All VBA slasbit. dä mal rikare I allmänhet bör man iakttaga: dels huru det inåterrer trädande mörkret verkar på djuren, och ska att upphusutsl fatta de yttringar, hvaririgenom de tillkännagifva att känslo: de märka detsamma, t. ex. om de synas skrämda, riddart oroliga eller på något sätätt förvirrade, om de uppföra bjelke sig säsom vid en daglig : solnedgäng eller om deras skottet beteende afviker från det:t dervid vanliga; — dels huru bjelke det äter inträdande ljuset:t verkar på dem: om de der-som de vid yttra glädje, oro o. s.s. v. eller visa sig likgiltiga. icke fo Men då tiden att observeera är kort, gör hvarje ob-85 ti servator bäst att inskränkka sig till ett ganska ringa ställan antal iaktagelser, för att så mycket tydligare kunna silfver uppfatta dessa. Det är een vinst att mänga lemna hvilka underrättelser om sammar sak, ty denna blir derigeklubbe nom så mycket bättre kälnd. ström Några särskilt vigtiga iiakttagelser kunna ej här fö-lriktigt reträdesvis framställas, maen följande må anföras säätersti som exempel, bland hvilkka hvar och en kan fästakrantz sig vid det eller den, hvzartill omständigheterna bäst4, s föranleda. ninger 1:o På alla djurarter kan observeras huruvida de äterre under mörkret visa benägenhet för sömn, eller blott ) tid att stillhet, eller om de visa sig rörliga och oroliga. BO 2:0 Med tama eller inspärrade djur kan göras förmidda sök huruvida de fortfara att äta eller dermed upphö-lstatsre ra; t. ex. ifall de, efter att hafva varit måttligt hun1226 1: griga, erhålla mat, a.tinigen nägra sekunder förr änlhandl den totala förmörkelsen sskall inträda, eller då denlLands nyss inträdt, hvarvid mann inom boningsrum kunde tersso uppe ljus. — Detta k kan temligen lätt iakttagas kor a på hundar, svin, hästar, 2 gäss, höns och andra tamalvedei fäglar, på fåglar som sittata i bur samt på instängdalpbevil vilddjur, t. ex. i menagererier. slage Denna sort af iakttagezelser är nästan den enda,ltalad hvarvid, under den korta 3 tiden, egentliga försök kunSund na med lätthet anställas p på djur, hvarföre det skullel holm vara af intresse om flera 2 personer förenade sig atti get a göra den gemensamt på Ir några djurarter (t. ex. hund, varig svin, höns, burfogel), så c att hvarje person blott sysbetra selsatte sig med en djursrsort, och helst så, att aflnerns hvarje bland dessa ett eleller flere individer erhöllelför a födan strax före, ett elleer flere andra, strax efter ningl förmörkelsens början. höfts 3:0 Djurens beteende nmot sina ungar under ochlhade strax efter förmörkelsen bör företrädesvis iakttagaslej vc (t. ex. på hundar, katttor, tamfoglar, gräsparfvarunde 0. 8. V-)äfvel 4:0 De olika husdjurems läten vid den totala förhr I mörkelsens början och shut förtjena ej mindre att ob-I gre serveras; t. ex. om humdarne skälla, morra, tjuta vilja eller hälla sig tysta; om tupparne gala, om höns, br: gäss m. fl. låta höra ovanliga läten eller de vanliga nare aftonoch morgonlåtena (0. s. v. Boskapen och fåren hvill böra i detta afseende ej tglömmas. anla 5:0 Likaledes kan mani anteckna andra beteenden bevi hos husdjuren, t. ex. om. hundar, höns, dufvor o. s. dels v. söka sig in i husen eller ut i det fria; om gässlfingc och särdeles änder begifvsa sig till eller från vattnetföra m. m. s. lund 6:0 På de husdjur (bosiskap, får, svin, hästar), som läfve för tillfället gå ute och ääiro vande att om aftonen gäl ville hem till husen förtjenar det synnerligen iakttagas, sum huruvida de vid mörkrets s tilltagande begifva sig hemtill ät, säsom om det vore aftfton, och ifall de gjort detta, lige huru de bete sig vid ljusesets återkommande. N:i 7:o Det förtjenar anmätirkas huruvida nötkreaturen, I så väl inomsom utomhuas, lägga sig ned eller resa lM sig opp, samlas i tät skocck 0. s. V. end 8:0 Fortsättningen eller upphörandet af deras ätanvid de eller idisling kan lätt observeras af deras vanliga del: skötare. stär 9:0 Gräsparfvarnes beteende kan på många ställen pos lätt observeras, äfvensom På 10:0 de vilda sängfoglarnes tystnad eller läten unlan der och efter förmörkelsem. an! 11:o Svalorna kunna äffven lätt observeras, hvar-Åsla vid skillnad bör göras meeilan den stora, alldeles svarta ringsvalan (Cypselus aapus), ladusvalan (Hirundo rustica), som är mörkröd under halsen och har lång sax i stjerten, samt hus-ssvalan (H. urbica) som är undertill alldeles hvit, ocbh har kortare klufven stjert. 12:o0 Kräkor, kajor o. :d. pläga mot aftonen sätta sig skockvis i vissa träd, Ihvarvid de läta höra för tillfället egua läten. Månne: de vid förmörkelsen göra sammaledes eller annorluvda ? 13:0 Visa sig nattdjuren: ugglor, flädermöss, nattfjärilar? 14:0 Visa sig myggen (Chironomi c.) i svärm så-som om aftonen? 15:o Huru förhälla sig bien? 16:0 Huru torrdyflarna? , som pläga i skymningen flyga omkring, men midtpå dagen halla sig mera på marken. 17:0 Fortfara dagfjärilarne att flyga under mörkret, hvilket märkes derpä, att de ses flyga strax vid ljusets återkomst. Den allmänna hvita kälfjäriln torde vara lättast att observera, säsom allmän vid alla källand. 13:o Synas daggmaskarrne krypa opp, såsom vanMigt om sommaraftnarna ? Flera andra dylika iakkttageser skulle kunna före-I1 slås och en hvar kan lättt sjelf göra sådana, som ejls här blitvit omnämnda, iffall tillfälle dertill erbjudert sig; det a ej en gång möjligt att på förhand upp-åc gifva alla som kunde vara af värde att få gjorda: 1 men för att ej gkuda genom en förvillande vidlyftig-1. het, vilja vi stadna vid T redan uppgifna. Iallmän-li het kan anmärkas, att frra af de omtalade fenome-l: nen blifva föga märkbari, ifall himmelen är mulen,js hvilket alltså af hvarje bservator, som derom lem-; nar berättelse, bör uppgivas. RR Växterna lemna endas tillfälle till få jakttägelserj Yned afseende på solförnörkelsen. Äfven hos dem bör man observera såväl let börjande och fullkomliga mörkrets inflytande, som det äter inträdande ljusets. Dessutom bör anmärkas, om väderleken straxt före, under och straxt efter förmörkelsen är klar, mulen eller regnig. lakttagelser, om förtjema göras, äro: 1. Om växter med bladi känsliga för ljuset, hvilka mot aftonen ändra ställming och på morgonen ätertaga den, äfven visa dylikt förhållande vid förmörkelsens inträdande och upphörande. — Dessa arter tillhöra mest ärtvexternas familj, t. ex.: Arter, Bondbönor, Klöfver, Kärringtänder (Lotus), Lupiner, Robinier, Acacier e.; äfven Harsyra (Oxalis) m.fl. 2, Om växter, som ÖPpse och sluta sina blommor på viss tid af dygnet, genom förmörkelsen ändra sitt vanliga förhällande eller icke. — Exempelvis torde bland sädana arter böra nämnas: Maskrosen (Leontodon Tarazacum), Cichorium Intybus, Tragopogon pratensis, vanlig Sallad (Lactuca sativa), Crepris rubra, Ringblomman (Calendula officinalis), Convolvulus tricolor, Anagallis arvensis, Arenaria rubra m. fl., hvilka sluta sina blommor före eller omkring den tid på dagen då förmörkelsen börjar, och hos hvilka bör iakttagas om de vid ljusets äterinträdande öppna dem; den hvita Näckrosen, som tillika mot aftonen ned ker blommorna och om morgonen upplyfter den er vattenytan, Papawer nudicaule och Hemerocalli fulva, hvilka alla sluta blommorna efter den tid p dagen, då solförmörkelsen upphör och hvilka der före äfven böra observeras vid förmörkelsens börjar AMirabilis longiflora, pomcea purpurea, Oenother hiennie, Silene noctiflori, hvilka öppna blommorn mot skymningen och öra med hänsyn dertill be --2 fraktas. ; Ranunculus volyantheros, Verbascum Blattaria X4 nedluta blommo. ? mt aftonen och upplyfta de på morgonen. Huru förhålla de sig vid förmö kelsen ? ; 3. Om växter, hvilkas blomni not aftonen sprid vällukt, i detta hänseende visa nagot beroende : förmörkelsen. Sädana äro: Mivav.S longillora, lene noctiflora, Nattviolem ( Hesperis tri. 2 Hvit 0 chis (Platanthera bifoliar) m. fi. 10 öfriga och ycktes be An Vita: större än hvilka en v a