AA RO RR
tidens slut yttrade han ibland annat: ,jag vet rätt
att jag alltifrån min födsel haft de Älnskes bris
kärlek (ja, ja) jag vet alltid att den tillgif-sinz
venhet mig här visas, icke endast visas för på
det jag är Konung (nej); men den säger mig, han
att så länge jag uppfyller min Konunga-pligt me
skola äfven j såsom medborgare uppfylla på
eder pligt mot mig., sätt
Inga bestämda underrättelser om ministe- på
rens ombildning meddelas ännu, men ,Ber- I
lingske Tidende,, omtalar, att i lördags en kom- vitt
bination blifvit uppgjord som säkert skullelfog
komma att gifva all den garanti man för till-son
fället (?) kan önska. att
Ifrån Holstein omtalas att en provisorisk I
jgtlag der blifvit utfärdad. — Öfvercivilmyn-4 J
ägheten derstädes har förbjudit utgifvandetbev
f en tidning i Altona, som ansågs vara äm-Föl
ad att illudera förbudet mot den i Hamburglent
1itkommande tidningen ,,Hamb. Reform.,, Nam-pul
aet på den var Neue Reform., för
Utom en med öfver tusen namn förseddloc)
petition från Weile amt, har nu äfven från
Slesvig och deribland en från södra Slesvigma
med 1600 underskrifter till konungen inkom-ificl
mit, hvari han försäkras dels om folkets till-bu
gifvenhet, dels om önskningarne att ej rege-lstä
ringssystemet må förändras, o. s. v. Frånliste
Flensborg berättas, att notablernas samman-orq
träde skulle slutas, och att deras betänkande till
var färdigt. De danske och slesvigske hadelke
varit fullt enige derom, och man väntade attlga
dess innehåll snart skulle blifva bekant.
Danska tidningarne försäkra nu, att de ty-lärc
ska alldeles hafva vanställt beskaffenheten af
hr v. Biilows yttrande i Frankfurska förbunds-li c
församlingen rörande hertigen af Augusten-I!Ba
burgs dit ingifna protest mot sin behandling.lsti
Äfven denna skrift lärer icke ens vara sådan
den i tyska tidningar beskrifves. föl
. FRANKRIKE. tu
Från Paris skrifves den 9 dennes: afi
Med öfverlemnande af Tocquevilles betän-
kande till nationalförsamlingen har revisions-st
krisen kommit i ett nytt stadium. På börsenjaf
har betänkandet förorsakat ett litet fall i fon-lle
derna. Naturligtvis sysselsätta sig alla tid-
ningar med detta betänkande. Ri
Journal des Debats anmärker, att det icke.be
tillfredsställer någon, men icke heller särdeles pe
förnärmar någon; endast i en punkt är det er
absolut, — i aktningen för grundlag och lag- tr
lighet. k
Ordre gillar i varma uttryck den i betän-!m
kandet förordade grundsats, att hålla sig
strängt till lagen. Republique instämmer, fe
National ogillar deremot högeligen de afj
Tocqueville gifna skäl, hvarföre grundlagen
måste revideras. de
Presse vill finna ett godt förebåd för år 3
1852 deri, att diskussionen om revisionsbe-r:
tänkandet skall begynna den 14 Juli, samma ie
dag som bastiljen stormades.
De legitimistiska tidningarne äro af olika P
åsigt: Union triumferar deröfver, att total re-
vision blifvit yrkad. Opinion Publique råder Nn
till hela revisionens förkastande, emedan 1e- ir
gitimisterna alls icke hafva något intresse der- In
vid.
Constilutionnel tror sig förutse, att utskot- h
tets yttrande mot hvarje grundlagsvidrig kan-la
didatur skall föranleda konflikter mellan rege-iv
ringen och nationalförsamlingen. Oo
Den märkliga punkt, hvari utskottet yttrar h
sig mot grundlagsvidriga kandidaturer (hvar-
S u
med väl hufvudsakligen syftas på Bonaparti-!h
sternas bearbetningar att emot grundlagensir
A5:te art. få Louis Napoleon återvald, ochih
måhända äfven på några socialisters förmo-s
dade planer till förmån för Ledru Rollin o.lr
s. v.) lyder så här: i
,Det måste vara nationalförsamlingens fasta
vilja att icke allenast sjelf respektera grundla-
gen, utan ock vaka deröfver att den respekteras.
För att bättre uttrycka denna tanka och gifva
nationalförsamlingen tillfälle att omfatta den-
samma, föreslår revisionsutskottet, att i en
blifvande resolution upptaga sjelfva art. 111
af grundlagen (som handlar om formen för en
laglig revision). ... 1
,Vi räkna derpå, att regeringen och alla par-
lier skola rätta sig härefter, ihågkommande,
huru hvarje försök att drifva folket till grund-1y
lagsvidriga kandidaturer skulle vara icke alle-
nast opassande och oformliga, utan äfven
brottsliga, så snart grundlagen icke kan pålj
laglig väg få revideras. : .
Samma dag som. Tocqueville uppläste sitt
betänkande, var den s.k. byrån nästan belägrad
af representanter, som anmälde sig att erhålla
ordet under den blifvande revisionsdebatten.
Redan följande dagen, den 9 dennes, hade
icke mindre än 55 talare anmält sig, hvar-
ibland märkas: emot revisionen: Grevy, P.
Duprat, Charras, Victor Hugo, Jules Favre,
Madier de Montjau, Bac, Leo de Laborde och
general Cavaignac;
och för revisionen: Montalembert, Berryer,
Odilon Barrot, Broglie m. fl.
Följande dagen anmälde sig åter 6 talare,
så att hela antalet den 10 var 66, af hvilka
32 anses vara för och 29 emot revisionen.
Det berättas att statsrådet, under öfverlägg-
ning om ett lagförslag angående verkställande!
maktens och dess agenters ansvarighet för-:
klarat sig för ett af statsrådsledamoten Renne-!
ville föreslaget strängt konstitutionelt system
med förkastande af alla andra förslag, hvar-
ibland ett af justitieministern Rouher. Sär-
skildt yttrade statsrådet den åsigt, att ett för-
sök af republikens president att rubba grund-,
lagens 45:te artikel (som förbjuder återval af
president) vore tillräcklig anledning att sätta
en sådan president i anklagelsetillstånd. Vo-
teringen skall hafva utfallit med 18 röster för
och I mot denna åsigt. :
Om presidenten Bonapartes mottagande i
Beauvais skrifver den franska tidningen Le
National:
Enligt erhållna bref har hr Bonaparte i
Beauvais blifvit emottagen ungefär på samma
sätt som i Poitiers och Chatellerault.
Vi veta icke, om reaktionen grundade stora
förhoppningar på resan till Beauvais; de blefvo
åtminstone bedragna. Ösfverallt på sin väg
fick hr Bonaparte höra nationalgardena och
folken upphäfva lNifliga lefverop för repu-
bliken !
Hr presidenten var åtföljd af talrik be-
AE oa IA
mu ANA MA
— — — —