blifvit mottagen med mycken enthusiasm; enligt andra uppgifter tvärtom. Omkring kl. 7 gafs i Poitiers till presidentens ära en bankett, der han åter fick tillfälle att hålla tal. Stadens mir föreslog hans skali ett tal, som har en allvarsam, republikansk anstrykning; der talades om lagligheten, om de republikarska institutionernas befästande och om valurnan, som skulle slita alla tvister; för valurmns utslag måste alla böja sig o. s. Vv. Iresidenten svarade; men hans ord voro knappast svar på tal. De innehöllo hvarken något nytt anfall på Elystes motståndare, ej helkr någon återkallelse eller förmildring at hvad som blifvit yttradt i Dijon. Emellertid gjorde talet god verkan på börsen och fonderna hafva stigit (jfr nedan). Presidenten yttrar bland annat: Äfven jag efterlängtar lifligt det högtidliga ögonblick, då nationens mäktiga stämma skall beherska all opposition, förena alla rivaliteter. Ty det är sorgligt att se huru revolutioner skaka samhället . . . Skulle det vara sannt, som kejsaren sade. att den gamla verldens slut stundar och att den nya ännu icke är färdig? En telegrafdepesch af den 3 Juli lyder som Paris thorsdagen d. 3 Juli, kl. 8 e m. Republikens president svarade miren i Chatelleramt: . Jag leder min politik beslutsamt. Ordningsmännen af alla partier hafva hos mig funnit ointresserad hjelp, i fall söndringar uppstättt, hvilkas anledning varit mig obekant. Jag går framåt och blickar icke tillbaka. Motivet till mitt handlingssätt är fosterlandskirlek; dess mål är att religionen och förnuftet må segra öfver utopiska önskningar. ,Tocqueville skall nästa onsdag aflemna rewisimsbetinkandet i lagstiftande församlingen. Swsom ti lägg till denna depesch må anföras hvad som skrifves i Beriner NationalZeiting för den 5 Juli: Dagens depescher från Paris och Wien af den 4 Juli hafva ännu icke inträffat, emedan linien fortfarande är afbruten.v I öfrigt skrifves från Paris den 2 Juni: Man upptäcker lätt flera analoga förhå lanten emellan detta och nästföregående år. Revyer, nationalförsamlingens prorogation, presidentens eriksgata genom provinserna med dess motsats: de monarkiska pilgrimsfärderna. hafva den säkraste utsigt att förnyas. Jernbanans invigning i Poitiers är begynaeisen till presidentens förestående resa till södra Frankrike, företrädesvis till Marseille, Bordeaux och Toulon. Inrikesministern Leon Fauchers telegrafdepescher tala redan om folkets. truppernas och nationalgardets entusiasm: dett: är en säker borgen att presidentens officiela lustfärder komma att fortsättas. 5:g har förut antydt, att presidenten Bomapartes beslut om den poitierska resans ofvergi tvande icke var att anse såsom oföränderligt ; verkligen öfvergafs också bestutet. Det må rkligaste härvid var, att presidenten omsider o af efter för ministrarnes enträgna anhållan, att han måtte på förhand visa dem det tillimnade ta tet och deri undvika hvarje politisk anspeinir 18, som kunde väcka ond blod. Likväl tvifla an dra på uppriktigheten af denna seftergifvenhet. Herr Thiers skall redan under loppet af kommande vecka begifva sig till London för att bese industri-expositionen. Denna resa förer honom direkt till Claremont. ;Iogitimisterna å sin sida höllo i förrgår ett ssmmanträde, som hade till följd att prins de Ligne afreste till grefven af Chambord. Bland dem råder stor förbistring i afseende på revisionsfrågan. Revisions-petitionerna hafva hittills fått 1.030.0060 underskrifter. Detta är den tredje och största petitionsstorm sedan februari-revoIutionen. Den första, åsyftande den konstituerande församlingens upplösning, räknade 600,000 underskrifter; den andra, rigtad emot åen nya vallagen, räknade 509,000. Härvid kan likväl anmärkas, att vid de begge sisträmnda petitionsrörelserna hela massan al statens tjenstemiän icke allenast icke deltogo i undertecknandet, utan snarare förhindrade än befordrade petitionerandet; hvaremot nu embetsmännen med all makt understödja denna storm mot grundlagen,. . Den I dennes antogs utan debatt nationalförsamlingens budget för är 1852. Den stiger till 7,S13,160 fr.; representanternas arfvode går till 6,700,000; tillskott till presidenien 48,090: tillskott för trenne qvestorer 15.600: det öfriga är anslaget till aflöning at församJingens tjenstemän, och diverse andra utgifter. Den ifrågavarande prorogationen af församlingens sessioner tros blifva från den 15 Avgusti till den 15 Oktober. Fonderna hafva ytterligare stigit: femprocents noterades den 3 dennes till 94,603 treprocents till 56,90. BELGIEN. I ;Independance Belge läses en intressant berättelse, som visar att, i det landet, oaktadt — till följd af stora intressens strid — partierna der hafva större anledning än i många andra länder att hänföras till ytterligheter mot hvarandra, en medborgerlig och försonande anda förenar alla, då det gäller det allmännas vil eller det enskilda samhbiällslifvets trefnad. Den 29 Juni skulle vid reformskolan i Ruysselede 200 barn konfirmeras. Folk af alla klasser och alla partier tillströmmade till Ruysselede, för att bevista högtiden. Man såg der de mest betydande anhängarne af regeringen i begge kamrarne vid sidan af sina ifrigaste motständare, alla samverkande med aktning för hvarandra och endrigt för denna storainte nah Stgersdningen: Metta oMmrd — AA — on