yrken under och andra uppstå i stället i samma mån
som uppfinningarne tilltaga, men hvem skulle bedö-
ma de prof som i ett sådant nytt yrke kunde göras.
Om man verkligen anser något uti 3 icke omnämnd
yrke finnes, för utöfvande hvaraf mästareprof erfor-
dras, så hade man på sin höjd bort angifva detta,
och derom begärt föreskrift, men alldeles icke stadga
-mästareprof såsom regel för alla möjliga handtverks-
yrken. Jag begär proposition på afslag å utlätaridet
i denna del.
Hr Gustafsson: Då efter hvad jag nyligen förnum-
mit tvenne riksständ i dag redan afslagit utlätandeti
förevarande hänseende, torde en vidlyftig diskussion
häruti icke så särdeles tjena till någonting. Jag kan
likväl icke läta hr Rinmans yttrande förblifva allde-
les obesvaradt. Om jag icke missminner mig, beslu-
tade borgareständet vid 1849 ärs riksdag, att uti en
underdänig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhälla det
alla möjliga yrken mätte upptagas bland dem för ut-
öfvande hvaraf mästareprof erfordrades. Hvarför än-
dock endast en del blifvit i den utfärdade författnin-
gen uppräknade, derom har utskottet sökt men icke
erhållit någon upplysning. Hr Rinman tror sig vara
bättre underrättad, då han förmenar att sädant inne-
bar en koncession. För detta förmenande saknar han
dock allt stöd. Mig synes att lagen bör vara lika för
alla, och dä ingen kan uppgifva ett giltigt skäl, hvar-
för en del yrken blifvit undantagne har utskottet rät-
teligen förfarit då det tillstyrkt en begäran om lag-
förändring i berörde hänseende. Det är likväl lika
litet nu som nägonsin tillförene min mening att lägga
hinder i vägen för någon att blifva sin egen och
på lofligt sätt försörja sig. Men jag har också all-
tid ifrat för beredande af lärdom och skolundervisning,
och dä jag säledes vill att skolor skola inrättas, Ön-
skar jag derjemte att det mä tillses att och huru dessa
begagnas. Derföre äro examensprof föreskrifne och
jag anser att mästareprof äro lika nödvändige. I
Handtverksordningen stadgas att mästarne skola un-
dervisa sina lärlingar i yrket. Men jag frågar huru
det är möjligt då mästaren ej sjelf visat att han kan
sitt yrke. För alla yrken är det också uti kongl.
förf. den 22 December 1846 föreskrifvet, att lärjun-
gen för att blifva gesäll skall styrka sig ega kunskap
och färdighet, då deremot mästare i åtskilliga yrken
enligt samma författning derifrån äro befriade, hvil-
ket förhållande synes vara särdeles inkonseqvent. Det
kunde visserligen vara mycket att tillägga, men jag
inskränker mig för närvarande till det nu sagda och
yrkar bifall till utlätandet i förevarande hänseende.
Hr Palander: Efter den upplysning att frågan blif-
vit afslagen i tvenne stånd är visserligen allt ordande
numera öfverflödigt. Dä likväl densamma nu är fö-
remäl för öfverläggning inom borgareständet, som all-
tid är vandt att oberoende af andra ständs beslut läta
ärendernas behandling i vanlig ordning försiggä, ber
jag att få yttra nägra ord. Uti 3 4 mom. b. af nu
gällande Handtverksordning finnas uppräknade en
mängd handtverk, för utöfvande hvaraf mästerskap
erfordras. Jag tager mig friheten uppläsa desamma,
nemligen bleckslagare, bokbindare, gelbgjutare, klock-
gjutare och gördelmakare, glasmästare, guld- och silf-
verarbetare samt juvelerare, handskmakare, hattma-
kare, kopparslagare, kakelugnsmakare, kammakare,
mälare, sadelmakare, segelsömmare, skomakare, skräd-
dare, smed, snickare, snörmakare, svarfvare och block-
makare samt tunnbindare. När nu alla dessa blifvit
i inrymda, så frågas: hvilka handtverk af beskaf-
fenhet att mästerskap för deras utöfvande behöfves,
äro här uteglömde? Jag betviflar att något sädant kan
nämnas, vid hvilket förhållande nägot giltigt skäl att
förändra icke förefinnes. Dessutom har författnin-
gen ännu så kort tid varit gällande att man icke hun-
nit se verkningarne af densamma samt följaktligen
icke heller behofvet af ändringar i densamma, Jag
yrkar afslag ä utskottets ifrågavarande hemställan.
Er Petre: Hvad hr Sundblad anfört i sin reserva-
tion synes mig så förtjenstfullt, att detsamma borde
böra tagas i närmare öfvervägande. Jag tager mig
derföre friheten att uppläsa samma reservation.
Efter uppläsandet fortfor hr Petre: På grund af de
skäl, som innehäållas i denna reservation, anhäller jag
att hr talmannen täcktes framställa proposition på af-
slag till utskottets förevarande hemställan.
Hr Muren: Jag har egentligen icke nägot att till-
lägga hvad i den nu upplästa reservationen finnes an-
fördt, och jag vill derför endast med få ord genmäla
en af de föregående talarne. Han har nemligen ytt-
rat, att mästareprof voro lika nödvändiga som att
tillse om och huru undervisningsanstalterna begagna-
les. Det är likväl klart att sedan skolan blifvit ge-
nomgängen, så är allan rättfärdighet uppfylld och
nan kan derefter icke längre begära nägra examens-
prof. Samma ledamot har jemväl talat derom, att
itskilliga yrken blifvit undantagna frän den uti ifrå-
savarande 3 S föreskrifna skyldighetatt göra mästare-
orof. Jag tror deremot att denna är en undantags-
ag samt att således deri uppräknade yrken äro un-
lantag frän den allmänna regeln, att ingen bör äläg-
sas bandet af mästareprof. Jag kan också med skäl
fröna byarför hsoomästaro. och mnrareovrkena hlif.
ika angeläget .att nämnde handtverkare adagalägga
tt de kunna bygga hus sä, att de icke ramla omkull
och slå ibjäl folk, som det kan vara att inom andra
yrken visa sig ega nödig skicklighet. Jag skulle nä-
stan vilja tro, att orsaken hvarför en del yrken I
1846 ärs Handtverksordning blifvit, undantagsvis, å-
lagda skyldigheten att förvärfva mästareskap lll
ledes visa mästareprof bör uppletas i den omstän; Lö
het, att man ansett en del yrken vara af sädan ej
skaffenhet, att allmänheten borde genom ädagalag -
prof på arbetsskicklighet betryggas mot följderna a
ett daligt arbete, d. v. s. man har ansett dem i viss
män jemnförliga med apotekareyrket, för utöfvande
hvaraf examensprof erfordras. Jag medger dock att
föreskriften sträckt sig längre än vederbort, så att
åtskilliga yrken blifvit uppräknade, hvilka aldrig
kunna komma under nämnde kategori. EmenNertid
bör väl allraminst denna omständighet förorsaka att
föreskriften utsträckes ännu längre, så att undanta-
get, hvilket saarare borde helt och hället borttagas,
göres till regel - p
Hr Boseus: Då man tyckes fästa synnerlig vigt vid
hr Sundblads afgifna reservation emot Allm. Besvärs
och Ekonomi-utskottets förevarande betänkande N:
106, i hvad utskottet tillstyrkt bland de förändringar
dem jag haft äran vid innevarande riksmöte föresl?
såsom behöfliga i 1846 ärs Fabriks- och Handtverks
ordning, skall jag söka bemöta den afväpnande ve
derläggningen, som man i nyss anförda reservatior
velat finna, och anhäller att i sammanhang. a
få inlägga ett ytterligare försvar för den bifalland
delen af äberopade betänkande, särdeles hvad som nm
beror på högtärade ständets pröfning. Mähända kar
det synas mindre grannlaga, att i hr Sundblads även
varo utur ständet angripa hans reservation; I h
ldenna tyckes kunna i allt fall påräkna ett för h
I Sundblad fullt tillfredsställande försvar, anser jag mi
licke heller behöfva lägga synnerligen mycket på hjen
tat den grannlagenhetsbrist, som möjligen skul
kunna ett sädant angrepp förevitas. Härvid anse
:ljag mig dock i följd af en talares anmärkning börs
Ihr Sundblad till godo, förklara, att det synes on
-Itemligen likgiltigt, huruvida han vid ärendets fört
-Ihafvande inom utskottet så fullständigt utvecklat s
reservation, som denna numera blifvit synlig; eni
det utan tvifvel gjort tillfyllest, att hr Sundblad vi
-lreservationens avmälan inlagt sitt veto emot plural
Bu Ah ban Jana fan mätta oot ostridig rä