fallit våra nationaalekonomer in, att de någon
sin skulle få att göra med brist på arbete.
Der. outtömligsa arbetaretillgången från Ir
land har nedtryckt priset på engelskt arbete
såväl i åkerbruket, manufakturen och vid jern
vägen, som i armån och flottan. Vi tro a
sedan minst femton år arbetet, om man te
dess qvalitet i beräkning, varit billigare i Eng
land än i något annat land af Europa, och a
denna arbetets billighet i hög grad bidragit ti
landets förädling, handelsföretagens framgån,
och deras trefnad, som hafva pengar att ut
gifva. Denna billighet har i väsentlig mål
ställt de arbetancde klasserna under pennin
gens herravälde och maktens sporre. Mer
skall det ej bli een förändring och en börjar
till förändringen,, när våra egna förråder a
menniskoarbete blbörja att utföras, då hvar och
en som använderr arbetare, från krigsministe:
och amiralitet, ned till förpaktaren af 530 acre:
eller. egaren af några bandmaschiner, börja
att förgäfves ropa på flera händer? Skall de
icke blifva en annan tid, då i stället att tv:
arbetare täfla om ett hem, två herrar täfla om
en arbetare? Kanske tänker man att i all:
händelser arbetarens ställning blir så mycke
förbättrad, att ingen utvandring från Englanc
kommer i fråga. — Det är icke säkert. Hvac
som håller den engelska arbetaren hemma äl
hans djupa okummnigzhet, hans brist på fintlig-
het och hans vama vid beroende. Men dessa
förhållanden skolia i hög grad förmedlas ge-
nom hvarje social förändring, som gör arbe-
taren mer verkligt oberoende än han nu är:
och vi kunna tänka oss att stark efterfrågar
af arbete, utaf högre eller ringare konstfärdig
het, befordrar utvandringen i stället för at
hämma den. Sådana förändringar skola gifvc
arbetaren de medel, den kalkyl, den förmåga
af sjelfbestämnirg, och kanske äfven, vid
växande tvistigheter mellan herre och hus-
bonde, den prowvikation, som erfordras för att
försöka sin lycka i nya länder.
Om allt berodle på hvad som kallas ar-
betsmarknaden, å skulle, så snart folkmäng-
den fallit till en viss punkt, arbetet kunna
kommendera ett sådant pris, som skulle be-
segra alla frestelser till utvandring. Men utom
arbetsmarknaden är det också andra saker,
som icke fullt så väl ordna sig sjelfva, ehuru
de äro lika vigtigga för arbetets intressen.
Landets institmitioner äro lämpade efter ar-
betarens närvaramde ställning, det för ögon-
blicket gällande beloppet af hans arfvode, den
närvarande horisonten för hans förhoppnin-
gar, hans närvarande andliga energi, uppfo-
stran, sympathier och seder. Men dessa in-
stitutioner, ett verk af sekler, äro icke lätta
att bringa i öfverensstämmelse med en plöts-
lig förändring. Skulle arbetarne i detta land
finna att de vore herrar, att arbetslönerna ej
längre berodde på marknaden och konkurren-
sen, och skulle denna upptäckt göras ännu
tidigare i våra manufakturstäder; hyem ser
icke då att en ny siffra skulle införd, icke
blott i våra industriella, utan också i våra po-
litiska beräkningar? Landets representativa,
lagskipnings- ochi kyrkliga system torde möj-
ligen komma att känna den ovanliga närva-
ron af kraftiga, nnyss till sjelfmedvetande vak-
nade energier, unnder den närvarande jemna
och lena tingens yta. Vi se redan en vid-
sträckt assimilerinng och sammanblandning af
folkklasser. De :sista tio åren hafva gjort mer
att bringa man och man tillsamman och ned-
rifva de politiska, likasåväl som de geografi-
ska barrierer, som söndrade engelsman, irlän-
dare, amerikan, fransos och german, än nå-
got föregående århundrade i verldshistorien.
Sådana förändringar kunna ej undgå att allt
mera lösgöra dem uppväxande generationen
från vanans och ummets band och sitta dem
i stånd att bättre kämpa sig fram genom verl-
dens slagfält. När våra massor icke längre
stå isolerade genom bristen på kommunika-
tionsmedel eller förtryckta genom sin egen
mängd, huru skola de då bibehålla den öd-
mjukhet och anspråkslöshet, som är lika be-
göm för deras förläggare som uppbygglig för
em sjelfva? Destta är det rätta ögonblicket
att begrunda desssa frågor; ty om den arbe-
tande betolkningeen på dessa öar skulle kom-
ma i besittning af större makt, så är det hög-
sta tid att derföres bereda dem och sätta värt
hus i ordning för en så stor och äfventyrlig
förändring.
osstilönddetssr arr
- år