AA RO RR tidens slut yttrade han ibland annat: ,jag vet rätt att jag alltifrån min födsel haft de Älnskes bris kärlek (ja, ja) jag vet alltid att den tillgif-sinz venhet mig här visas, icke endast visas för på det jag är Konung (nej); men den säger mig, han att så länge jag uppfyller min Konunga-pligt me skola äfven j såsom medborgare uppfylla på eder pligt mot mig., sätt Inga bestämda underrättelser om ministepå rens ombildning meddelas ännu, men ,BerI lingske Tidende,, omtalar, att i lördags en komvitt bination blifvit uppgjord som säkert skullelfog komma att gifva all den garanti man för till-son fället (?) kan önska. att Ifrån Holstein omtalas att en provisorisk I jgtlag der blifvit utfärdad. — Öfvercivilmyn-4 J ägheten derstädes har förbjudit utgifvandetbev f en tidning i Altona, som ansågs vara äm-Föl ad att illudera förbudet mot den i Hamburglent 1itkommande tidningen ,,Hamb. Reform.,, Nam-pul aet på den var Neue Reform., för Utom en med öfver tusen namn förseddloc) petition från Weile amt, har nu äfven från Slesvig och deribland en från södra Slesvigma med 1600 underskrifter till konungen inkom-ificl mit, hvari han försäkras dels om folkets till-bu gifvenhet, dels om önskningarne att ej rege-lstä ringssystemet må förändras, o. s. v. Frånliste Flensborg berättas, att notablernas samman-orq träde skulle slutas, och att deras betänkande till var färdigt. De danske och slesvigske hadelke varit fullt enige derom, och man väntade attlga dess innehåll snart skulle blifva bekant. Danska tidningarne försäkra nu, att de ty-lärc ska alldeles hafva vanställt beskaffenheten af hr v. Biilows yttrande i Frankfurska förbunds-li c församlingen rörande hertigen af Augusten-I!Ba burgs dit ingifna protest mot sin behandling.lsti Äfven denna skrift lärer icke ens vara sådan den i tyska tidningar beskrifves. föl . FRANKRIKE. tu Från Paris skrifves den 9 dennes: afi Med öfverlemnande af Tocquevilles betänkande till nationalförsamlingen har revisions-st krisen kommit i ett nytt stadium. På börsenjaf har betänkandet förorsakat ett litet fall i fon-lle derna. Naturligtvis sysselsätta sig alla tidningar med detta betänkande. Ri Journal des Debats anmärker, att det icke.be tillfredsställer någon, men icke heller särdeles pe förnärmar någon; endast i en punkt är det er absolut, — i aktningen för grundlag och lagtr lighet. k Ordre gillar i varma uttryck den i betän-!m kandet förordade grundsats, att hålla sig strängt till lagen. Republique instämmer, fe National ogillar deremot högeligen de afj Tocqueville gifna skäl, hvarföre grundlagen måste revideras. de Presse vill finna ett godt förebåd för år 3 1852 deri, att diskussionen om revisionsbe-r: tänkandet skall begynna den 14 Juli, samma ie dag som bastiljen stormades. De legitimistiska tidningarne äro af olika P åsigt: Union triumferar deröfver, att total revision blifvit yrkad. Opinion Publique råder Nn till hela revisionens förkastande, emedan 1eir gitimisterna alls icke hafva något intresse derIn vid. Constilutionnel tror sig förutse, att utskoth tets yttrande mot hvarje grundlagsvidrig kan-la didatur skall föranleda konflikter mellan rege-iv ringen och nationalförsamlingen. Oo Den märkliga punkt, hvari utskottet yttrar h sig mot grundlagsvidriga kandidaturer (hvarS u med väl hufvudsakligen syftas på Bonaparti-!h sternas bearbetningar att emot grundlagensir A5:te art. få Louis Napoleon återvald, ochih måhända äfven på några socialisters förmo-s dade planer till förmån för Ledru Rollin o.lr s. v.) lyder så här: i ,Det måste vara nationalförsamlingens fasta vilja att icke allenast sjelf respektera grundlagen, utan ock vaka deröfver att den respekteras. För att bättre uttrycka denna tanka och gifva nationalförsamlingen tillfälle att omfatta densamma, föreslår revisionsutskottet, att i en blifvande resolution upptaga sjelfva art. 111 af grundlagen (som handlar om formen för en laglig revision). ... 1 ,Vi räkna derpå, att regeringen och alla parlier skola rätta sig härefter, ihågkommande, huru hvarje försök att drifva folket till grund-1y lagsvidriga kandidaturer skulle vara icke allenast opassande och oformliga, utan äfven brottsliga, så snart grundlagen icke kan pålj laglig väg få revideras. : . Samma dag som. Tocqueville uppläste sitt betänkande, var den s.k. byrån nästan belägrad af representanter, som anmälde sig att erhålla ordet under den blifvande revisionsdebatten. Redan följande dagen, den 9 dennes, hade icke mindre än 55 talare anmält sig, hvaribland märkas: emot revisionen: Grevy, P. Duprat, Charras, Victor Hugo, Jules Favre, Madier de Montjau, Bac, Leo de Laborde och general Cavaignac; och för revisionen: Montalembert, Berryer, Odilon Barrot, Broglie m. fl. Följande dagen anmälde sig åter 6 talare, så att hela antalet den 10 var 66, af hvilka 32 anses vara för och 29 emot revisionen. Det berättas att statsrådet, under öfverläggning om ett lagförslag angående verkställande! maktens och dess agenters ansvarighet för-: klarat sig för ett af statsrådsledamoten Renne-! ville föreslaget strängt konstitutionelt system med förkastande af alla andra förslag, hvaribland ett af justitieministern Rouher. Särskildt yttrade statsrådet den åsigt, att ett försök af republikens president att rubba grund-, lagens 45:te artikel (som förbjuder återval af president) vore tillräcklig anledning att sätta en sådan president i anklagelsetillstånd. Voteringen skall hafva utfallit med 18 röster för och I mot denna åsigt. : Om presidenten Bonapartes mottagande i Beauvais skrifver den franska tidningen Le National: Enligt erhållna bref har hr Bonaparte i Beauvais blifvit emottagen ungefär på samma sätt som i Poitiers och Chatellerault. Vi veta icke, om reaktionen grundade stora förhoppningar på resan till Beauvais; de blefvo åtminstone bedragna. Ösfverallt på sin väg fick hr Bonaparte höra nationalgardena och folken upphäfva lNifliga lefverop för republiken ! Hr presidenten var åtföljd af talrik beAE oa IA mu ANA MA — — — —