UTRIKES.
Med posten i dag hafve vi emottagit tid-
ningar från Hamburg af den 20, Berlin, Stet
tin och Köln den 21, Paris, London och Wier
den 15 dennes.
DANMARK.
Tyska tidningar utsprida, att amnestien
Slesvig skulle vara en följd af general Thii
mens resa till Warschau och ryska noter, sam
preussiska utrikesministerns förklaringar til
danska ministern Reedz i Berlin. Nu viil det
sig icke bättre, än att amnestiplakatet har en
dato, äldre än allt detta, och att någon rysk
not icke i något sådant afseende afgifvits.
Afven uppgifves, att Rendsborg icke kan ut-
rymmas af österrikare och preussare, såsom
danska. regeringen fordrar, emedan den icke
vill lofva att endast inlägga holsteiska trup-
per i garnison derstädes.
FRANKRIKE.
Den 13 d:s hade nationalförsamlingen en
ytterst stormig session. Fråga var om rege-
ringens proposition att Rhöneprefekten skulle
erhål:a en polisprefekts myndighet öfver Lyon
och onkringliggande departement jemte de
närmaste derintill stötande kommunerna. Mot
denna proposition uppträdde montagnarden
Pelletier med yttersta häftighet och påstod, att
regeringens mening var att utsträcka polis-
myndigheten endast för att tjena bonapartis-
mens sak. Högra sidan blef utom sig af
vrede, och inrikesministern Leon Faucher upp-
trädde för att besvara den föregående tala-
rens afskyvärda (abominables) ord, såsom
han yttrade sig. Nu blef äfven yttersta ven-
stern högeligen förbittrad. — Från begge håll
rusade man upp och öfverhopade hvarandra
med ömsesidiga förebråelser. Så när hade
ett litet handgemäng uppstått. Omsider upp-
löstes sessionen och frågans afgörande upp-
sköts till följande dag. (Jfr nedanstående te-
legrafdepesch).
Under rubriken sCaveant consules innehål-
ler Sitele en märkvärdig artikel, som innehål-
ler den förklaring, att ett återval af republi-
kens president under alla omständigheter skulle
vara ogiltigt; efter den lagliga presidentstidens
slut skulle samme president icke mer erkän-
nas. i
I revisionsutskottet har Charras bland annat
yttrat: Om presidenten blefve återvald, så
skulle man sända honom till Vincennes fäst-
ning... Berryer, som är de moderatare legiti-
misternas chef och temligen försonligt stämd
mot Elysce, har bestämdt förklarat, att om
en återgång till monarkien vore omöjlig, så
måste grundlagens 45:te artikel (innehållande
förbud mot presidentens återväljande) strängt
upprätthållas. Ultralegitimisterna hafva yttrat
sig med vida större bestämdhet mot de bo-
napartistiska planerna om presidentskapets för-
längning och vilja icke höra talas om någon
revision alls, förrän allmänna rösträtten blifvit
återställd genom den nya vallagens upphäf-
vande.
De sednaste telegrafdepescherna från Paris
äro af följande lydelse:
Paris den 19 Juni kl. 8 e. m. TIlagstiftande
församlingen nedlades ytterligare petitioner
om grundlagens revision.
Regeringens förslag angående utsträckning
af den Lyonska polisprefektens myndighet,
har blifvit fullständigt antagen med 448 rö-
ster mot 214.
Revisionsutskottet afhörde yttranden af
Mornay, Baze och Odilon Barrot, men kom
icke till något resultat. Utskottets afdel-
ning har räknat underskrifterna på de pe-
titioner som ankommit till förmån för revi-
sionen; — underskrifternas antal stiger till
180,0002.
sParis den 20 Juni kl. 8 e. m. I lagstif-
tande församlingen intet af betydenhet. La-
boulie har återtagit en väckt motion om ferier
för nationalförsamlingen.
Muncipallagutskottet har med 16 röster
mot 11 antagit Vatimesnils förslag till betän-
kande, hvilket innehåller loford öfver den nya
vailagen af den 31 Maj. Detta har väckt ett
visst uppseende.
I revisionsutskottet blir Odilon Barrot san-
nolikt: vald till refereut.
Polisprefekten Cariier har blifvit stämd af
representanten Lemulhier och i följd deraf
kallad att inställa sig vid civiltribunalet. Ett
rykte om Carliers afsked är ogrundadtv.
Enligt en telegraf depesch från Genua ha-
de icke mindre än 16 bataljoner nationalgarde
för kort tid sedan blifvit afväpnade i Marseille,
i följd af ankommen befallning från Paris.
Femprocents hade den 20 dennes stigit till
92,70; treproc.. till 53.65.
BELGIEN.
Konung Leopold hade med sina barn af-
rest til England, der han ämnade tillbringa
fjorton dagar, och redan den 19 der inträffat.
STORBRITANNIEN.
Konungen af Belgien hade anländt till Lon-
don den 19 Juni.
Resultatet af den i år företagna folkräknin-
gen är nu kändt; denna räkning omfattar lik-
väl icke Irland. Invånarnes antal i det egent-.
liga Storbritannien och på Brittiska Öarne ut-.
gjordes tillsammans af 20919331 menniskor,!
varibland 10 184687 af mankön och 1073484
af qvinkön; år 1841 funnos blott 18633 981,
hvaribland 9074642 af mankön och 9581339.
af qvinkön. Huruvida folkmängdens tillvext
är mer än skenbar, kan emedlertid icke afgö-:
ras genom jemnförelsen, emedan man iårin-
räknat land- oeh sjösoldaterna, matroserna och
alla ombord på fartygen i hamnarne befintliga
personer, men förbigått dem 1841.
I öfverhuset yttrade sig lord Brougham den
16 mycket godkännande om lord John Russells
Chancery-Reform-Plan, såsom åsyftande vä-
sendtliga förbättringar i lagskipningen. h
EEE ARE VE OETEEANEOANAÖSEA SRsSETEEEEEEa
MURAT. )
