sMonarkien deremot hade bättre rekommenat sig; såsom dess meriter framdrog han 1 1789 års stora reformer, grundligs ilocda politiska institutioner på den vo ärföl tens och nation rerenitetens tiga och ärorika förhålide till utlandet, den stora utvecklingen af es materiella välstånd o. s. v. Juliordonnanserna deremot erkände han vara Frottsliga och olycksbringande. Han öfvergaf iven rätten af Guds nåde. Ian erkände Jlott ex gudomlig rätt, den som skapat men-; skorna för att lefva i samhällen och förefvit grundvalen för ett sådant samhälle, -emligen: familjen och egendomen. Republiken vore lika väl en form för samullet, som monarkien; men monarkien vore i. jd af historiska och geografiska förhållan-: den den enda limpliga för Frankrike, med dess starka nationella enhet. Slutligen kom han in på ämnet om L. N. I Bonapartes återväljande till president. — Han !: uppmanade sina kolleger, att, om revisionen! ej lyckades, hålla sig fast vid lagligheten semt utropade: N Låt oss respektera konstitutionen och omskansa oss med lagligheten; ty en dålig lag är likväl bättre än laglöshet. Låt oss hålla t fat tillsammans hvad laglighetens upprätthållade beträffar; och med den beväpna oss mt all äregirighet och uppror! Han nedsteg 1 fra tribunen under dundrande bifallsrop. q 1 I 2 1 De sednaste telegrafdepescherna äro af följande innehåll: Paris, thorsdagen den 17 Juli kl. 8 e. m. Revisionsdebatten fortsattes. Pascal Duprat förklarade: Monarkiens återinförande ansäg han för en omöjlighet; genom revisionen ba1 nades vig åt presidenten Bonapartes återval;r om högra sidan icke önskade ett sådant re-t sutat, så borde den ock undvika revisionen. pLegitimisten Larochejacquelein kallade den!h nr vallagen af den 31 Maj för en antinatio-!h nel lag och ville icke gå in på revisionen. s Härefter bestiger Victor Hugo tribunen och angriper monarkisterna med häftighet. — Etts förfirligt tumult uppstår och presidenten serls sig föranlåten att kalla flöra talare till ord-t ningen. : a Paris, sredagen den 18 Juli klockan 8 e. m.ln Under den fortsatta revisionsdebatten talar p Baroche för den legala revisionen på grund b utaf vallagen af den 31 Maj. Den nuvarande y grundlagen, sade han, är berifvas ordet. Dufaure bestiger tribunen och talar emotlif rev.sionen. Den nuvarande grundlagen, sade ti han, är god och passande för Frankrike; ettlyv: olagligt återval af Louis Napoleon vore en!d ren omöjlighet., mf General Magnan har blifvit utnämnd tillyi högste befälhafvare öfver Pariserarmden i stället för Baraguay dHilliers. General Magnan så är Ol är gammal och känd för en ganska gi kraftfull man. Ilan har deltagit i de stora gi krigen under kejsartiden, i restaurationens fälttåg i Spanien och i 1830 års afrikanska krig. Från år 1832 till 1839 tjente han såsom geIb neral i Belgien. Efter Februarirevolutionenn kommenderade han en division af Alparmåen. d Efter Bugeauds död fick han högsta befälet la öfve hela Alparmåen och bidrog till uppro-jin rigtad mot en perti sonlighet. b Dufaure, Cavaignac och Lamoriciere prote-le stera mot detta uttryck under stor rörelse. fa Baroche söker lugna farhågorna för en stats-ta kurp. Mot honom uppträder nu Victor IHugo.lce Nyt, förfärligt tumult. Deflotte vill tala, men gi 1 i a rets dämpande i Lyon den 15 Juni 1849. tro Han: häst fick vid detta tillfälle tvenne kulor och hans värjslida blef sönderskjuten af cn kula. För denna bragd fick han hederslest ä glonens storofficerskors. Han anses hysa ringa öf sympathier för det parlamentariska systemet fl det största uppseende. der loppet af sina förhandlingar om grundla40 och hans nya utnämning har derföre väckt för at C pr Tidningen Ordre vill veta att statsrådet un13 5) gens 45 artikel yttrat den åsigt, att prinsen13 at Jänville, ehuru förvist från Frankrike, likbe väl kunde bli en konstitutionell kandidat till nir republikens presidentskap, emedan hän icke må blifvit fälld genom någon domstols utslag, då coremot Ledru Rollin, såsom dömd in conA ut timaciam, vore ou inkonstitutionell kandidat. kla Fonderna hafva åter stigit: femprocents nofital t wles den 18 d. till 95,27; treprocents till 1,03. I STORBRITANNIEN. kor Earl af Derby (f. d. lord Stanley) föreslog i öfvehuset den 15 Juli att till ett särskildt Tre utskot hänskjuta handlingarne om den nya srundagen för Capkolonien. . Han förklarade sig hrmed icke åsyfta minsta klander mot mieren. Lord Grey anmärkte att den föreni Sd Ir skulle i handlingarne finna något skäl till tvlikt klander, och dessutom icke komma i gna kommitteen, i fall den tillsattes, ej heldel. sl mo ar lfällo att mera tillfredsstillande än ministean een ordna koloniens angelägenheter. Pörsla-1 förs ot förkastades, ehuru med en ringa majorimor t, 74 röster emot 68. sjöf Vid det förut omnäranda slagsmålet iLiverpooli BR mellan Irländare och Orangister stupade tre pen ersoner; 40 hafva blifvit häktade. alld BELGIEN. göre N . Sd Mvassalions-domstolen hade afkunnat sitt utlalltj lag i grefve Bocarmes sak den 16 dennes. hela vödsdomen var stadfästad och grefven skulle on 13 afrättas i Mons. I Ej i TYSKLAND. skull Den i Gotha den 11 dennes hållne konfeenge ns, hvarati representanter för 18 tyska re-de k eringar deltogo, har ledt till ett gynnandemegc les, hvilar på den princip, att enhvar af deEu sultat. Den öfverenskommelse, som afta-befol ro ontraherande staterna skall, när så fordras försi en annan stat, taga sina ursprungliga uun-jvor ro id ersätter på nytt under sitt beskydd, äfven, ovi n dessa, efter den inlindske lagstiftningen, Pe riorat sim medborgarritt, såvidt de ej erhålhade ; medlorgarrätt i denna andra stat. Med insencb till de personer, som aldrig varit — Ar idersåtor i någon af de tvenne kontraherade hafva 1 verksamhet, medföra för den osedda framkonsc ES arne se