blifvit mottagen med mycken enthusiasm;
enligt andra uppgifter tvärtom. Omkring kl.
7 gafs i Poitiers till presidentens ära en ban-
kett, der han åter fick tillfälle att hålla tal.
Stadens mir föreslog hans skali ett tal, som
har en allvarsam, republikansk anstrykning;
der talades om lagligheten, om de republi-
karska institutionernas befästande och om
valurnan, som skulle slita alla tvister; för val-
urmns utslag måste alla böja sig o. s. Vv.
Iresidenten svarade; men hans ord voro
knappast svar på tal. De innehöllo hvarken
något nytt anfall på Elystes motståndare, ej
helkr någon återkallelse eller förmildring at
hvad som blifvit yttradt i Dijon. Emellertid
gjorde talet god verkan på börsen och fon-
derna hafva stigit (jfr nedan).
Presidenten yttrar bland annat:
Äfven jag efterlängtar lifligt det högtidli-
ga ögonblick, då nationens mäktiga stämma
skall beherska all opposition, förena alla riva-
liteter. Ty det är sorgligt att se huru revo-
lutioner skaka samhället . . .
Skulle det vara sannt, som kejsaren sade.
att den gamla verldens slut stundar och att
den nya ännu icke är färdig?
En telegrafdepesch af den 3 Juli lyder som
Paris thorsdagen d. 3 Juli, kl. 8 e m. Re-
publikens president svarade miren i Chatel-
leramt: .
Jag leder min politik beslutsamt. Ord-
ningsmännen af alla partier hafva hos mig fun-
nit ointresserad hjelp, i fall söndringar upp-
stättt, hvilkas anledning varit mig obekant.
Jag går framåt och blickar icke tillbaka. Mo-
tivet till mitt handlingssätt är fosterlandskir-
lek; dess mål är att religionen och förnuftet
må segra öfver utopiska önskningar.
,Tocqueville skall nästa onsdag aflemna re-
wisimsbetinkandet i lagstiftande församlingen.
Swsom ti lägg till denna depesch må anfö-
ras hvad som skrifves i Beriner National-
Zeiting för den 5 Juli:
Dagens depescher från Paris och Wien af
den 4 Juli hafva ännu icke inträffat, emedan
linien fortfarande är afbruten.v
I öfrigt skrifves från Paris den 2 Juni:
- Man upptäcker lätt flera analoga förhå lan-
ten emellan detta och nästföregående år. Re-
vyer, nationalförsamlingens prorogation, pre-
sidentens eriksgata genom provinserna med
dess motsats: de monarkiska pilgrimsfärderna.
hafva den säkraste utsigt att förnyas.
Jernbanans invigning i Poitiers är begyn-
aeisen till presidentens förestående resa till
södra Frankrike, företrädesvis till Marseille,
Bordeaux och Toulon. Inrikesministern Leon
Fauchers telegrafdepescher tala redan om fol-
kets. truppernas och nationalgardets entusiasm:
dett: är en säker borgen att presidentens of-
ficiela lustfärder komma att fortsättas.
5:g har förut antydt, att presidenten Bo-
mapartes beslut om den poitierska resans of-
vergi tvande icke var att anse såsom oförän-
derligt ; verkligen öfvergafs också bestutet.
Det må rkligaste härvid var, att presidenten
omsider o af efter för ministrarnes enträgna an-
hållan, att han måtte på förhand visa dem det
tillimnade ta tet och deri undvika hvarje po-
litisk anspeinir 18, som kunde väcka ond blod.
Likväl tvifla an dra på uppriktigheten af denna
seftergifvenhet.
Herr Thiers skall redan under loppet af
kommande vecka begifva sig till London för
att bese industri-expositionen. Denna resa
förer honom direkt till Claremont.
;Iogitimisterna å sin sida höllo i förrgår
ett ssmmanträde, som hade till följd att prins
de Ligne afreste till grefven af Chambord.
Bland dem råder stor förbistring i afseende
på revisionsfrågan. -
Revisions-petitionerna hafva hittills fått
1.030.0060 underskrifter. Detta är den tredje
och största petitionsstorm sedan februari-revo-
Iutionen. Den första, åsyftande den konsti-
tuerande församlingens upplösning, räknade
600,000 underskrifter; den andra, rigtad emot
åen nya vallagen, räknade 509,000. Härvid
kan likväl anmärkas, att vid de begge sist-
rämnda petitionsrörelserna hela massan al
statens tjenstemiän icke allenast icke deltogo i
undertecknandet, utan snarare förhindrade än
befordrade petitionerandet; hvaremot nu em-
betsmännen med all makt understödja denna
storm mot grundlagen,. .
Den I dennes antogs utan debatt national-
församlingens budget för är 1852. Den sti-
ger till 7,S13,160 fr.; representanternas arf-
vode går till 6,700,000; tillskott till presiden-
ien 48,090: tillskott för trenne qvestorer 15.600:
det öfriga är anslaget till aflöning at försam-
Jingens tjenstemän, och diverse andra utgif-
ter. Den ifrågavarande prorogationen af för-
samlingens sessioner tros blifva från den 15
Avgusti till den 15 Oktober.
Fonderna hafva ytterligare stigit: fempro-
cents noterades den 3 dennes till 94,603 tre-
procents till 56,90.
BELGIEN.
I ;Independance Belge läses en intressant
berättelse, som visar att, i det landet, oak-
tadt — till följd af stora intressens strid — par-
tierna der hafva större anledning än i många
andra länder att hänföras till ytterligheter mot
hvarandra, en medborgerlig och försonande
anda förenar alla, då det gäller det allmännas
vil eller det enskilda samhbiällslifvets trefnad.
Den 29 Juni skulle vid reformskolan i Ruys-
selede 200 barn konfirmeras. Folk af alla
klasser och alla partier tillströmmade till Ruys-
selede, för att bevista högtiden. Man såg der
de mest betydande anhängarne af regeringen
i begge kamrarne vid sidan af sina ifrigaste
motständare, alla samverkande med aktning
för hvarandra och endrigt för denna storain-
te nah Stgersdningen: Metta oMm-
rd
— AA
—
on