AVISVAG AUT VIEIUBTUS IVI9605) IPA Sa oo. OC fördes att samma utskott ingätt i granskning af frå-) hjert san om sikolväsendet och utredt den till och med ilvisa dess minsta detaljer. Hr Ekholm fann det för dyrtlor för landet. att utom den föreslagna skärgärdsflottan ifven hafva en linieflotta. Danmark hade under krihvar get haft föga gagn af sin linieflotta. Det vore dess länd utom fråga om vära linieskepp duga. Talaren ön skade äfven att resultaterna af besigtningen på stora flottan blifvit kända och ansäg att då ståndet på ett så mörkant sätt yttrat sig för sjöministern, konseqvensen fordrade vidhållande af förut uttalade åsigter, hvadin han yrkade återremiss af 1:a och 3:dje men bifal till 2:dra. punkten. Hr Lagergren biföll alla 3 punkterna, anförande till linieflottans försvar den stora nytta den gjort danskarne under deras siste krig, i det linieskeppet Sköld skyddat handeln mot holsteinarrne. Men danskarne hade då ej blott utrustat Skiöld, utan i likhet med romarne efter slaget med Camne, genast sträckt en ny köl. Äfven der nya österrikiska flottan bestod af 6 linieskepp. Hr Ekenman ansäg det först nödvändigt bibehålla hvad man eger och förbättra det, lemnande sälundö sitt bifall till de 2 första punkterna, men yrkade i samma syftning som hr Wern äterremiss af 3:dje Pp. Hr Berg förenade sig om 1:sta punkten med hr Petrå, som ytterligare anförde att linieflottan endast är en ögonfägnad, utan att kunna användas eller försvara lamdet. Linieskeppen kunna närmast förliknas vid våra biskopsembeten, i det de äro öfverflödiga bäda två och vi skulle kunna reda oss bättre demförutan. Man borde ej lägga band på sjöministerr skr att göra med linieskeppens förändring efter hvad behofvet kriäfver. Hr Sundin instämde uti hr Petrö: förra yttrande. Genom votering blef slutligen 1:sta punkten ätterremitterad med 33 röster emot 16; äfven den 3:dje äterremitterades, och den 2:dra bifölls. Utaf uwlåtandet N:o 163, om anslag ät civildepar-li tementet medhunnos endast de 2 första punkterne. Anslagettill Wisby framkallade en liflig debatt. Alla som yttrde sig gillade att anslaget utgick, men flere önskade att dervid mätte fästas samma vilkor, som vid det Cimbritshamn beviljade, nemligen, att full säkerhet ställes derför, att hamnbyggnadsarbetet, utan vidwe bidrag af statsverket vederbörligen fullbordas. För obetingadt bifall talade hrr Lindström Wern, lalander, Norin och Wedberg, hvaremot hrr Billströn, Hesselgren, Indebetou och Brinck önskade återremiss för nämnda vilkors bifogande. Hr Petre var äfver för återremiss, men ansäg att anslag af dylik art borde beredas af handelsoch sjöfartsfonden, hvarjemte tal. påpekade det ej ovanliga, at ersoner komma till riksdagen för att skaffa anslag åt sina kommuner och sedan packa in sina saker och resa bort. En dylik företagsamhet kunde visserligen vara bra, blott ej andra kommuner eller det allmänna fick sitta emellan. Punkten bifölls med det föreslagna tillägget, hvari de 2 stånd, som redan bifallit anslaget, skulle. inbjudas deltaga. Anslaget till Cimbrits hamn bifölls utan diskussion. wari sin BONDESTÅNDET började behandlingen af extra statsregkeringen. Emot utlätandet 4 160, om ytterligare amslag till cellfängelser, uppträdde Gustaf Pettersson ffräån Östergötbland, anförande dels huru föga garanti de nya fängelserne gifvit, då rymningar der-Iy .. ifrån på. flera ställen skett, dels att af cellerne ett hä betydligt antal stätt obegagnade. Han ville derföre til nedsätta anslaget med en trodjodel och hade ingenke ting emot en uppmaning till iakttagande af omsorgter vid byggandet af nya. Per Nilsson från Skäne och Sahlström yrkade äfven nedsättning i anslaget, i förväntan å redan beslutad ny organisation af domsagorna ch inrättande af serskilda brottmälsdomstolar, hvarfter utlätandet äterremitterades. Utlåtndet JM 161, rörande extra anslag till föremäl unter landtförsvarsdepartementet, upptog härefter hels aftonens öfverläggning. Henrik Andersson från Örbro län anförde, det han skulle blifva högeligen frvänad om de två ständ, hvilka yrkat krigsministens entledigande, beviljade förevarande anslag, hvilka :ndast borde utgå, i fall de kunde betraktas såsom förtroendebevis för krigsförvaltningen. Han uppmanade aerföre till bifall endast i de delar der utskottet afstyrkt Kongl. Maj:ts proposition. — Då härefter 1:a punkten angäende anslag af 48,000 rdr redskap, ridstalloch anspannspersedlar till fältbatterierne föredrogs, uppläste Per Nilsson från Skåne ett anförande, deri han förklarade anslagen böra bero på förtroendet till regeringen; men då afseende ej blifvit fästadt på önskningarne om vissa dess ledamöters afgäng, trodde han afslag på anslagen vara konstitutionellt rätt. Med äberopande af hr Stjernsvärds anförande framställde han vidare förslag till ordnande af de i detta utlåtande afhandlade utgifter, innehållandle nedsättningar i de flesta fall, och med hemställan om bildande af ett reservförräd till verkligt krigsbrruk, oberoende af anslaget till de stående truppemnes beväpning m. m. — Sahlström hade redan vid ehandilingen af 4:de hufvudtiteln uppmanat till varsamhett i anslag som stå under krigsministerns disposition. Han instämde nu med Per Nilsson oeh påminde om det parlamentariska bruket i de flesta län-, der at neka anslag, begärda af en minister som för-ly, lorat Hlkets förtroende. Mänga ledamöter instämde. Äfven Ola Mänsson fann otillständigt att bevilja detta anslag, dels derföre att utskottet förklarat saken utanlq fara unna anstå, dels emedan önskningarne om krigsministerns entledigande ej blifvit uppfyllda, — ett förhällande, hvarå uppmärksamheten i landsorterne för närvarande är allmänt fästad. Bengt Gudmundsson ville ätersända hela utlätandet. Man fingelg nog tid att vid dess äterkomst granska hvarje ser: skild del. — Punkten äterremitterades. — 2:a punkten var afstyrkande och bifölls. ; Vidi 3:e punkten, tillstyrkande 200,000 rår tillnyalt infanteerigevär, yrkade David Andersson och med honom Nils Jeppsson, Östman m. fl. bifall till hvad utskottetts afdelning antagit, eller hälften af summan. Gustakf Pettersson önskade äfven nedsättning, vidrörande: i allmänhet anordningarna inom krigsförvaltningern, kostnaderne för lustlägren oeh sist det missnöje .:som herrskar i Östergöthbland i anledning aflifrenawdierernes täta utkommendering, det ena äret till ertiggdömena och nu kort derefter till Stockholm. — Henriik Andersson saknade alla upplysningar rörande gevärrsförräderne, antalet af kasserade och nybeställda vapenn, och önskade, innan redovisning blifvit lemnad för dde oerhörda summor, ständerne under sednare tider boeviljat i detta fall, äterremiss och summans nedsättniing. Skurning och polering förstöra gevären i förtidl, och då i Frankrike slitningstiden beräknas till 50 är, hinna de här knappt 20 å 30. — Pettersson från Jönköpings län afhördes under löje då han varmt förorlade anslaget, på det arbetsförtjenst ej mätte saknas för arbetarne vid Husqvarna faktori, hvilket är beläget i hans hembygd. — Bengt Gudmundsson och f, vice talm. Nils Persson talade för nedsättning, och punkten återremitterades. De begärda anslagen till nya pistoler, till äldre gevärs förändring till slagkrutsantändning, och 7:e punkten, afstyrkande hrr Stjernsvärds och Pehr Nilssons motioner om nedsättning i anslagen för nya gevär, blefvo alla äterremitterade. Utskottets förslag om anslag till 15,000 rdr, för anskaftande af slagkrutshufvar, bestreds af Pehr Nilsson, Sahlström, Östman oeh Nils Larsson; men David Andersson och Ola Mänsson trodde, att vid förnyac handläggning inom utskottet de andra stånden möjigen skulle utverka bifall till den större summa, Korsl. Maj:t äskat. Punkten äterremitterades. Nonde punkten, angående anslag till Carlsborgs fästing, difölls på hemställan af Sahlström, Östman, David Andersson, Strinnlund, Ola Mänsson, Nils Persson och f. talm. Anders Eriksson. v Vid det begärda anslaget af först 30,000 rdr och för hvarje af de följande två ären 105,000 rår til fortsättning af fästningsarbetena vid Waxholm, Carl stem och Carlskrona, anhöll David Andersson om an tagande af hr Gråääs nedsatta förslag. Henrik An dersson, Nils Jeppsson och Matts Persson likasä. Pe Nilsson och Strinnlund talade för bifall; men punk ten äterremitterades. Anslagen till Topografiska corpsen och till kom