nan mäste resa bort på ett par dagar, med tillägg
Du skall snart åter höra af mig. Hjerta yttradc
-sdå sjelf till hr polismästaren sin önskan att få öfver
vara undersökningen följande dagen; men utan at
någon enda omständighet i sjelfva saken förekom
som gaf anledning att Hjerta derötver behöfde hö
ras, hvilket icke heller varit händelsen under nägo
af de följande förhören, dä Hjerta icke varit tillkal
bd. Likaså Kgger en oegentlighet i uttrycket atth
Hjerta icke kunde bestrida, att biljetten till m:l(
3randt var skrifven med Almqvists hand, ehuri
han förklarade att stilen syntes något förvänd
Förhällandet med denna biljett är nemligen påtag
ligt, att handstilen är förvänd och väsendtligt olil
Almqvists vanliga, äfvensom flere ord äro orätt staf
vade, och ordställningen sädan, det biljetten måtte
synas hafva kommit frän ett fruntimmer Då nem-
ligen biljetten cirkulerade bland de närvarande, oct
äfven hr Hjerta läste den, yttrade han, som kände
Almqvists handstil och dess egenheter bättre än nä-
gen annan af de närvarande, att pikturens utseende
il vissa delar måste väcka stark misstanka, att biljet-
tten vore skrifven af Almqvists hand, ehuru med för
sök att förställa stilen. Man finner lätt skilnaden
emellan ett sådant yttrande, som alla de närvarande
tuffa påminna sig, och den af Östg. Korr. aftryckta
srdställningen, som ger anledning förmoda, det hr
Tjerta skulle till en början försökt, men ej kunnat
:estrida nyssnämnda förhällande. Vi anhälla vänli-
:en att Östg. Korrespondenten, som i ett föregående
wummer gjort hr Hjerta rättvisa på ett sätt, för hvil.
jet vi äre förbundne, äfven täcktes låta en rättelsc
nflyta med anledning af nu gjorda anmärkning.
— Götheborgs Handelstidning för i tisdag innehålle:
en underrättelse om regementspastor Almqvist, som
ännu mer ökar det obegripliga: och vidunderliga 3
hela den brottmälssak, hvilken nu utgör föremålet för
allmänna uppmärksamheten. Handelstidningen be-
rättar nemligen, att Almqvist som lördagen den 14
afreste från Götheborg söderut, hade under denua
resa uppehällit sig ett helt dygn i Halmstad, sam
der emottagit flere inbjudningar, och dervid synts helt
ffryntlig och ogenerad. Detta förfarande ligger utom
all psycholgisk beräkning, då man väl mäste antages
och af Almqvists bref till hr polismästaren Strählc
dessutom vet, att han ej varit okunnig om ryktet an-
gäende förgiftningsförsöket, och säledes mäste vari
ntagen af fruktan för de ätgärder, som deraf kunde
föranledas.
— I ,Westmanlands Läns Tidning, yttras.
i anledning af anklagelserna mot regements-
pastor Almqvist, ibland annat följande:
Vi kunna ej annat än beklaga, att Almqvists så
lysande egenskaper varit förenade med lika svart mo-
ralisk läghet; men detta oaktadt, vilja vi på det be-
stämdaste opponera oss mot Morgonbladets m. fl. kon-
sorters oförlätliga tilltag att, med anledning af Sand-
vallska och Almqvistska katastroferna, döma alla de
liberala idernas förfäktare till skojare, bedragare
oeh förfalskares. Vi anse oss lika mycket befogade
härtill, som vi afsky att anse alla hof- eller kam-
marjunkare och kammarpager för bedragare eller us-
lingar, för det en och annan sädan blifvit ertappad
för icke längre tid sedan, än att bäde vi och flere
med oss kunna hafva dem i friskt minne. Vi öf-
verlåta sålunda ät Morgonbladets kammarjunkare att
illfägnas ät hvad som nu passerat, under det vi hop-
pas, att lika litet som de religiösa idcerna, hvars
tolk hr ÅA. varit säsom prest, kunna förlora i höghet
och anseende genom A:s läghet och föraktlighet, lika
litet skola framätskridandets förkämpar kunna skadas
af en och annans moraliska fall, Morgonbladet och
Tiden m. fl. må nedsvärta dem så mycket som möj-
ligt.