2ini. Den s. k. demokratiska centralkommit-
teen i London uppmanar de Rumaniska fol-
ken att organisera sig, för att vara beredda
på den strid, som förestår.
Fondernas ställning den 30 Juni: Fempro-
cents 93,s0; treprocents 56.50.
NEDERLÄNDERNA.
Frän Rotterdam skrifves den 29 sistl. Juni,
att hertigen af Leuchtenberg den 23 ankom-
mit på ryska ångfartyget Uhrabry till Hel-
voetsluis, samt gått derifrån till Dortrecht,
hvarifrån hertigen på ett annat ångfartyg farit
till Rotterdam, der han emottogs af ryska mi-
nistern i Haag, haron v. Maltitz, och tog in
i New Bath Hotel.
STORBRITANNIEN.
Från London skrifver en tysk korrespon-
dent den 5 Juni till Berliner-National-Zeitung:
I går debatterades undervisningsfrågan 1 två
stora församlingar. Resultatet är ett nytt be-
vis, att parlamentet icke mer är den allmänna
opinionens uttryck. Underhuset fällde sitt
utslag i illiberal) trångbröstadt presterlig anda;
den nationella skolföreningen (the national
school society), ehuru till större delen bestå-
ende af andlige, fattade ett för skolans eman-
cipation fördelaktigt beslut. Det är nödigt
att med ett par ord påminna om äldre, utför-
liga meddelanden om detta ämne. De 39
artiklarna ålägga andlige män såsom pligt att
med nit verka för folkets upplysning. Men
saken förföll i glömska; så länge ingen annan
tog sig för att undervisa ungdomen, ansåg
äfven. högkyrkans presterskap det för onödigt
att röra sig, och sålunda uppväxte största an-
talet af de unga britterna utan all undervis-
ning.
Men då Dissenterna (sådana som skiljt sig
ifrån statskyrkan) började ordna sitt skolvä-
sende och många anglikanska (till statskyr-
kan hörande) föräldrar begagnade tillfället att
låta sina barn af dissenterna undervisas 1 att
läsa, skrifva och räkna, skallade naturligtvis
den stora larmsignalen från vakttornet på
Zions borg. Man sökte undertrycka rörelsen,
men måste slutligen gå in på att inlåta sig 1
täflan med densamma. The National Society
är den högkyrkliga föreningen för skolväsen-
det. The Committee of Privy council, en li-
ten tillstymmelse till undervisningsministerium,
som har att fördela statens subsidier, käm-
par under de afundsjuka sekternas konflikt
ståndaktigt för skolans emancipation, men icke
för byråkratisk centralisation. Den anglosach-
siska andan hyser djup motvilja mot att
lägga en så oerhörd makt i en mans händer
och dymedelst göra en hel uppväxande gene-
rations timliga väl beroende deraf, huruvida
en Altenstein eller en Eichhorn har portföljen.
Nämnde kommittes understöd beror på upp-
fyllande af vissa förbehåll, som lägga upp-
sigten öfver skolan, lärares tillsättning o. s.
v. i husfäders eller kommunalauktoriteters hän-
der, och endast i högst glest befolkade och
på låg bildningsgrad stående församlingar låta
skolans föreståndare utnämnas af biskopen.
Någon naturlig rätt för kyrkoherden att hafva
uppsigt öfver skolan erkännes icke. Puseyi-
terna hafva gjort det häftigaste motstånd mot
dessa och dylika förbehåll, men då de icke
lyckades tillvinna sig något enthusiastiskt un-
derstöd, grepo de till ett af dessa små medel,
på hvilka de fromma obskuranterna äro så
rika. De yrkade att skolan åtminstone i det
fall skulle stå under kyrkoherdens -uppsigt,
att stiftaren uttryckligen anbefallt sådant. Härpå
svarade kommitteen mycket artigt, att ingen-
ting kunde vara att erinra mot en sådan dis-
position, men att å andra sidan hennes ma-
jestäts regering icke kunde gifva sådana sko-
lor några understödsanslag.
Nu blefvo Puseyiterna ursinniga och his-
sade röda flaggan, åtminstone frihetens ba-l
ner. De sade, att regeringsmakten utöfvade
ett tyranni, som hvarje fri engelsman måste
sätta sig emot. Men sådana konstgrepp verka
endast der, hvarest förhandlingarna bedrifvas
i hemlighet och bland partier, som -stå i godt
förstånd med hvarandra, men ock hafva nog
makt öfver sina muskler för att icko skratta,
då de se på hvarandra. Här upphäfde pres-
sen ett homeriskt skratt och frågade de fromma
männen, om de kanske i hvarje kommun ville
framskicka en välgörande testator eller gif-
vare med ett par hundra pund sterling - och
derefter på de skattdragande vältra underhålls-
kostnaden för deras partiskolor, sedan -de väl
blifvit grundlagda och kommit i gång.
Man hade länge hört glunkas, att på denl
årliga generalförsamlingen, som nu var utsatt till l
i går, ett hufvudslag skulle ske. Verkligen
sammanströmmade ock Puseyiterna från lan-
dets afligsnaste delar. Det intresserar må-
hända edra läsare att erhålla ett signalement
på detta species. Jag tager skildringen före-
trädesvis från tidningen Punch, som anstäl-
ler ganska sorgfälliga naturhistoriska studier
om dem.
Puseyiten har hvit halsduk och en ända
upptill hopknäppt väst af svart atlas; håret är
benadt midt öfver hjessan och struket bakom
öronen: hit hör naturligtvis äfven svart rock
och dito permissioner. Han hopknäpper gerna
sina hinder, låter sina ögon rulla 3 å 4 gån-
ger omkring och ser derefter uppåt med en
egendomlig min, drager mungiporna nedåt och
gifver stundtals ifrån sig ett visst smackande
läte, som skall uttrycka den fullkomliga verlds-
försakelsen och förkrosselsen.
.Om fredagen äter Puscyiten endast fisk —
men god fisk — och har hvarje dag en liflig
passion för kyrkolagsfrågor, i fall de äro af
synnerligt liten vigt, äfvensom för bankono-
ter och andra goda saker, i fall de äro rik-
tigt storartade. Han kallar det för tyranni,
om det icke tillåtes honom att förslafva sina
medmenniskor.n
Sådana personer tågade i går skarvis till
Westminsterskolans stora sal. Oaktadt ord-
förandens, erkebiskopens af Canterbury upp-
maning till fredlighet, öppnade en hr Demi-
son striden genom en motion, att föreningen
för den kära fredens skull måtte nedlåta sig
att mottaga subsidier af statsmyndigheten,
förutsatt att denna icke tilläite sig några in-
grepp i den heliga kyrkans rättigheter.
TYSKLAND.
Från Frankfurt skrifves, att förbundsdagen
bearifver sina handlingar med den största
hemlighet. Uti förbundsdagspalatset äro tryck-
— OSS