All VBA
slasbit.
dä mal
rikare
I allmänhet bör man iakttaga: dels huru det in- återrer
trädande mörkret verkar på djuren, och ska att upp- husutsl
fatta de yttringar, hvaririgenom de tillkännagifva att känslo:
de märka detsamma, t. ex. om de synas skrämda, riddart
oroliga eller på något sätätt förvirrade, om de uppföra bjelke
sig säsom vid en daglig : solnedgäng eller om deras skottet
beteende afviker från det:t dervid vanliga; — dels huru bjelke
det äter inträdande ljuset:t verkar på dem: om de der-som de
vid yttra glädje, oro o. s.s. v. eller visa sig likgiltiga. icke fo
Men då tiden att observeera är kort, gör hvarje ob-85 ti
servator bäst att inskränkka sig till ett ganska ringa ställan
antal iaktagelser, för att så mycket tydligare kunna silfver
uppfatta dessa. Det är een vinst att mänga lemna hvilka
underrättelser om sammar sak, ty denna blir derige- klubbe
nom så mycket bättre kälnd. ström
Några särskilt vigtiga iiakttagelser kunna ej här fö-lriktigt
reträdesvis framställas, maen följande må anföras sä- ätersti
som exempel, bland hvilkka hvar och en kan fästakrantz
sig vid det eller den, hvzartill omständigheterna bäst4, s
föranleda. ninger
1:o På alla djurarter kan observeras huruvida de äterre
under mörkret visa benägenhet för sömn, eller blott ) tid att
stillhet, eller om de visa sig rörliga och oroliga. BO
2:0 Med tama eller inspärrade djur kan göras för- midda
sök huruvida de fortfara att äta eller dermed upphö-lstatsre
ra; t. ex. ifall de, efter att hafva varit måttligt hun- 1226 1:
griga, erhålla mat, a.tinigen nägra sekunder förr änlhandl
den totala förmörkelsen sskall inträda, eller då denlLands
nyss inträdt, hvarvid mann inom boningsrum kunde tersso
uppe ljus. — Detta k kan temligen lätt iakttagas kor a
på hundar, svin, hästar, 2 gäss, höns och andra tamalvedei
fäglar, på fåglar som sittata i bur samt på instängdalpbevil
vilddjur, t. ex. i menagererier. slage
Denna sort af iakttagezelser är nästan den enda,ltalad
hvarvid, under den korta 3 tiden, egentliga försök kun- Sund
na med lätthet anställas p på djur, hvarföre det skullel holm
vara af intresse om flera 2 personer förenade sig atti get a
göra den gemensamt på Ir några djurarter (t. ex. hund, varig
svin, höns, burfogel), så c att hvarje person blott sys- betra
selsatte sig med en djursrsort, och helst så, att aflnerns
hvarje bland dessa ett eleller flere individer erhöllelför a
födan strax före, ett elleer flere andra, strax efter ningl
förmörkelsens början. höfts
3:0 Djurens beteende nmot sina ungar under ochlhade
strax efter förmörkelsen bör företrädesvis iakttagaslej vc
(t. ex. på hundar, katttor, tamfoglar, gräsparfvarunde
0. 8. V-)- äfvel
4:0 De olika husdjurems läten vid den totala för- hr I
mörkelsens början och shut förtjena ej mindre att ob-I gre
serveras; t. ex. om humdarne skälla, morra, tjuta vilja
eller hälla sig tysta; om tupparne gala, om höns, br:
gäss m. fl. låta höra ovanliga läten eller de vanliga nare
afton- och morgonlåtena (0. s. v. Boskapen och fåren hvill
böra i detta afseende ej tglömmas. anla
5:0 Likaledes kan mani anteckna andra beteenden bevi
hos husdjuren, t. ex. om. hundar, höns, dufvor o. s. dels
v. söka sig in i husen eller ut i det fria; om gässlfingc
och särdeles änder begifvsa sig till eller från vattnetföra
m. m. s. lund
6:0 På de husdjur (bosiskap, får, svin, hästar), som läfve
för tillfället gå ute och ääiro vande att om aftonen gäl ville
hem till husen förtjenar det synnerligen iakttagas, sum
huruvida de vid mörkrets s tilltagande begifva sig hem- till
ät, säsom om det vore aftfton, och ifall de gjort detta, lige
huru de bete sig vid ljusesets återkommande. N:i
7:o Det förtjenar anmätirkas huruvida nötkreaturen, I
så väl inom- som utomhuas, lägga sig ned eller resa lM
sig opp, samlas i tät skocck 0. s. V. end
8:0 Fortsättningen eller upphörandet af deras ätan- vid
de eller idisling kan lätt observeras af deras vanliga del:
skötare. stär
9:0 Gräsparfvarnes beteende kan på många ställen pos
lätt observeras, äfvensom På
10:0 de vilda sängfoglarnes tystnad eller läten un- lan
der och efter förmörkelsem. an!
11:o Svalorna kunna äffven lätt observeras, hvar-Åsla
vid skillnad bör göras meeilan den stora, alldeles svar-
ta ringsvalan (Cypselus aapus), ladusvalan (Hirundo
rustica), som är mörkröd under halsen och har lång
sax i stjerten, samt hus-ssvalan (H. urbica) som är
undertill alldeles hvit, ocbh har kortare klufven stjert.
12:o0 Kräkor, kajor o. :d. pläga mot aftonen sätta
sig skockvis i vissa träd, Ihvarvid de läta höra för till-
fället egua läten. Månne: de vid förmörkelsen göra
sammaledes eller annorluvda ?
13:0 Visa sig nattdjuren: ugglor, flädermöss, natt-
fjärilar? -
14:0 Visa sig myggen (Chironomi c.) i svärm så-
-som om aftonen?
15:o Huru förhälla sig bien?
16:0 Huru torrdyflarna? , som pläga i skymningen
flyga omkring, men midtpå dagen halla sig mera på
marken.
17:0 Fortfara dagfjärilarne att flyga under mörkret,
hvilket märkes derpä, att de ses flyga strax vid lju-
sets återkomst. Den allmänna hvita kälfjäriln torde
vara lättast att observera, säsom allmän vid alla käl-
land.
13:o Synas daggmaskarrne krypa opp, såsom van-
Migt om sommaraftnarna ?
Flera andra dylika iakkttageser skulle kunna före-I1
slås och en hvar kan lättt sjelf göra sådana, som ejls
här blitvit omnämnda, iffall tillfälle dertill erbjudert
sig; det a ej en gång möjligt att på förhand upp-åc
gifva alla som kunde vara af värde att få gjorda: 1
men för att ej gkuda genom en förvillande vidlyftig-1.
het, vilja vi stadna vid T redan uppgifna. Iallmän-li
het kan anmärkas, att frra af de omtalade fenome-l:
nen blifva föga märkbari, ifall himmelen är mulen,js
hvilket alltså af hvarje bservator, som derom lem-;
nar berättelse, bör uppgivas.
RR
Växterna lemna endas tillfälle till få jakttägelserj
Yned afseende på solförnörkelsen. Äfven hos dem
bör man observera såväl let börjande och fullkomliga
mörkrets inflytande, som det äter inträdande ljusets.
Dessutom bör anmärkas, om väderleken straxt före,
under och straxt efter förmörkelsen är klar, mulen
eller regnig.
lakttagelser, om förtjema göras, äro:
1. Om växter med bladi känsliga för ljuset, hvilka
mot aftonen ändra ställming och på morgonen äter-
taga den, äfven visa dylikt förhållande vid förmör-
kelsens inträdande och upphörande. — Dessa arter
tillhöra mest ärtvexternas familj, t. ex.: Arter,
Bondbönor, Klöfver, Kärringtänder (Lotus), Lupiner,
Robinier, Acacier e.; äfven Harsyra (Oxalis) m.fl.
2, Om växter, som ÖPpse och sluta sina blommor
på viss tid af dygnet, genom förmörkelsen ändra
sitt vanliga förhällande eller icke. — Exempelvis
torde bland sädana arter böra nämnas: Maskrosen
(Leontodon Tarazacum), Cichorium Intybus, Trago-
pogon pratensis, vanlig Sallad (Lactuca sativa), Cre-
pris rubra, Ringblomman (Calendula officinalis), Con-
volvulus tricolor, Anagallis arvensis, Arenaria rubra
m. fl., hvilka sluta sina blommor före eller omkring
den tid på dagen då förmörkelsen börjar, och hos
hvilka bör iakttagas om de vid ljusets äterinträ-
dande öppna dem;
den hvita Näckrosen, som tillika mot aftonen ned
ker blommorna och om morgonen upplyfter den
er vattenytan, Papawer nudicaule och Hemerocalli
fulva, hvilka alla sluta blommorna efter den tid p
dagen, då solförmörkelsen upphör och hvilka der
före äfven böra observeras vid förmörkelsens börjar
AMirabilis longiflora, pomcea purpurea, Oenother
hiennie, Silene noctiflori, hvilka öppna blommorn
mot skymningen och öra med hänsyn dertill be
--2
fraktas. - ;
Ranunculus volyantheros, Verbascum Blattaria X4
nedluta blommo. ? mt aftonen och upplyfta de
på morgonen. Huru förhålla de sig vid förmö
kelsen ? - ;
3. Om växter, hvilkas blomni not aftonen sprid
vällukt, i detta hänseende visa nagot beroende :
förmörkelsen. Sädana äro: Mivav.S longillora,
lene noctiflora, Nattviolem ( Hesperis tri. 2 Hvit 0
chis (Platanthera bifoliar) m. fi.
10 öfriga och ycktes be
An Vita:
större än
hvilka en v
a