UTRIKES. Med posten i dag hafve vi emottagit tidningar från Hamburg af den 20, Berlin, Stet tin och Köln den 21, Paris, London och Wier den 15 dennes. DANMARK. Tyska tidningar utsprida, att amnestien Slesvig skulle vara en följd af general Thii mens resa till Warschau och ryska noter, sam preussiska utrikesministerns förklaringar til danska ministern Reedz i Berlin. Nu viil det sig icke bättre, än att amnestiplakatet har en dato, äldre än allt detta, och att någon rysk not icke i något sådant afseende afgifvits. Afven uppgifves, att Rendsborg icke kan utrymmas af österrikare och preussare, såsom danska. regeringen fordrar, emedan den icke vill lofva att endast inlägga holsteiska trupper i garnison derstädes. FRANKRIKE. Den 13 d:s hade nationalförsamlingen en ytterst stormig session. Fråga var om regeringens proposition att Rhöneprefekten skulle erhål:a en polisprefekts myndighet öfver Lyon och onkringliggande departement jemte de närmaste derintill stötande kommunerna. Mot denna proposition uppträdde montagnarden Pelletier med yttersta häftighet och påstod, att regeringens mening var att utsträcka polismyndigheten endast för att tjena bonapartismens sak. Högra sidan blef utom sig af vrede, och inrikesministern Leon Faucher uppträdde för att besvara den föregående talarens afskyvärda (abominables) ord, såsom han yttrade sig. Nu blef äfven yttersta venstern högeligen förbittrad. — Från begge håll rusade man upp och öfverhopade hvarandra med ömsesidiga förebråelser. Så när hade ett litet handgemäng uppstått. Omsider upplöstes sessionen och frågans afgörande uppsköts till följande dag. (Jfr nedanstående telegrafdepesch). Under rubriken sCaveant consules innehåller Sitele en märkvärdig artikel, som innehåller den förklaring, att ett återval af republikens president under alla omständigheter skulle vara ogiltigt; efter den lagliga presidentstidens slut skulle samme president icke mer erkännas. i I revisionsutskottet har Charras bland annat yttrat: Om presidenten blefve återvald, så skulle man sända honom till Vincennes fästning... Berryer, som är de moderatare legitimisternas chef och temligen försonligt stämd mot Elysce, har bestämdt förklarat, att om en återgång till monarkien vore omöjlig, så måste grundlagens 45:te artikel (innehållande förbud mot presidentens återväljande) strängt upprätthållas. Ultralegitimisterna hafva yttrat sig med vida större bestämdhet mot de bonapartistiska planerna om presidentskapets förlängning och vilja icke höra talas om någon revision alls, förrän allmänna rösträtten blifvit återställd genom den nya vallagens upphäfvande. De sednaste telegrafdepescherna från Paris äro af följande lydelse: Paris den 19 Juni kl. 8 e. m. TIlagstiftande församlingen nedlades ytterligare petitioner om grundlagens revision. Regeringens förslag angående utsträckning af den Lyonska polisprefektens myndighet, har blifvit fullständigt antagen med 448 röster mot 214. Revisionsutskottet afhörde yttranden af Mornay, Baze och Odilon Barrot, men kom icke till något resultat. Utskottets afdelning har räknat underskrifterna på de petitioner som ankommit till förmån för revisionen; — underskrifternas antal stiger till 180,0002. sParis den 20 Juni kl. 8 e. m. I lagstiftande församlingen intet af betydenhet. Laboulie har återtagit en väckt motion om ferier för nationalförsamlingen. Muncipallagutskottet har med 16 röster mot 11 antagit Vatimesnils förslag till betänkande, hvilket innehåller loford öfver den nya vailagen af den 31 Maj. Detta har väckt ett visst uppseende. I revisionsutskottet blir Odilon Barrot sannolikt: vald till refereut. Polisprefekten Cariier har blifvit stämd af representanten Lemulhier och i följd deraf kallad att inställa sig vid civiltribunalet. Ett rykte om Carliers afsked är ogrundadtv. Enligt en telegraf depesch från Genua hade icke mindre än 16 bataljoner nationalgarde för kort tid sedan blifvit afväpnade i Marseille, i följd af ankommen befallning från Paris. Femprocents hade den 20 dennes stigit till 92,70; treproc.. till 53.65. BELGIEN. Konung Leopold hade med sina barn afrest til England, der han ämnade tillbringa fjorton dagar, och redan den 19 der inträffat. STORBRITANNIEN. Konungen af Belgien hade anländt till London den 19 Juni. Resultatet af den i år företagna folkräkningen är nu kändt; denna räkning omfattar likväl icke Irland. Invånarnes antal i det egent-. liga Storbritannien och på Brittiska Öarne ut-. gjordes tillsammans af 20919331 menniskor,! varibland 10 184687 af mankön och 1073484 af qvinkön; år 1841 funnos blott 18633 981, hvaribland 9074642 af mankön och 9581339. af qvinkön. Huruvida folkmängdens tillvext är mer än skenbar, kan emedlertid icke afgö-: ras genom jemnförelsen, emedan man iårinräknat landoeh sjösoldaterna, matroserna och alla ombord på fartygen i hamnarne befintliga personer, men förbigått dem 1841. I öfverhuset yttrade sig lord Brougham den 16 mycket godkännande om lord John Russells Chancery-Reform-Plan, såsom åsyftande väsendtliga förbättringar i lagskipningen. h EEE ARE VE OETEEANEOANAÖSEA SRsSETEEEEEEa MURAT. )