e ;dd friherrinna Cederström. Dessa bref äro stra srifna under Höijers vistande utrikes, om-jvar ring år 1800, och äga sitt stora intresse util. e tillfällen till jemförelse, som hans beskrifder ingar på en mängd dåvarande förhållanden mis mna med de nuvarande, emedan man deraflder er, huru gigantiskt civilisationen framskridit dig å det sista halfva seklet i afseende på dn 55 vängd sådana yttre samhällsfördelar, som tillfal omma den stora mängden. för Vi begifva oss med förf. direkte till Paris ch låta honom tala derifrån, den 28 Oktoer år 1800, hvaraf man genast lär känna den L ågot högdragna och misantropiska karakter, nen tillika den skarpsinnighet, som utmärkte ,,, ionom: son Misantropie är det bästa jag vet. Jag gratulerarlsti, rih. dertill. Man glömmer det ovärdiga slägtet och!Ko öraktar det, som det förtjenar, sedan man fätt den yttigaste eller intressantaste (om man vill) af allal, unskaper, den att känna det — för att desto merlpo, ästa sig vid nägra få individuer, som äro undantag. !gs) ag har tillfälle att här stärka denna stora egenskap. u mer jag lär känna hela härvarande herrskapet i la utgreningar, ju tydligare upptäcker jag karakteen af detta fatala tidehvarf. Det är högst besynlett rerligt, att nästan ingen period har man sett så stora lr, ler snarare frappanta saker uträttas, och under alltlq,,; letta äro sjelfva hufvudaktörerna, synliga och osynliga, Pj ;j annat än högst ordinära och merändels lumpna menpd Viskor, äfven till talangerna. Jag börjar småningom cänna deras legender. En enda är jag frestad att a unnan, ehuru jag ej kan vederlägga alla påminelser emot honom, och jag kan ej hindra mig att, lå jag stundom tänker på honom, göra honom min filosofiska reverence inom mig: det är Carnot. För yfrigt lemnar jag ock honom ät tiden, och reserverar mig min talan. Nedanstående yttrande, pag. 216, är märk-1 ligt såsom bevis på huru republikanismen den Inc tiden var på modet, till och med bland enlä del af adeln och dess fruar: sä Frih. älskar friheten. Det är omöjligt att frih. lal ej vill uppfostra sina söner till republikaner. Jag Ifa vill då meddela —och anser det för en skyldighet och tillika för en lycka, att på nägot sätt kunna vars he nyttig — litet angående uppfostran i frihetens huf-ltil vudstad. Här finns ännu, till min förundran, genslst comme il faut, och i följe deraf äfven gens comme lp: il ne faut pas; här finns ock en klass midt emellan, d. gens å leur aise. Två af dessa klasser utrusta sina barn, af det fula könet förstär sig, så snart de lärt gå, med husarseller dragons-uniformer, sablar och hela tillbehöret. Friherrinnan tror ej hvad denna milice, på hvilken det lysande ej spars, gör för er effekt för ögat. Visserligen ta de sig en ganska tapper gäng. Andra kläda sina telningar som turkar, Ih. som greker, som mammelucker och som alla besyn-fc nerliga nationer i verlden; hvarigenom de förre ifrån bi barndomen ibland annat få lära, att oförskräckt gålo sådana figurer under ögonen och försvara ett hotadt lr fädernesland. —Nog om uppfostran., Se här pag. 223 ett yttrande af Höjer om de franska damerna: ti Jag menar att jag förr sagt nägra fördelaktiga ln saker om franska fruntimmer. Jag tillägger, att det it: är alldeles omöjligt att kläda sig bättre, med mera lv smak och förständigt koketteri, än de nu för tidenip göra ganska allmänt. Också spara de stora damerna In ingenting. En klädning af 15 å 20 Louisdors värde lo I b f d r Vv E nir na bäres ej öfver en, högst 2 gänger. Monsieurle mari kan ej alltid hinna med att fournera detta, och nägonstådes måste det tas; det lemnas då ät behagen att underhälla behagen, och man säljer sig sjelf, au pis aller. Detta har förderfvat den sköna fru Tallien, som en lång tid var sträng nog i sitt uppförande. Emellertid mäste jag göra deras yttre väsende rättvisa, äfvensom deras esprit och talanger. Detta oaktadt kan jag med trygghet stiga fram och försäkra, se att de ännu ej förstört något af den lilla filosofi, som svenska fruntimmer lemnat mig i behåll. I Signeul har gift sig med en ung enka, känd somlr den första på harpa i Paris, hvilket vill säga mycket, I; der musikaliska talanger äro så allmänna hos damer, och tillika så högt drifna. Jag nämner detta blottl: för det jag hört henne sjunga och spela svenska visor, 1 och för den oemotständliga artighet, hvarmed hbonli fört mig till Petit Trianon, der hon och hennes man nu bo i Marie Antoinettes eget lilla vackra hus, —I1 för att der tidtals vistas, som de säga, på landet. Stället är straxt vid Versailles. Den engelska träd-1 gården der förefaller mig så lik Sverige, att, dä jag. tillika talar svenska med Signeul, jag ofta erfar enl I fullkomlig illusion; beröm nog för värt missväxtland ! I IDock vore här nu äfven missväxt, såsom i hela det löfriga Europa, om privilegier, förbud och feodalism existerade, ty sommaren har varit alldeles förtorkande; 3 mänader utan regn: Nu är Frankrike det Tenda land, som har öfverflöd och största öfverflöd päl lallt ätligt. Också samlar jag hull för flera är i SveIrige. — Men vet jag då aldrig sluta? Vidare pag. 237: vAntalet af bad är rätt ansenligt i Paris; också häller jag af parisiskorna, för det de så flitigt betjena sig deraf. Det fula könet betjenar sig ock mycket af dessa bad. De förtjente väl ock ettparord; men vi ha ej tid. Der se vi le pavillon dHannovre, som fått sitt namn deraf, att-Duc de Richelieu troddes ha byggt det af Hannovrarnes depouiller under T-åra parisiska beau-monde församla sig aftnarna om sommarn, för att spatsera, äta glacer, se på hvarann, visa sig, sina kläder och cicisbeer, se illuminationer och stundom fyrverkerier, höra litet musik 0. S. V. Den som nu har trädgården till detta ändamäl heter Tortoni. Näst Tivoli, som ligger för långt ifrån Boulevarden till venster, för att af oss nu besökas, är Tortonis den vackraste af dessa trädgärdar. Längre fram ha vi Garchis trädgärd eller Frascati, der le plus beau Å . kriget. Nu är det en af de många trädgårdar, der i a 1 monde församlar sig, emedan Tortoni passerar för ren ) publikan och Garchi äter är gift med en dam, som ; länge passerat för aristokratinna. Dit utbeder jag mig att vid första tillfälle få föra Frih., t. ex. om l trädgärden äter öppnas i Maj, medan jag är här. 10 SPA Å 5Der får Frih. se, om det ej är sannt hvad jag sagt lom fransyskornas företräde i konsten att kläda sig och dra parti af sina behag. Der ha vi ock dagens mervellieux; les petit-maitres, les elegans, les beaux, les lineroyables finnas ej mer, utan ha lemnat plats ät 4 )les merveilleux, som nu ofta pudra sig och hvaraf ,ljag skall ta med mig hem en copia i kopparstick. Briljanter började i höstas visa sig på damernas bröst och hufvud. A propos af hufvud: ingenting i verlden är att jemföra af allt som heter coiffure med en t viss grekisk antingen af bara hår eller med inflätade perlor och andra grannläåter, alldeles opudradt; nej lintet är så vackert af all drägt i verlden; men hädt ren mäste vara mörka. Eljest äro moden ej så tya r vention och smak. 2 lika klädda fruntimmer på en ch a li ranniska här som på andra ställen; ett mode tilläter I tusende modifikationer, som excercera de skönas inIbal är rart. Nu thy värr hafva ett slags hufvor öfverhanden, som dock äfven genom åtskilliga modifi kationer bli vackra. (Forts.) ast RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. flFalska Fahlu privatbankssedlar å 10 rdr bko: valör äro åter i omlopp. rt) F.d. korrektionisten Johansson, samme person son sf. för nägra är sedan greps uti Bollnäs socken, för de k k han förfärdigat dylika sedlar, och hvarför han under gätt tvenne ärs arbete ä Långholmen, men nu stad elå fri fot, gjorde nyligen besök hos: qvinspersone elMaria Aurora Höglund, inneboende hos arbetskarle; delLindgren uti huset As 25 ä vestra Hummelgärdsga oc ltan, och qvarstannade derstädes öfver natten. Vi -—— ofdarm