skrift jag medffört: Granskning af kommerskolleg
utlätande i frågsan om tullfri införsel af skeppsförnt
denheter, pag.. 31, säger: att svenska och finsk
fartyg icke Mott kunna erbjuda, utan också verklige
segla för lindriggare frakter. Det är nämligen fråg
om en jemnförezlse emellan de hufvudsakligaste n:
vigerande natiomer.
Jag får äfvem äran tillägga, att Sverige bygge
sina fartyg för ett billigare pris, än andra nationei
i fall icke tullhinder läggas i vägen för en billig ut
rustning. Denra min äsigt stödjer jag på ett doku
ment, som jag ifven här har äran framlägga. De
är ett yttrande af en af Europas störste statistici, voi
Reden, som i et. utlätande förklarar att Europas nor
diska nationer bygga fartyg till billigare pris än all:
andra navigerande nationer. Det är också notorisk
att, genast efter navigationsaktens upphäfvande, hvar.
igenom utländska fartyg kunde inköpas af engelska
redare och få naturalisation i England, så stora be-
ställningar för engelsk räkning gjordes på svenske
varf, att icke allla kunde emottagas.
Hvad är då orsaken, säger man, att den svenska
handelsflottan ielke tillväxt, som t. ex. Norges? Ett
af skälen äro viära band på landtmannaseglationen.
som icke kan uppkomma bredvid den norska, som
eger full frihet i sin rörelse, och ej heller med der
finska, som eger denna frihet, sedan detta värt fordnz
brödraland slets frän Sverige och kom under czaren:
spira. Och ett af de största hindren ligger äfven
de närvarande s. k. tull-lindringarne, som försvärs
returlasterna för denna seglation.
Det är likväl denna delen af seglationen, som ho:
vär skärgärds fattiga, men härdade befolkning borde
blifvit utbildad till en folknäring; och detär med der
alldeles samma förhällande som med hemslöjderna;
de uppskattas icke i allmänhet till deras fulla värde,
utan anses endast som af underordnad vigt i stats-
hushällningen, ethuruväl all hemslöjd, i liten skala på
hvarje ställe, liktväl summariskt framställer massor af
värden, omätligt: öfvervägande de produktioner, hvilka
skrytsamt framhiällna på några få punkter, lysa med
en och annan stor summa. Men landtmannaseglatio-
nen kraftigt utvecklad, under full frihet, skulle säker-
ligen blifva en af de hufvudsakligaste källorna för
svenska folkets välstånd, och om densamma icke ännu
ädrager sig statistikens uppmärksamhet, så borde den
kunna bäde fylla de dagliga behofven och sprida be-
lätenhet, ja välmäga, i den nu allt för torftiga skär-
Bärdsstugan, och med sina mängfaldigt återkommande
småvinster icke obetydligt bidraga till materialrike-
domens tillvext.
Jag vågar äfveen i denna fråga stödja mig på ett
dokument, som jiag medfört, och som står mine värde
motständare till tjenst, för att visa huru mycket en
seglation, utbildad till folknäring, kan inbringa. Det
är nämligen en redogörelse öfver Greklands handels-
fottas fraktfart, framlagd af den grekiska handels-
ministern och asänd till franska regeringen af dess
minister i Athen Deremot beklagar jag att jag icke
eger någon ofliciel uppgift öfver Norges fraktförtjenst.
I Grekland, detta lilla land med 600,000 invänare,
Ar seglationen mära nog en s. k. landtmannasegla-
tion, ty den hälller sig hufvudsakligen i Medelhafvet
och gär sällan utom Gibraltars sund. Men detta
oaktadt, inbringarr den ärligen i fraktförtjenst enligt
det ofvan citeradle dokumentet omkring 30 millioner
rdr svenskt bankto, eller cirka 5 millioner rdr banko
mera än hela Sveriges exportvärde, som är 1849 icke
öfversteg 25 millioner rdr bko. Om denna närings-
gren säledes förtjenar nägon uppmärksamhet, torde
det höglofliga sändet kunna bättre än jag bedöma.
Och en dylik niringsgren bindes genom den ekono-
miska lagstiftningen, förtryckes genom dessa s. k.
tull-lindringar!