fallit våra nationaalekonomer in, att de någon sin skulle få att göra med brist på arbete. Der. outtömligsa arbetaretillgången från Ir land har nedtryckt priset på engelskt arbete såväl i åkerbruket, manufakturen och vid jern vägen, som i armån och flottan. Vi tro a sedan minst femton år arbetet, om man te dess qvalitet i beräkning, varit billigare i Eng land än i något annat land af Europa, och a denna arbetets billighet i hög grad bidragit ti landets förädling, handelsföretagens framgån, och deras trefnad, som hafva pengar att ut gifva. Denna billighet har i väsentlig mål ställt de arbetancde klasserna under pennin gens herravälde och maktens sporre. Mer skall det ej bli een förändring och en börjar till förändringen,, när våra egna förråder a menniskoarbete blbörja att utföras, då hvar och en som använderr arbetare, från krigsministe: och amiralitet, ned till förpaktaren af 530 acre: eller. egaren af några bandmaschiner, börja att förgäfves ropa på flera händer? Skall de icke blifva en annan tid, då i stället att tv: arbetare täfla om ett hem, två herrar täfla om en arbetare? Kanske tänker man att i all: händelser arbetarens ställning blir så mycke förbättrad, att ingen utvandring från Englanc kommer i fråga. — Det är icke säkert. Hvac som håller den engelska arbetaren hemma äl hans djupa okummnigzhet, hans brist på fintlighet och hans vama vid beroende. Men dessa förhållanden skolia i hög grad förmedlas genom hvarje social förändring, som gör arbetaren mer verkligt oberoende än han nu är: och vi kunna tänka oss att stark efterfrågar af arbete, utaf högre eller ringare konstfärdig het, befordrar utvandringen i stället för at hämma den. Sådana förändringar skola gifvc arbetaren de medel, den kalkyl, den förmåga af sjelfbestämnirg, och kanske äfven, vid växande tvistigheter mellan herre och husbonde, den prowvikation, som erfordras för att försöka sin lycka i nya länder. Om allt berodle på hvad som kallas arbetsmarknaden, å skulle, så snart folkmängden fallit till en viss punkt, arbetet kunna kommendera ett sådant pris, som skulle besegra alla frestelser till utvandring. Men utom arbetsmarknaden är det också andra saker, som icke fullt så väl ordna sig sjelfva, ehuru de äro lika vigtigga för arbetets intressen. Landets institmitioner äro lämpade efter arbetarens närvaramde ställning, det för ögonblicket gällande beloppet af hans arfvode, den närvarande horisonten för hans förhoppningar, hans närvarande andliga energi, uppfostran, sympathier och seder. Men dessa institutioner, ett verk af sekler, äro icke lätta att bringa i öfverensstämmelse med en plötslig förändring. Skulle arbetarne i detta land finna att de vore herrar, att arbetslönerna ej längre berodde på marknaden och konkurrensen, och skulle denna upptäckt göras ännu tidigare i våra manufakturstäder; hyem ser icke då att en ny siffra skulle införd, icke blott i våra industriella, utan också i våra politiska beräkningar? Landets representativa, lagskipningsochi kyrkliga system torde möjligen komma att känna den ovanliga närvaron af kraftiga, nnyss till sjelfmedvetande vaknade energier, unnder den närvarande jemna och lena tingens yta. Vi se redan en vidsträckt assimilerinng och sammanblandning af folkklasser. De :sista tio åren hafva gjort mer att bringa man och man tillsamman och nedrifva de politiska, likasåväl som de geografiska barrierer, som söndrade engelsman, irländare, amerikan, fransos och german, än något föregående århundrade i verldshistorien. Sådana förändringar kunna ej undgå att allt mera lösgöra dem uppväxande generationen från vanans och ummets band och sitta dem i stånd att bättre kämpa sig fram genom verldens slagfält. När våra massor icke längre stå isolerade genom bristen på kommunikationsmedel eller förtryckta genom sin egen mängd, huru skola de då bibehålla den ödmjukhet och anspråkslöshet, som är lika begöm för deras förläggare som uppbygglig för em sjelfva? Destta är det rätta ögonblicket att begrunda desssa frågor; ty om den arbetande betolkningeen på dessa öar skulle komma i besittning af större makt, så är det högsta tid att derföres bereda dem och sätta värt hus i ordning för en så stor och äfventyrlig förändring. osstilönddetssr arr år