- ml oo lar
a stora expositionen. Ehuru nyss til
a r ära, har detta förbistringens rike, för
an ing det förstått ätervinna sitt politiska!ka
il detta likväl till föga lycka för Europas vä
frket — äfven ådagalagt hvad det ilne
ende förmär, i trots af alla stormar. ga
i kristallpalatset upplätna facken äro
ordentliga förmak och salonger, hvar- ut
tillfälle visa de prydligaste golf, tak til
r, som till och med mycket närma sig dem sig
willot vill säga mycket. Österrike hargr
it stenmuseum med utmärkta mar m
rs bade från Wien och synnerligast från Mi-br
vför detta museum står Radetzsky på vakt. rä
Radetzsh s korpralfysionomi konstnären förgäf-ve
ves tycks hafva sökt förädla, står lugn, ty han är af tri
benz. Af kött och blod hade han säkert varit det!sta
i ty John Bull tycker allsicke om Ungerns to;
irtryckare. vis
icke afskräckts af Oceanen. Det
xpositionen med alla möjliga grenar lur
1ossa fullt ut så fruktrika som denm
lade icke det länga afständet va-va
Je Nordamerika hafva gjort sin!ty
nga bekymmer. Men den he- la
I kväl bjudit på nägot som myc- i
1 förargat icke blott John Bull, !st
n gamla verlden. Det i måängaslur
0 tstycketaf marmor i hela kristal-!at
Nordamerika. Det är en qvinnobild
storlek och med antikens nakna, rena ril
alstand misstänkte jag att det var kär-tu
och mÅTme vankee!, ropade jag, har då är
rjat dyrka den makt, som sedan synda-M
il samla verlden i bojor!s Men ju närmare sp
o mera lidande föreföllo mig marmor-mi
rag. Det är ej kärleksgudinnan, utan!eg
I pm lida och kunde följaktligen icke!he
v var en hvit slafvinna i kedjor. En de
vi ; Jag förstel dig, hederliga yankee. ke
Dot var en bild af den gamla verlden du ville fram- ne
Z ;
Gc
en bil! af Europa, dignanåe under reaktionens X
Jag förstod dig, du W
fia fosterland!
28 ofvan skrigit är redan för längt för kc
nledning or hvad jag egentligen hade: g
Öjligtvis skulle jag kunnat orda nä- h
ne solken,. som hvar i sin stad efter kt
2 dragit il kristallpalatsets försköning sc
Sn Sra. Men jag kom att stanna fram- st
OM tillhör Sverige och Norge. O him- la
ashingtons stolta folk, de
de: lilla Danmark med ännu blödande vi
: kanske sväraste bland alla dess krig, är g
omot de tvänne förenade nordens riken, de
cnats af fredens välsignelser. 50
randigt för mina ögon, ty hvad som först sc
da sig för dem var diverse vädar bomulls- sh
1 de mattaste färger. Komma i bomullstyg, a!
:ra glänsa af siden, sammet och guld!d
2, hederliga, tappra, dumma Sverige, hvad
du i kristallpalatset att göra! ,Komma på ri
inte ha skor!s Bättre hade varit att i sh
r randiga bomullstyger skieka dit en west-d
oe. Antingen lefvande eller uppstoppad skulle la
mn bedervärde gärdfari med sin aln och sina päsar tr
verlig figur äfren vid sidan af Chinas!ä
och Amerikas indianer, af hvilka kristall-e1
ckligen hyser nägra uppstoppade exemplar.
om meningen varit att representera värt n
sdom, hvarföre sände man icke dit nägra ti
bröd? Men meningen var ju att hvarje M
1a ditskicka det bästa och egendomligaste det fa
oh just detta har den skandinaviska halfönpi
iraktlätit, gifvande derigenom ett nytt sorg-pi
pä den liknöjdhet, som tyvärr blifvit ettsi
buivuderag i vär karakter och hvilken, om den än!g
vidare fur tillväxa, en dag skall blifva farligare förd
088 DV ands svärd och rubler någonsin varit. tv
B Gud från att på nägot sätt klandra deh
mos inom mitt fäderneslands fack. Jagb
it betraktat dessa torftiga bitar, som visser-d
ligen i och för sig sjelfva kunna vara nätta och näpna v
i hela den rörelse och kärlek, hvarmed en ilfi
e Lvande landsman möter allt som på nägot!h
rar om fosterjorden. Men det var sä mycket!F
de, och hvad jag saknade var just det som lt
römsta rommet bordt skicka. s
anser man i utlandet Skandinavien förin
Dnarnes och vargarnas land. Om det ändäls
varit representeradt såsom sädant! Danmark,
me äfven i kristallpalatset, hade det vackra- j
nverket på expositionen; men från Sverige la
vingaste i den vägen, oaktadt det varit den!k
Xi verlden att skicka ätminstone en varg-ö
U
b
eT
sklnspels, on fotsack af björnhud eller en skälskins-ö
t 1 trenne pesedlar, jag är öfvertygad
gjort himmelsvidt större effekt än dessa
i siden man ditsändt, infattade, gube-!h
u glas och ram, liksom det verkligen va-lfi
visa inom ett hus, der hela väggar äro
ed sidendamast och moirte. Men, i pa-jl:
, när Sverige ville visa ett prof på sinid
mins, hvarföre ej då skicka det bästaln
xc. Gustaf Löwenhjelm har med en pa-lt
rd hos vär svenska aristokrati, tapet-v
salonger i Paris med sidendamastir
S
1
u
V
(6
F
d
in Sv , och hvilken vunnit till och med frans-
bi ja enda våd af samma tillverkning i
er jacket sf den stora expositionen, och det
vu is något.
erligen icke vet hvad det vill säga c
t - åka på sädföre, bjuder likväl på
en sluda, visserligen rik af purpur och guld, men
umpiga former och medar. Sverige,
Suoförets hembygd par preference, har
qväma sig till att visa ett enda af sina
En af vära fina vackta kappslädor med
ra eller rehn skulle i kristallpalatsct
uppmärksamhet och dessutom varit det
i Eskilstunas ganska vackra, men
ralsmiden, efter ett par skridskor,
12 just kunnat anstå ett land, som
mer äret har hela sjöar och elfvar att
svinga sig pl. Men jag letade förgäfves, då jagle
remo Frankrikes afdelning upptäckte flera parld
sodon, skickade frän Paris — Pa-ls
ch detta likväl högst sällan, har
sa uti.
nycket folk samladt kring en liten
ankfurt. Denna kakelugn, mot
mättigaste i Sverige skulle hafva
mästerverk, begapades nästan som
söderns folk. Sverige, köldens frän-
sen äfven kakelugnens, hade icke ens
Hvilket elände! När jag säg
trängdes omkring ifrågavarande
ur!, hade jag velat gifva är af!
ssdalers kakelugn från West-r
Yg
5
en skickat nägra klädesstycken,
kunna hoppas att uthärda enjå
an med de r ska, allraminst med de engel-d
. Der . det i Sverige något annat, som!d
1 föras med, utan äfven öfverträffaly
vägen hafva, nemligen våra
gen Jag har på borden i Elyste-l,
publikens president knappast le
trcer som dem jag sett hos bor-st
oeklolm; och hvad England ser-ls:
e våra vackra, väl manglade ser- rn
mycken effekt, ty John Bull si
utan torkar sig helt enkelt b
st hyarsen år beqvämt eller trefligt.
r atnöjt sg med att uppvisa en bundtle
in, lemnasvde ät utlänningen att ana den
e