UTRIKES. FRANKRIKE. Det nya franska sändebudet i Förenta Staterna, de Sartiges, har vid öfverlemnande af sitt kreditiv till Förenta Staternas president hållit ett tal, i hvilket han visserligen talat mycket om republikens president, men icke ett ord om franska republiken sjelf. Den nordamerikanska presidenten Fillmore deremot har, såsom man med en viss obehaglig öfverraskning anmärkt i Elysge, icke talat ett enda ord om den franska republikens president, L. Bonaparte, utan endast om den franska republiken. Den nordamerikanska presidentens svarlyder: sMin lIherre! Jag är lycklig att mottaga eder såsom Frankrikes representant och af edererhålla ny försäkran om eder regerings vänskap och sympathi för de Förenade Staterna. Vår kärlek för Frankrike har uppstått under den strid, som vi kämpat för vår nationalitets grundläggande, och den har blifvit befästad genom våra frihetsälskande förfäders blods blandning med våra bundsförvandter, Frankrikes heroiska soldater. Genom de politiska hvälfningar, som flera gånger förändrat edert stora och frejdade lands statsskick, har det amerikanska folket följt dess öden med en känsla af djup sympathi. Detta folk har fröjdat sig öfver edert lands lycka; i det republikanska Frankrike hafva v med uppriktig glädje helsat en ny demokratisk syster bland verldens nationer. Tillåt mig gifva eder den försäkran, at jag icke skall försumma något för att upprätthålla och föröka de mellan begge länderne bestående vänskapliga förhållanden och än fa: stare sammanknyta de band, som förena dess nationer. Såsom ett medel att komma till detta må uppskattar jag ankomsten af en ny diploma: tisk agent från Europas första republik., Och om presidenten Bonaparte icke ett ord. O, så grofva demokratiska seder! utropa: den franska tidningen National. ITALIEN. Från Genua skrifves den 13 Juni: En betydlig stöld, som en andlig man här städes begått, utgör dagens samtalsämne oci sysselsätter tidningarna. Den andlige man nen; namn är Polletti. Han har varit uppta gen i jesuiterorden och bodde såsom infor mator hos grefvinnan Gazelli af Asti, hvar förtroende han förstod att tillvinna sig. Di grefvinnan för några dagar sedan hade fari bort, begagnade han hennes frånvaro för at uppbryta ett skåp och derur tillgripa en arm ring af guld, som rundt omkring var besat med diamanter. Redan före grefvinnans återkomst lyckade det honom att komma undan, derigenom at han på ångbåten Capri begaf sig till Livorno hvarifrån han for vidare bort. En depesc från den toscanska polisen innehåller endast att man icke kunnat upptäcka något spår a denna person. Denna händelse är en pendant till de stöld, som en andlig man begått i Roms me daljsamling. Då upphofsmannen till denn stöld upptäcktes, utropade hans fader, me sina händer uppsträckta mot himlen: Gud vare lofvad, att min son åtminston icke gjort sig skyldig till någon politisk för brytelse!