tonade Storlesen med omskritft För medborgerhg tförtjenst att, i högblätt band med gula kanter, af honom bäras på bröstet. — Uppå derom gjord ansökning, har Kongl. Maj:t under den 16 Maj entledigat och förafskedat kommissionslandtmätaren i Malmöhus län, Johan Petter Hallbäck från dess innehafvande kommisionslandtmätarebeställning, med förklarande det Hallbäck, som uppnått 65 ärs älder och mer än 40 är varit i statens tjenst, samt,-enligt företedt läkarebetyg, är till helsan försvagad, skall å rikets allmänna indragningsstat uppföras, för att derifrån, under sin återstående lifstid ätjnuta en ärlig pension, svarande mot andre landtmätarelönen ä stat, af 336 rdr 45 sk. 4 rst. bko. a — Morgonbladet berättar att svenska och norska ministern vid hofvet i S:t Petersburg, hr af Nordin, erhållit nägra månaders tjenstledighet, hvarunder 1egationssekreteraren, kammarherren m. m. grefve Albert Ehrensvärd säsom charge daftaires förestår missionen. — Sir Edmond Lyons lärer vara att i denna vecka hitvänta. — I dag har t. f. kavalleriinspektören, generalmajoren m. m, friherre Fr. von Essen förrättat gceneralmönstring med lifgardet till häst. Sekondchefen har gifvit å hotell Phoenix middag för officerskären och högre militärdignitärer. -— I Storkyrkan vigdes sistl. söndag fem brudar, för hvilka H. M. Konungen lätit anslå ät hvardera 100 rdr af den brudgäfvofond, som K. M. inrättat med anledning af: Kronprinsens giftermäl. -— I gär har i Upsala hällits Magisterpromotion, hvarvid af Stockholms nation 10, af Uplands 10, af Gestrike och Helsinglands 2, af Östgötha 14, af Westgötha 9I, af Södermanlands och Nerikes 16; af West-manlands och Däla 3, af Smälands 6, af Skänska 1, af Götheborgs 8, af Wermlands 4, af Norrlands 9, af Gottlands 1, in summa 94 kandidater erhöllo lagerkransen. — Prof. Runeberg, som i förgår hitväntades med ångfartyget Storfursten från Helsingfors och skulle öfvervara promotionen, har icke anländt. — I gär gafs på Kongl. teatern, för sista gängen denna säsong, fjerde representationen af operan Norma. Huset var fullt, likasom vid operans föregående representationer, hvilket troligen skulle hafva inträffat ännu flera gänger, emedan sgra Normanis förträffliga sång och aktion genom sin mängfald ständigt erbjuda momenter af nytt intresse, hvilkas alla finesser man ej på en gäng hinner uppfatta. Sgra N. erhöll. en bukett och för öfrigt mänga bifallsbetygelser. — Äfven m:ll Berwald och hr Della Santa böra nämnas med allt det loford deras utmärkta prestationer förtjena. Den förra mottogs vid sitt inträde med liflig appläd och framropades jemte sgra N. efter den stora duetten i tredje akten. —U— — Mosebacke har nu blifvit så på modet, att förliden söndag mer än 2500 personer besökte stället. Trängseln hindrade icke munterheten. Den långa lappskan, som deltog i dansen; var föremäl för allas) förundrån. För Södermalmsboarne äro förströelserna på nära håll å Mosebacke ofta angenämare än de längvägabort på Djurgärden; och åt hvar och en) skänker -utsigten alltid sin njutning. Hr Wallman lär hafva inköpt de nedanför belägna små egendomårn för att utvidga lokalen ända till Lilla Glasbruksgatan. — I dag läser man i Stockholms Dagblad en efterlysning af öfverståtbållaren Sr reger mentspastor Almqvist, såsom ställd under tilltal för bedrägeri och försök till mord gel: nom förgiftning, och såsöm härifrån sistliden onsdag afviken utån pass eller permission; hvarvid Konungens samtlige befallningshafvande anmodas att utfärda enahanda efterslysning samt, i händelse Almqvist anträffas, låta honom gripas och på fångskjuts hit afföras, för att befordras till ransakning för somförmälde brotts. Det är naturligt, att en brottmålscasus af så oerhörd och i flera hänseenden förfärande art som denna, hvilken med skäl skall väcka uppseende icke blott inom Sverige, utan jemväl göra sin rund öfver hela verlden och öfvergå såsom en märkvärdighet i historien, äfven skall med stor flit begagnas af skadebegäret och partisinnet emot Aftonbladet, af den anledningen, att Almqvist varit medarbetare i detta blad; och att man skall försöka hvad man kan, att göra Aftonbladets hufvudredaktör och redaktion likasom solidariskt ansvarige för det brott, hvartill en derstädes anställd person till allas bestörtning kan hafva gjort sig skyldig. Att mannen tillika varit prest och publik embetsman; att han i många år förrättat olikartade tjenstebefattningar utan anmärkning; att han stätt i förbindelse med mångfaldiga personer; att han i det allmänna umgänget varit känd för foglighet, humanitet och tjenstvillighet, samt att just alla dessa omständigheter måste öka det oerhörda och fasaväckande af de misstankar, som hvila öfver honom; allt detta tages icke i beräkning, utan blott den omständigheten att han varit medarbetare i Aftonbladet framhålles på samma gång som man utan vidare omsvep tager för afgjordt att den anklagade är saker till: allt hvad emothonom berättas, innan ens polisprotokollet blifvit justeradt, då han genom sitt afvikande likasom afsagt sig sjelf rättigheten till, förklaring, och derigenom visserligen gifvit den svåraste vigt åt de graverande om-l ständigheter, som synas hafva förenat sig till hans fällande i allmänna omdömet. Våra värda confratres hafva i detta afseendel icke försummat att hålla sig framme, fastän! på olika sätt. Sålunda insinuera Posttidningen och Dagbladet, att Aftonbladet genast skyndat sig att kasta Almqvist öfver bord, medan herr Franz Sjöberg, uti sitt i dag utgifna skandalblad, påstår att Aftonbladet söker förklara honom alldeles oskyldig. På samma gång hafva alla dessa tre skriftställare jemte Morgonbladet sökt inpregla i publiken dels att Almqvist icke blott varit, såsom vi uppgifvit, medarbetare, hufvudsakligen för den litterära. afdelningen i Aftonbladet,utan att han derjemte näst hufvudredaktören varit den egentlige ledaren af bladets politik och alltid, dä förläggaren varit frånvarande, haft tidningens ledning sig anförtrodd. Den afsigt, söm ligger i denna sednare insinuation, är ej svår att genomskåda. Skulle den vara skrifven med öfvertygelse, så innefattar den likväl ett misstag. Det här påpekade förhållandet att Almqvist skulle haft hufvudledningen af Aftonbladet, har verkligen inträffat en gång, nemligen år 1542 under förläggarens frånvaro vid pass trenne månader; men efter den tiden har Aftonbladets förläggare aldrig varit borta mer än sex å sju veckor, och hvarje medarbetare har då skött :sim detalj. På de sista åren har Almqvist högst sällan skrifvit annat än litterära recensioner samt artiklar om läroverken. Detta är ett förhållande, som på det hela hvarken ökar eller minskar hans relation med Aftonbladet; men det är likväl ett faktum, som kan intygas ej blott! NN RR a LL.