e
;dd friherrinna Cederström. Dessa bref äro stra
srifna under Höijers vistande utrikes, om-jvar
ring år 1800, och äga sitt stora intresse util.
e tillfällen till jemförelse, som hans beskrif- der
ingar på en mängd dåvarande förhållanden mis
mna med de nuvarande, emedan man deraflder
er, huru gigantiskt civilisationen framskridit dig
å det sista halfva seklet i afseende på dn 55
vängd sådana yttre samhällsfördelar, som till- fal
omma den stora mängden. för
Vi begifva oss med förf. direkte till Paris
ch låta honom tala derifrån, den 28 Okto-
er år 1800, hvaraf man genast lär känna den L
ågot högdragna och misantropiska karakter,
nen tillika den skarpsinnighet, som utmärkte ,,,
ionom: son
Misantropie är det bästa jag vet. Jag gratulerarlsti,
rih. dertill. Man glömmer det ovärdiga slägtet och!Ko
öraktar det, som det förtjenar, sedan man fätt den
yttigaste eller intressantaste (om man vill) af allal,
unskaper, den att känna det — för att desto merlpo,
ästa sig vid nägra få individuer, som äro undantag. !gs)
ag har tillfälle att här stärka denna stora egenskap.
u mer jag lär känna hela härvarande herrskapet i
la utgreningar, ju tydligare upptäcker jag karakte-
en af detta fatala tidehvarf. Det är högst besyn- lett
rerligt, att nästan ingen period har man sett så stora lr,
ler snarare frappanta saker uträttas, och under alltlq,,;
letta äro sjelfva hufvudaktörerna, synliga och osynliga, Pj
;j annat än högst ordinära och merändels lumpna men- pd
Viskor, äfven till talangerna. Jag börjar småningom
cänna deras legender. En enda är jag frestad att
a unnan, ehuru jag ej kan vederlägga alla påmin-
elser emot honom, och jag kan ej hindra mig att,
lå jag stundom tänker på honom, göra honom min
filosofiska reverence inom mig: det är Carnot. För
yfrigt lemnar jag ock honom ät tiden, och reserverar
mig min talan.
Nedanstående yttrande, pag. 216, är märk-1
ligt såsom bevis på huru republikanismen den Inc
tiden var på modet, till och med bland enlä
del af adeln och dess fruar: sä
Frih. älskar friheten. Det är omöjligt att frih. lal
ej vill uppfostra sina söner till republikaner. Jag Ifa
vill då meddela —- och anser det för en skyldighet
och tillika för en lycka, att på nägot sätt kunna vars he
nyttig — litet angående uppfostran i frihetens huf-ltil
vudstad. Här finns ännu, till min förundran, genslst
comme il faut, och i följe deraf äfven gens comme lp:
il ne faut pas; här finns ock en klass midt emellan, d.
gens å leur aise. Två af dessa klasser utrusta sina
barn, af det fula könet förstär sig, så snart de lärt
gå, med husars- eller dragons-uniformer, sablar och
hela tillbehöret. Friherrinnan tror ej hvad denna
milice, på hvilken det lysande ej spars, gör för er
effekt för ögat. Visserligen ta de sig en ganska tap-
per gäng. Andra kläda sina telningar som turkar, Ih.
som greker, som mammelucker och som alla besyn-fc
nerliga nationer i verlden; hvarigenom de förre ifrån bi
barndomen ibland annat få lära, att oförskräckt gålo
sådana figurer under ögonen och försvara ett hotadt lr
fädernesland. —- Nog om uppfostran.,
Se här pag. 223 ett yttrande af Höjer om
de franska damerna: ti
Jag menar att jag förr sagt nägra fördelaktiga ln
saker om franska fruntimmer. Jag tillägger, att det it:
är alldeles omöjligt att kläda sig bättre, med mera lv
smak och förständigt koketteri, än de nu för tidenip
göra ganska allmänt. Också spara de stora damerna In
ingenting. En klädning af 15 å 20 Louisdors värde lo
I
b
f
d
r
Vv
E
nir
na
bäres ej öfver en, högst 2 gänger. Monsieurle mari
kan ej alltid hinna med att fournera detta, och nä-
gonstådes måste det tas; det lemnas då ät behagen
att underhälla behagen, och man säljer sig sjelf, au
pis aller. Detta har förderfvat den sköna fru Tallien,
som en lång tid var sträng nog i sitt uppförande.
Emellertid mäste jag göra deras yttre väsende rätt-
visa, äfvensom deras esprit och talanger. Detta oak-
tadt kan jag med trygghet stiga fram och försäkra, se
att de ännu ej förstört något af den lilla filosofi, som
svenska fruntimmer lemnat mig i behåll. I
Signeul har gift sig med en ung enka, känd somlr
den första på harpa i Paris, hvilket vill säga mycket, I;
der musikaliska talanger äro så allmänna hos damer,
och tillika så högt drifna. Jag nämner detta blottl:
för det jag hört henne sjunga och spela svenska visor, 1
och för den oemotständliga artighet, hvarmed hbonli
fört mig till Petit Trianon, der hon och hennes man
nu bo i Marie Antoinettes eget lilla vackra hus, —I1
för att der tidtals vistas, som de säga, på landet.
Stället är straxt vid Versailles. Den engelska träd-1
gården der förefaller mig så lik Sverige, att, dä jag.
tillika talar svenska med Signeul, jag ofta erfar enl
I fullkomlig illusion; beröm nog för värt missväxtland ! I
IDock vore här nu äfven missväxt, såsom i hela det
löfriga Europa, om privilegier, förbud och feodalism
existerade, ty sommaren har varit alldeles förtor-
kande; 3 mänader utan regn: Nu är Frankrike det
Tenda land, som har öfverflöd och största öfverflöd päl
lallt ätligt. Också samlar jag hull för flera är i Sve-
Irige. — Men vet jag då aldrig sluta?
Vidare pag. 237:
vAntalet af bad är rätt ansenligt i Paris; också
häller jag af parisiskorna, för det de så flitigt betjena
sig deraf. Det fula könet betjenar sig ock mycket
af dessa bad. De förtjente väl ock ettparord; men
vi ha ej tid. Der se vi le pavillon dHannovre, som
fått sitt namn deraf, att-Duc de Richelieu troddes
ha byggt det af Hannovrarnes depouiller under T-åra
parisiska beau-monde församla sig aftnarna om som-
marn, för att spatsera, äta glacer, se på hvarann,
visa sig, sina kläder och cicisbeer, se illuminationer
och stundom fyrverkerier, höra litet musik 0. S. V.
Den som nu har trädgården till detta ändamäl heter
Tortoni. Näst Tivoli, som ligger för långt ifrån Boule-
varden till venster, för att af oss nu besökas, är Tor-
tonis den vackraste af dessa trädgärdar. Längre fram
ha vi Garchis trädgärd eller Frascati, der le plus beau
Å
. kriget. Nu är det en af de många trädgårdar, der
i
a
1 monde församlar sig, emedan Tortoni passerar för re-
n ) publikan och Garchi äter är gift med en dam, som
; länge passerat för aristokratinna. Dit utbeder jag
mig att vid första tillfälle få föra Frih., t. ex. om
l trädgärden äter öppnas i Maj, medan jag är här.
10 SPA
Å
5-
Der får Frih. se, om det ej är sannt hvad jag sagt
lom fransyskornas företräde i konsten att kläda sig och
dra parti af sina behag. Der ha vi ock dagens mer-
vellieux; les petit-maitres, les elegans, les beaux, les
lineroyables finnas ej mer, utan ha lemnat plats ät
4 )les merveilleux, som nu ofta pudra sig och hvaraf
,ljag skall ta med mig hem en copia i kopparstick.
Briljanter började i höstas visa sig på damernas bröst
och hufvud. A propos af hufvud: ingenting i verl-
den är att jemföra af allt som heter coiffure med en
t viss grekisk antingen af bara hår eller med inflätade
perlor och andra grannläåter, alldeles opudradt; nej
lintet är så vackert af all drägt i verlden; men hä-
dt ren mäste vara mörka. Eljest äro moden ej så ty-
a
r vention och smak. 2 lika klädda fruntimmer på en
ch
a
li
ranniska här som på andra ställen; ett mode tilläter
I tusende modifikationer, som excercera de skönas in-
Ibal är rart. Nu thy värr hafva ett slags hufvor öf-
verhanden, som dock äfven genom åtskilliga modifi
kationer bli vackra. (Forts.)
ast
RÄTTEGÅNGS- och POLISSAKER.
flFalska Fahlu privatbankssedlar å 10 rdr bko:
- valör äro åter i omlopp.
rt) F.d. korrektionisten Johansson, samme person son
sf. för nägra är sedan greps uti Bollnäs socken, för de
k
k
han förfärdigat dylika sedlar, och hvarför han under
gätt tvenne ärs arbete ä Långholmen, men nu stad
elå fri fot, gjorde nyligen besök hos: qvinspersone
elMaria Aurora Höglund, inneboende hos arbetskarle;
delLindgren uti huset As 25 ä vestra Hummelgärdsga
oc ltan, och qvarstannade derstädes öfver natten. Vi
-—— ofdarm