver bulevarder och käcr till Hotel de Ville. Der skall han bo under sin vistelse i Paris. Lordmajorn emottogs öfverallt med tystnad, ehuru en ofantlig menniskomassa hade samlat i oo Tr sig. Endast på jernbanegården hörde man några rop: Vive I Angleterre!s Den 2 Aug. f. m. besåg lordmajorn det inre af Hotel de Ville och begaf sig derefter till Elysåe för att presenteras för republikens president. Lordmajorns nicce, miss Margrave, uppgifves vara en stor skönhet. I sällskap med några landsmän besökte lordmajorn derefter lagstiftande församlingen och anvisades plats på en för hans räkning reserverad tribun. Gustave de Beaumont, f. d. sändebud i London; Baze, en af församlingens questorer, och Ferdinand de Lasteyrie, såsom ledamot af Pariser-kommunalutskottet, infunno sig hos lordmajorn, som genom sin ståtliga figur och sitt älskvärda sätt gjorde det fördelaktigaste intryck. Efter en qvart aflägsnade sig dessa engelsmän; lord Normanby, som samtidigt infunnit sig på diplomatläktaren, begaf sig också bort. fäSeineprefekten Berger föreslog skålar för presidenten Bonaparte och för de inbjudna engelsmännen; lord Granville föreslog en skål för Paris: presidenten för municipalrädet i Paris, hr Languetin, föreslog en skäl för London; lordmajorn föreslog på engelska en skål för Seineprefekten och för staden Paris. Alderman NSalomons uppstäimde ett trefaldigt hurra för staden Paris, hvari de öfriga engelsmännen instimde. Den 3 d:s gjorde de engelska gästerna ett besök i Versailles. Den 4 d:s blefvo Londons lordmajor och den allmänna expositionskommittcens ledamöter mottagna i S:t Cloud af republikens president, som der arrangerat en fest i parken. I sammanhang med berättelserna om alla fealla kanter) la b— GE a me mm stiviteter för de engelska gästerna i Paris berättas äfven, att man i Frankrikes hufvudstad umnar slå en medalj till minne af detta engelsmännens besök. Dagens stora fråga i Paris är i öfrigt den betydliga söndring, som uppstått mellan legitimister och orleanister, i anledning af frågan om prinsens af Joinville kandidatur för år 138352 (då sora bekant nytt val skall ske till republikens president). Legitimisterna vilja nemligen icke gå in på en sådan kandidatur, utan nirma sig åter Elysee. ÅA andra sidan gör det republikanska partiet stora ansträngningar för att åstadkomma enighet mellan sina olika nyanser. Det är i synnerhet Le National som uppträder för en sådan enhet. I en artikel som är skrifven för att vederlägga åtskilliga rykten om en förestående reunion bland Bergets, medlemmar, hvarvid man skulle utnämna den blifvande presidentkandidaten, förkarar denna tidniug sig vara färdig att uppfira hvarje antipathie, alla personliga böjelser, i ändamål att kunna åstadkomma enighet och samverkan af alla republikanska krafter. I en adress till sina valmän yttrar general Lebreton bland annat följande i afseende på det nästa år förestående presidentvalet: Ehvad ock måhända, så förbinder jag mig högtidligen, att städse med mitt votum, eller, om så behöfves, med mitt svärd, skaffa re-! DBT LTT RAT TTR LATER NOEN