sMonarkien deremot hade bättre rekommen-
at sig; såsom dess meriter framdrog han
1 1789 års stora reformer, grundligs
ilocda politiska institutioner på den
vo ärföl tens och nation rerenitetens
tiga och ärorika förhål-
ide till utlandet, den stora utvecklingen af
es materiella välstånd o. s. v.
Juliordonnanserna deremot erkände han vara
Frottsliga och olycksbringande. Han öfvergaf
iven rätten af Guds nåde. Ian erkände
Jlott ex gudomlig rätt, den som skapat men-;
skorna för att lefva i samhällen och före-
fvit grundvalen för ett sådant samhälle,
-emligen: familjen och egendomen.
Republiken vore lika väl en form för sam-
ullet, som monarkien; men monarkien vore i.
jd af historiska och geografiska förhållan-:
den den enda limpliga för Frankrike, med
dess starka nationella enhet.
Slutligen kom han in på ämnet om L. N. I
Bonapartes återväljande till president. — Han !:
uppmanade sina kolleger, att, om revisionen!
ej lyckades, hålla sig fast vid lagligheten
semt utropade: N
Låt oss respektera konstitutionen och om-
skansa oss med lagligheten; ty en dålig lag
är likväl bättre än laglöshet. Låt oss hålla t
fat tillsammans hvad laglighetens upprätthål-
lade beträffar; och med den beväpna oss
mt all äregirighet och uppror! Han nedsteg 1
fra tribunen under dundrande bifallsrop. q
1
I
2
1
De sednaste telegrafdepescherna äro af föl-
jande innehåll:
Paris, thorsdagen den 17 Juli kl. 8 e. m.
Revisionsdebatten fortsattes. Pascal Duprat
förklarade: Monarkiens återinförande ansäg
han för en omöjlighet; genom revisionen ba- 1
nades vig åt presidenten Bonapartes återval;r
om högra sidan icke önskade ett sådant re-t
sutat, så borde den ock undvika revisionen.
pLegitimisten Larochejacquelein kallade den!h
nr vallagen af den 31 Maj för en antinatio-!h
nel lag och ville icke gå in på revisionen. s
Härefter bestiger Victor Hugo tribunen och
angriper monarkisterna med häftighet. — Etts
förfirligt tumult uppstår och presidenten serls
sig föranlåten att kalla flöra talare till ord-t
ningen. : a
Paris, sredagen den 18 Juli klockan 8 e. m.ln
Under den fortsatta revisionsdebatten talar p
Baroche för den legala revisionen på grund b
utaf vallagen af den 31 Maj. Den nuvarande y
grundlagen, sade han, är
berifvas ordet.
Dufaure bestiger tribunen och talar emotlif
rev.sionen. Den nuvarande grundlagen, sade ti
han, är god och passande för Frankrike; ettlyv:
olagligt återval af Louis Napoleon vore en!d
ren omöjlighet., mf
General Magnan har blifvit utnämnd tillyi
högste befälhafvare öfver Pariserarmden i stäl-
let för Baraguay dHilliers. General Magnan så
är Ol är gammal och känd för en ganska gi
kraftfull man. Ilan har deltagit i de stora gi
krigen under kejsartiden, i restaurationens fält-
tåg i Spanien och i 1830 års afrikanska krig.
Från år 1832 till 1839 tjente han såsom ge- Ib
neral i Belgien. Efter Februarirevolutionenn
kommenderade han en division af Alparmåen. d
Efter Bugeauds död fick han högsta befälet la
öfve hela Alparmåen och bidrog till uppro-jin
rigtad mot en per- ti
sonlighet. b
Dufaure, Cavaignac och Lamoriciere prote-le
stera mot detta uttryck under stor rörelse. fa
Baroche söker lugna farhågorna för en stats-ta
kurp. Mot honom uppträder nu Victor IHugo.lce
Nyt, förfärligt tumult. Deflotte vill tala, men gi
1
i
a
rets dämpande i Lyon den 15 Juni 1849. tro
Han: häst fick vid detta tillfälle tvenne kulor
och hans värjslida blef sönderskjuten af cn
kula. För denna bragd fick han hedersle- st
ä
glonens storofficerskors. Han anses hysa ringa öf
sympathier för det parlamentariska systemet fl
det största uppseende.
der loppet af sina förhandlingar om grundla- 40
och hans nya utnämning har derföre väckt för
at C - pr
Tidningen Ordre vill veta att statsrådet un- 13
5)
gens 45 artikel yttrat den åsigt, att prinsen13
at Jänville, ehuru förvist från Frankrike, lik- be
väl kunde bli en konstitutionell kandidat till nir
republikens presidentskap, emedan hän icke må
blifvit fälld genom någon domstols utslag, då
coremot Ledru Rollin, såsom dömd in con- A
ut
timaciam, vore ou inkonstitutionell kandidat. kla
Fonderna hafva åter stigit: femprocents no- fital
t
wles den 18 d. till 95,27; treprocents till
1,03.
I
STORBRITANNIEN. kor
Earl af Derby (f. d. lord Stanley) föreslog
i öfvehuset den 15 Juli att till ett särskildt Tre
utskot hänskjuta handlingarne om den nya
srundagen för Capkolonien. . Han förklarade
sig hrmed icke åsyfta minsta klander mot mi-
eren. Lord Grey anmärkte att den före-
ni
Sd
Ir skulle i handlingarne finna något skäl till
tvlikt klander, och dessutom icke komma i
gna kommitteen, i fall den tillsattes, ej hel- del.
sl
mo
ar
lfällo att mera tillfredsstillande än ministe- an
een ordna koloniens angelägenheter. Pörsla-1 förs
ot förkastades, ehuru med en ringa majori- mor
t, 74 röster emot 68. sjöf
Vid det förut omnäranda slagsmålet iLiverpooli BR
mellan Irländare och Orangister stupade tre pen
ersoner; 40 hafva blifvit häktade. alld
BELGIEN. göre
- N . Sd
Mvassalions-domstolen hade afkunnat sitt ut- lalltj
lag i grefve Bocarmes sak den 16 dennes. hela
vödsdomen var stadfästad och grefven skulle
on 13 afrättas i Mons. I
Ej
i TYSKLAND. skull
Den i Gotha den 11 dennes hållne konfe- enge
ns, hvarati representanter för 18 tyska re-de
k
eringar deltogo, har ledt till ett gynnandemegc
les, hvilar på den princip, att enhvar af deEu
sultat. Den öfverenskommelse, som afta-befol
ro
ontraherande staterna skall, när så fordras försi
en annan stat, taga sina ursprungliga uun-jvor
ro
id
ersätter på nytt under sitt beskydd, äfven, ovi
n dessa, efter den inlindske lagstiftningen, Pe
riorat sim medborgarritt, såvidt de ej erhål- hade
; medlorgarrätt i denna andra stat. Med
insencb till de personer, som aldrig varit — Ar
idersåtor i någon af de tvenne kontraherade hafva
1 verksamhet, medföra för den osedda fram- konsc
ES arne se