AVISVAG AUT VIEIUBTUS IVI9605) IPA Sa oo. OC
fördes att samma utskott ingätt i granskning af frå-) hjert
san om sikolväsendet och utredt den till och med ilvisa
dess minsta detaljer. Hr Ekholm fann det för dyrtlor
för landet. att utom den föreslagna skärgärdsflottan
ifven hafva en linieflotta. Danmark hade under kri- hvar
get haft föga gagn af sin linieflotta. Det vore dess- länd
utom fråga om vära linieskepp duga. Talaren ön
skade äfven att resultaterna af besigtningen på stora
flottan blifvit kända och ansäg att då ståndet på
ett så mörkant sätt yttrat sig för sjöministern, kon-
seqvensen fordrade vidhållande af förut uttalade åsig-
ter, hvadin han yrkade återremiss af 1:a och 3:dje
men bifal till 2:dra. punkten. Hr Lagergren biföll
alla 3 punkterna, anförande till linieflottans försvar
den stora nytta den gjort danskarne under deras siste
krig, i det linieskeppet Sköld skyddat handeln mot
holsteinarrne. Men danskarne hade då ej blott ut-
rustat Skiöld, utan i likhet med romarne efter slaget
med Camne, genast sträckt en ny köl. Äfven der
nya österrikiska flottan bestod af 6 linieskepp.
Hr Ekenman ansäg det först nödvändigt bibehålla
hvad man eger och förbättra det, lemnande sälundö
sitt bifall till de 2 första punkterna, men yrkade i
samma syftning som hr Wern äterremiss af 3:dje Pp.
Hr Berg förenade sig om 1:sta punkten med hr Pe-
trå, som ytterligare anförde att linieflottan endast är
en ögonfägnad, utan att kunna användas eller för-
svara lamdet. Linieskeppen kunna närmast förliknas
vid våra biskopsembeten, i det de äro öfverflödiga
bäda två och vi skulle kunna reda oss bättre dem-
förutan. Man borde ej lägga band på sjöministerr skr
att göra med linieskeppens förändring efter hvad be-
hofvet kriäfver. Hr Sundin instämde uti hr Petrö:
förra yttrande. Genom votering blef slutligen 1:sta
punkten ätterremitterad med 33 röster emot 16; äfven
den 3:dje äterremitterades, och den 2:dra bifölls.
Utaf uwlåtandet N:o 163, om anslag ät civildepar-li
tementet medhunnos endast de 2 första punkterne.
Anslagettill Wisby framkallade en liflig debatt. Alla
som yttrde sig gillade att anslaget utgick, men flere
önskade att dervid mätte fästas samma vilkor, som
vid det Cimbritshamn beviljade, nemligen, att full
säkerhet ställes derför, att hamnbyggnadsarbetet,
utan vidwe bidrag af statsverket vederbörligen full-
bordas. För obetingadt bifall talade hrr Lindström
Wern, lalander, Norin och Wedberg, hvaremot hrr
Billströn, Hesselgren, Indebetou och Brinck önskade
återremiss för nämnda vilkors bifogande. Hr Petre
var äfver för återremiss, men ansäg att anslag af
dylik art borde beredas af handels- och sjöfartsfon-
den, hvarjemte tal. påpekade det ej ovanliga, at
ersoner komma till riksdagen för att skaffa anslag
åt sina kommuner och sedan packa in sina saker och
resa bort. En dylik företagsamhet kunde visserligen
vara bra, blott ej andra kommuner eller det allmänna
fick sitta emellan. Punkten bifölls med det föreslagna
tillägget, hvari de 2 stånd, som redan bifallit ansla-
get, skulle. inbjudas deltaga. Anslaget till Cimbrits
hamn bifölls utan diskussion.
wari
sin
BONDESTÅNDET började behandlingen af extra
statsregkeringen. Emot utlätandet 4 160, om ytter-
ligare amslag till cellfängelser, uppträdde Gustaf Pet-
tersson ffräån Östergötbland, anförande dels huru föga
garanti de nya fängelserne gifvit, då rymningar der-Iy ..
ifrån på. flera ställen skett, dels att af cellerne ett hä
betydligt antal stätt obegagnade. Han ville derföre til
nedsätta anslaget med en trodjodel och hade ingen- ke
ting emot en uppmaning till iakttagande af omsorgter
vid byggandet af nya. Per Nilsson från Skäne och
Sahlström yrkade äfven nedsättning i anslaget, i för-
väntan å redan beslutad ny organisation af domsa-
gorna ch inrättande af serskilda brottmälsdomstolar,
- hvarfter utlätandet äterremitterades.
Utlåtndet JM 161, rörande extra anslag till före-
mäl unter landtförsvarsdepartementet, upptog häref-
ter hels aftonens öfverläggning. Henrik Andersson
från Örbro län anförde, det han skulle blifva höge-
ligen frvänad om de två ständ, hvilka yrkat krigs-
ministens entledigande, beviljade förevarande anslag,
hvilka :ndast borde utgå, i fall de kunde betraktas
såsom förtroendebevis för krigsförvaltningen. Han
uppmanade aerföre till bifall endast i de delar der
utskottet afstyrkt Kongl. Maj:ts proposition. — Då
härefter 1:a punkten angäende anslag af 48,000 rdr
redskap, rid- stall- och anspannspersedlar till fältbat-
terierne föredrogs, uppläste Per Nilsson från Skåne
ett anförande, deri han förklarade anslagen böra bero
på förtroendet till regeringen; men då afseende ej
blifvit fästadt på önskningarne om vissa dess ledamö-
ters afgäng, trodde han afslag på anslagen vara kon-
stitutionellt rätt. Med äberopande af hr Stjernsvärds
anförande framställde han vidare förslag till ordnan-
de af de i detta utlåtande afhandlade utgifter, inne-
hållandle nedsättningar i de flesta fall, och med hem-
ställan om bildande af ett reservförräd till verkligt
krigsbrruk, oberoende af anslaget till de stående trup-
pemnes beväpning m. m. — Sahlström hade redan vid
ehandilingen af 4:de hufvudtiteln uppmanat till var-
samhett i anslag som stå under krigsministerns dispo-
sition. Han instämde nu med Per Nilsson oeh på-
minde om det parlamentariska bruket i de flesta län-,
der at neka anslag, begärda af en minister som för-ly,
lorat Hlkets förtroende. Mänga ledamöter instämde.
Äfven Ola Mänsson fann otillständigt att bevilja detta
anslag, dels derföre att utskottet förklarat saken utanlq
fara unna anstå, dels emedan önskningarne om
krigsministerns entledigande ej blifvit uppfyllda, —
ett förhällande, hvarå uppmärksamheten i landsorter-
ne för närvarande är allmänt fästad. Bengt Gud-
mundsson ville ätersända hela utlätandet. Man fingelg
nog tid att vid dess äterkomst granska hvarje ser- :
skild del. — Punkten äterremitterades. — 2:a punk-
ten var afstyrkande och bifölls. ;
Vidi 3:e punkten, tillstyrkande 200,000 rår tillnyalt
infanteerigevär, yrkade David Andersson och med ho-
nom Nils Jeppsson, Östman m. fl. bifall till hvad ut-
skottetts afdelning antagit, eller hälften af summan.
Gustakf Pettersson önskade äfven nedsättning, vidrö-
rande: i allmänhet anordningarna inom krigsförvalt-
ningern, kostnaderne för lustlägren oeh sist det miss-
nöje .:som herrskar i Östergöthbland i anledning aflif-
renawdierernes täta utkommendering, det ena äret till
ertiggdömena och nu kort derefter till Stockholm. —
Henriik Andersson saknade alla upplysningar rörande
gevärrsförräderne, antalet af kasserade och nybeställda
vapenn, och önskade, innan redovisning blifvit lemnad
för dde oerhörda summor, ständerne under sednare ti-
der boeviljat i detta fall, äterremiss och summans ned-
sättniing. Skurning och polering förstöra gevären i
förtidl, och då i Frankrike slitningstiden beräknas till
50 är, hinna de här knappt 20 å 30. — Pettersson
från Jönköpings län afhördes under löje då han varmt
förorlade anslaget, på det arbetsförtjenst ej mätte
saknas för arbetarne vid Husqvarna faktori, hvilket
är beläget i hans hembygd. — Bengt Gudmundsson
och f, vice talm. Nils Persson talade för nedsättning,
och punkten återremitterades.
De begärda anslagen till nya pistoler, till äldre ge-
värs förändring till slagkrutsantändning, och 7:e punk-
ten, afstyrkande hrr Stjernsvärds och Pehr Nilssons
motioner om nedsättning i anslagen för nya gevär,
blefvo alla äterremitterade.
Utskottets förslag om anslag till 15,000 rdr, för
anskaftande af slagkrutshufvar, bestreds af Pehr Nils-
son, Sahlström, Östman oeh Nils Larsson; men Da-
vid Andersson och Ola Mänsson trodde, att vid för-
nyac handläggning inom utskottet de andra stånden
möjigen skulle utverka bifall till den större summa,
Korsl. Maj:t äskat. Punkten äterremitterades.
Nonde punkten, angående anslag till Carlsborgs
fästing, difölls på hemställan af Sahlström, Östman,
David Andersson, Strinnlund, Ola Mänsson, Nils
Persson och f. talm. Anders Eriksson. v
Vid det begärda anslaget af först 30,000 rdr och
för hvarje af de följande två ären 105,000 rår til
fortsättning af fästningsarbetena vid Waxholm, Carl
stem och Carlskrona, anhöll David Andersson om an
tagande af hr Gråääs nedsatta förslag. Henrik An
dersson, Nils Jeppsson och Matts Persson likasä. Pe
Nilsson och Strinnlund talade för bifall; men punk
ten äterremitterades.
Anslagen till Topografiska corpsen och till kom