ning. salunda förkunna de sednaste under-
rättelserna från Frankfurt, att Österrike och
Preussen gemensamt andragit om ett Gemen-!n
samt Politiskt Bevakningsutskottn, som skall öf-s!
vertaga polisanstalterna till sordningens och F
lugnets upprätthållande inom hela Tyska För- :
bundet, och äga att inblanda sig såväl i delp
särskilda staternas författningar, som hand-ld
hafva de till den gemensamma säkerhetens be-P
tryggande lämpliga och stränga lagar, om hvil-h
kas stiftande kommer att rådplägas i samman-
hang med stiftandet af Bevakningsutskottet. !,
Denna enhet i det gemensamma elände, som si
väntar oss, är utan fråga helsosam och frukt-si
bärande för vårt söndrade folk. Ingen är un-m
der närvarande ögonblick mera lugn och be-
låten än demokratien. Den låterregeringarnelsc
arbeta åt sig; de hafva blifvit hennes ypper-sl
ligaste bundsförvandter och handtlangare, ochllo
ja ifrigare de gå hennes ärenden med ätt ställa;
allt på spetsen, ju stöfre är hennes förnöjelseslq
Året 1832 kommer i alla hänseenden att blifval
det afgörande; och när man betraktar ställ-IN
ningen i nära nog alla Europas länder, nöd-Ir
gas man till den tron att Gud slagit med blind- k
het dem, som oupphörligt upptimra det för-!
färliga bålet allt högre och högre. Stla
Det bekräftar sig att England och Frank-lp
rike icke i något fall vilja ingå på Österriki- 1
ska helstatens sammansmältning med Tyskalsi
Förbundet. Trots de många försäkringarnel.:
från Wien att Frankrike ej har någonting att g
erinra mot det åsyftade införlifvandet, hafvaln
begge de nyssnämda storstaternas protesterlfc
anländt, och de yrka till och med att Preus-m
sen skall åter draga provinserna Preussen och5
svilka först år 1848 infogades blandlå
P -
Potan fr täterha) tillbaka ur Förbundet. Svasla
ren från Wien och Berlin hafva väl varit täm-lv
ligen tvära, nämligen att ingen utländsk in-d
blandning kan tålas i denna fråga, som angår?
en för Tyskland helt och hållet inre angelärls
genhet; emellertid här preussiska regeringen
icke för sin del tagit protesterna illa upp, ochla
vore gerna villig att. draga sma nyssnämnda n
begge provinser ur förbundet. En särdelesfo
egen tvist har härigenom uppstått i Frank- 1
furt. Österrike vill nämligen icke tillåta detta!
tillbakadragande utan samtliga förbundsstater-
nas samtycke, och hoppas derigenom tvingal
Preussen att samtycka till österrikiska helsta-
tens införlifvande. . För ögonblicket har detl;
cock föga utsigt att lyckas häruti, och i följdl,
af de två vestra storstaternas protester, dem
Ryssland ej lärer hafva någon särdeles-lust
att vederlägga, får införlifningsfrågan alltså hvila
i förväntan på något mera gynnsamt tillfälle.
Danska ministerkrisen har här väckt lifligt!:
interesse. Den nyskapade blandningsmini-
stören förespår man häricke någon lång varak-
tighet; och i alla fall är derigenom ingenting
mera afgjordt än förut angående Holstein ochl,
Slesvig. Då demokratien i Danmark icke ber
kommit det densamma tilltänkta slaget, och
då grandlagen, mot hvilken det var riktadt,
tycks stå bättre emot än man trodde, så kan
förutses ast man åter skall i Frankfurt, Wien
och Berlin Iyssna till Danmarks fordringar med
mera benägenhet, samt att språket i Peters-
burg torde ändra. sig. .
I Berlin är allt lugnt; detär sommarstillhet,!,
men sommaren är så kylig, att den bebådar
oss klen skörd och dyr tid. Konungen afre-
ser mot slutet af månaden till Ostpreussen,!d
och derefter, som det berättas, till Sydtysk-!f
land för att samspråka med åtskilliga konun-1g
gar och förbundsfurstar om gemensamma an- ;
I
J
:
ny mm ÅA PA or Man
gelägenheter.
UTRIKES.
: SPANIEN.
På Kanari- och Cap-Verds-öarne härjade
dels kolera, dels ,en elakartad typhus. På önlsg
Teneriffa var dock ännu friskt. . j
FRANKRIKE; -. i
Tidningen Univers berättar. från Claremont
attt de Orleanska prinsarna vid sednast hållnals
möte derstädes skulle hafva förklarat,. att, deln
alitid skulle handla i. gemenskap och att mand
ej borde tänka på: någon mfusion, förr. än
man gifvit dem ett bevis på förtroende deri-
genom att man; voterade: för : afskaffande afla
en lag, genom hvilken de blifvit dömde tilllo
landsflykt. — Hertiginnan af Orleans hade ej
infunnit sig på stället. Efter exdrottningend
Amålie berättas åtskilliga yttranden till detre k
legitimister, som infunnit sig i-Glaremont.. Ia
Berryer skall: hön hafva: tackat ;derföre. att
han i nationalförsamlingen ! uppträdt; till. för-
mån för f. d. eivillistan. och: hertiginnans.aflp
Orleans enkeapanagex.- Benoist dAzy skall
hon på ett förbindligt sätt hafva påmint: om
att de förr en gång träffats vid: Nordbanans
änvigning, som äfven bevistades af.skonungen,!.
General de Saint-Priest:erinrades - derom, - att
hon känt honom redan under; restaurationen:
Bankens ställning började förbättras. - Då
döda kapitalerna hade -förminskats och: not-
cirkulationen förökäts,-så att skillnaden mel-
lan metallförrådets och not-cirkulationens resp.
ibelopp, som, en tid uppgått ända tul 87 mill.;j
nu fallit till ej fullt 57 mill. ; Metallförrådet
hade sålunda den 10 dennes fallit öfver enfså
million eller till ungefär 387 mill., hvaremot!å
mot-cirkulationen stigit 3 miliioner eller till
migot öfver 530! millioner francs... Den s.ly
ik. pertföljen hade i Paris stigit nära 3 mill.,lst
men i landsorterna fallit öfver 3 mill.; dess)bi
totalbelopp förblef sålunda ungeför detsamma
som förut eller ungefär 1114; mill.
ITALIEN.
Från Turin skrifves den 10: dennes att par-
lamentet skulle prorogeras. Redan dagenits
förut hade så få deputerade infunnit sig attlsa
ingen diskussion kunde ske. Emedlerti hadelN
parlamentet under sednaste session disskute-m
rat och fattat beslut i 62 frågor.
Från Rom skrifves den 4 Juli: C
Det ser ut som om påfvens resa och hanslsa
sammankomst med konwgen af Neapel il,
Castel Gandolfo anginge den ovisshet man!
har om den riktning som franska politiken
komme att få. Några tro att påfven, ansatt);
af det heliga kollegiet, redan nu vidtager mått! ,,
och steg för att i nödfall kunna undandragaj,
sig Frankrikes beskydd, som förefaller honom i
obreqvämt och kan bli det ännu mer. Andrajsl
tro, att fråga är om en neapolitansk besätt-
ne
(ea