UlllUSta AVSLUdU YC VYVIllan Aall ULLUVIalluttL SAC Hallvldigt med inrättandet af gaslysningen, hvars utförande jag förmodar vara fullt afgjord. Mitt projekt innefattar nära nog Stockholm i sin helhet, åtminstone alla delar, som af gaslysningen skulle komma i ätnjutande; dock må detta förslag icke betraktas säsom en opposition mot det af hr ingeniör Hallström för en del af Södermalm föreslagna vattenlednings-projekt. Skall en vattenledning i Stockholm fullt motsvara sitt ändamäl mäste konsumenterna, när som helst, kunna erhälla sitt fulla behof tillbringadt upp till de öfversta delarne af de högst belägna husen. Detta kan ästadkommas antingen genom en på högsta delen af Södermalm anlagd reservoir, som fylles medelst ångpump eller genom ståndrör i förening med ångpump. Det sednare alternativet torde blifva nägot billigare i anläggningskostnad, men jag anser det föga bättre än halfmesyr, och fördrager derföre det förstnämnda, bäde i afseende till dettas förekommande af vattenbrist vid eldsvädor nattetid, då pumpen i allmänhet icke arbetar, som äfven för vattenutdelninxens fullkomliga oberoende vid förefallande repararationer af ängmachinen, eller nägra dagars fortfarande uppsjö uti Mälaren, hvarifrän vattnet kan billigast erhållas. Jag föreslär säledes att frän bemälte sjö, medelst ängmachin, pumpa vattnet och pressa let genom rörledning, genaste vägen uppför Göthgaran till reservoiren, som skulle anläggas mellan öfra Tullportsgatan samt Hökensoch Svartens gränd, på en grund belägen 157 fot öfver Saltsjöns medelständ. Denna reservoir fylld till en höjd af 30 fot, gifver säledes en presshöjd af 187 fot, tillräcklig att uppdrifva vattnet till Stockholms högst belägna brggnader, kyrktornen inbegripne. Då, som bekant är, vattoets hastighet i långa rörledningar betydligt förminskas, föreslår jag, till denna brists afhjelpande, jemte nämnde reservoir, 2:ne så kallade kasteller eller torncisterner: den ena att uppföras vid Johannisplan på norr, den andra mellan StorGrefoch Skeppargatorne på Ladugärdslandet. Reservoiren är beräknad att hålla 800,000 kubikfot, som nägot öfverstiger 4 dagars förråd åt Stoekholms nuvarande befolkning, eller omkring 20 kannor om dagen på hvarje innevånare — en qvantitet, i förening med de bättre brunnarne för dricksvatten fullt motsvarande icke allenast alla hushällsoch fabriksbehof, samt den allmänna snygghetens och eldsvädors fordringar, utan äfven tillräcklig att lemna ett öfverskott för ett dussin fontäner, hvaraf andra hufvyudstäder beprisat nyttan, men hvarpä Stockholm lider total brist. Dessa kunna arrangeras för sparsamt kastvatten, med imdantag af en på Carl XIII:s torg, der f. d. Dramatiska teatern stod, hvilken fontän skulle bildaå n särdeles utmärkt prydnad för hufvudstaden, företeende sällsamheten af en enda vattenstråle af nära 180 fots nöjd — nägonung, som i få länder kan uppvisas. Ofvannämnde uppsjö i Mälaren, som understundom nträffar, gör likväl detta förslag icke helt och hället ,beroende, hvarföre jag till vederbörandes pröfning får föreslå säsom alternativer: Vattnets pumpning och pressning från ett mera aflägset ställe, vare sig frän Årsta viken vid Skans tull, eller från Hammarbysjön, . grannskapet af Barnängen, dä hela året igenom ett bättre vatten bestämdt kan päräknas. Den isolörade Hammarbysjön pästäs gifva ett till matlagning mindre godt vatten; hvaremot Årstaviken, ehuru i beröring med Mälaren, har aldrig känning vid Skanstull af uppsjöns salta vatten; och utströmma här en mängd källordror, begagnade företrädesvis som kokvatten af de närmast boende, hvilket antyder ätt de mäste vara temmeligen fria frän jordsalter. Det på detta ställe sälunda utblandade sjövattnet är efter all sannolikhet det bästa, som i Stockholms omgifning kan presteras; hvadan jag detsamma hos vederbörande på det högsta rekommenderar. Kostnaden för endera af dessa alternativer bör icke öfverstiga 20,000 rdr bko för ökad rörledning. Hvad dagliga utdelningen beträffar, eller omkring 20 kannor på individen, anser jag det efter Mälarstäderna betydligt utsträckta, och med ymnigt bruns-l vatten försedda, Stockholm böra blifva dermed rundeligen helätet, dä mänga större städer i Englands rökiga atmosfer, med relativt större förbrukning, finnal! samma qvantitet vatten tillräcklig. Det är sant att: Köpenhamns vattenledningsförslag, det nyaste mig bekanta, gifver ungefär 35 kannor om dagen på person, efter närvarande antal af befolkningen; men anläggningen är beräknad för innevänarnes hastiga ökning, hvarigenom portionen oupphörligt minskas; derjemte lider Kjöpenbamn brist på brunnsvatten och ligger vid hafvet, dä deremot Stockholm har ymniga brunnar, och på betydlig utsträckning är byggd vid en insjö, hvars vatten ofta får göra tjenst direkte. Många af de engelska och skottska vattenledningarna leverera en viss, betingad qvantitet vatten, en, två eller tre gånger i veckan, till hvarje hus och fyll. då i der upprättade cisterner det erforderliga behofvet. Ledningsrören stå deremellan tomma och pumpmachinen hvilar. Detta arangement, dikteradt ibland af situationen, ibland af snälhet, medförer dock fleral: olägenheter, deribland den dryga kostnaden för så mänga cisterner, men förnämligast brist på vatten vid påkommande eldsvådor, då ängmachinen först mäste eldas, sättas i gång och fylla hela rörsystemet, innan vatten kan hinna framkomma till stället. Är detta aflägset torde hjelpen mången gång komma för sent. Bättre är derföre att följa Edinburgs exemdel, helst Stockholms belägenhet det medgifver. Vattnet samlas der i de södra angränsande bergen; och förses det mycket kuperade Edinburgh öfverallt med pressvatten, från en niveau af 370 fot öfver stadens medelhöjd. Rören stå beständigt fyllda, och invånarna få konsumera så mycket de ästunda. Anläggningen anses vara den mest kompletta i sitt slag inom Storbritannien. Pumphusets belägenhet proponerar jag i första fallet vid Mälarens strand, nedanför Södermalms torg; i det andra vid ändan af Ärsta viken, på sidan om gamla skansen; samt i det tredje vid Hammarby tull. Det första kostar minst; de andra två nära nog lika, emedan afständet frän reservoiren blir i det närmaste enahanda. Vederbörande må decidera valet. ÅÄngmachinen skulle blifva af bästa men simplaste konstruktion, af 90 hästkrafter, arbetande omkring 12 timmar dagligen. Reservoiren bör innehålla sä kallade filtreringsbäddar af grus, kolstybbe och sand, hvarigenom ett från mekanisk orenlighet befriadt, fullkomligt klart vatten erhälles till hufvudstadens förbrukande. Rörens tjocklek i godset är beräknad att motstå 10 atmosferers tryckning, eller nära två gånger den största vertikala presshöjden. i Förbi nya slussen måste hufvudröret hafva ledgängar, och anbringas på ett böjligt underlag, som bäddas på sjöbottnen. Öfver Norrbro är rum för detsamma meMNan hvalfbägarne och gåtbeläggningen. En plankarta är till vederbörande aflemnad, som förtydligar systemet af vattenrörens distribution. Hela rörledningen (nägot öfverstigande 67, svenska mil i längd) skulle blifva af gjutet jern, i stycken eller längder af 9 fot hvardera, med 8 olika kalibrar: varierande frän 18 till 3 tum. Priset har jag upptagit till 18 rdr banko pr sk:E — ett pris, om icke högt nog för svenskt gjutjern, ätminstone tillräckligt för engelska vattenrör, med deras transporterande till Stockholm. Hvad underhållet beträffar, så bestyrka i England gjorda försök, att väl nedlagda vattenrör af gjutet jern förblifva brukbara ungefär 100.de är. Bifogade approximativa kostnadsförslag förutsätter, latt vattenrören nedliggas samtidigt med de projekterade gasrören, eller vid tillfälle af gators omlägg-Jning; i annat fall blir nedläggningen naturligtvis dyi rare. I Angående priset å det förbrukade vattnet, så kunna vi svärligen ernå Londons minimibelopp: 7s svensk skilling rgs för 90 kannor; utan mäste bereda oss på len litet förhöjd afgift, t. ex. 1 skilling rgs för nämnde belopp, men enahanda för alla lägenheter af StockI holm, som i alla fall ät konsumenterna skulle gifva I iq m— AA —RR VD —VO OK KR — VV f—AN ee hn FS KE KE Ön SN en betydlig behållning, enär en tunna, eller ungefin halfva denna qvantitet, nu betalas med 8 sk. till 12 sk. banko och deröfver, för ett stundom till flera behof odugligt vatten. Det är lätt att inse, hvilka oberäkneliga fördela Lr YALY.VLA