skrift jag medffört: Granskning af kommerskolleg utlätande i frågsan om tullfri införsel af skeppsförnt denheter, pag.. 31, säger: att svenska och finsk fartyg icke Mott kunna erbjuda, utan också verklige segla för lindriggare frakter. Det är nämligen fråg om en jemnförezlse emellan de hufvudsakligaste n: vigerande natiomer. Jag får äfvem äran tillägga, att Sverige bygge sina fartyg för ett billigare pris, än andra nationei i fall icke tullhinder läggas i vägen för en billig ut rustning. Denra min äsigt stödjer jag på ett doku ment, som jag ifven här har äran framlägga. De är ett yttrande af en af Europas störste statistici, voi Reden, som i et. utlätande förklarar att Europas nor diska nationer bygga fartyg till billigare pris än all: andra navigerande nationer. Det är också notorisk att, genast efter navigationsaktens upphäfvande, hvar. igenom utländska fartyg kunde inköpas af engelska redare och få naturalisation i England, så stora beställningar för engelsk räkning gjordes på svenske varf, att icke allla kunde emottagas. Hvad är då orsaken, säger man, att den svenska handelsflottan ielke tillväxt, som t. ex. Norges? Ett af skälen äro viära band på landtmannaseglationen. som icke kan uppkomma bredvid den norska, som eger full frihet i sin rörelse, och ej heller med der finska, som eger denna frihet, sedan detta värt fordnz brödraland slets frän Sverige och kom under czaren: spira. Och ett af de största hindren ligger äfven de närvarande s. k. tull-lindringarne, som försvärs returlasterna för denna seglation. Det är likväl denna delen af seglationen, som ho: vär skärgärds fattiga, men härdade befolkning borde blifvit utbildad till en folknäring; och detär med der alldeles samma förhällande som med hemslöjderna; de uppskattas icke i allmänhet till deras fulla värde, utan anses endast som af underordnad vigt i statshushällningen, ethuruväl all hemslöjd, i liten skala på hvarje ställe, liktväl summariskt framställer massor af värden, omätligt: öfvervägande de produktioner, hvilka skrytsamt framhiällna på några få punkter, lysa med en och annan stor summa. Men landtmannaseglationen kraftigt utvecklad, under full frihet, skulle säkerligen blifva en af de hufvudsakligaste källorna för svenska folkets välstånd, och om densamma icke ännu ädrager sig statistikens uppmärksamhet, så borde den kunna bäde fylla de dagliga behofven och sprida belätenhet, ja välmäga, i den nu allt för torftiga skärBärdsstugan, och med sina mängfaldigt återkommande småvinster icke obetydligt bidraga till materialrikedomens tillvext. Jag vågar äfveen i denna fråga stödja mig på ett dokument, som jiag medfört, och som står mine värde motständare till tjenst, för att visa huru mycket en seglation, utbildad till folknäring, kan inbringa. Det är nämligen en redogörelse öfver Greklands handelsfottas fraktfart, framlagd af den grekiska handelsministern och asänd till franska regeringen af dess minister i Athen Deremot beklagar jag att jag icke eger någon ofliciel uppgift öfver Norges fraktförtjenst. I Grekland, detta lilla land med 600,000 invänare, Ar seglationen mära nog en s. k. landtmannaseglation, ty den hälller sig hufvudsakligen i Medelhafvet och gär sällan utom Gibraltars sund. Men detta oaktadt, inbringarr den ärligen i fraktförtjenst enligt det ofvan citeradle dokumentet omkring 30 millioner rdr svenskt bankto, eller cirka 5 millioner rdr banko mera än hela Sveriges exportvärde, som är 1849 icke öfversteg 25 millioner rdr bko. Om denna näringsgren säledes förtjenar nägon uppmärksamhet, torde det höglofliga sändet kunna bättre än jag bedöma. Och en dylik niringsgren bindes genom den ekonomiska lagstiftningen, förtryckes genom dessa s. k. tull-lindringar!