de franska expositions-artiklarne i kristallpalatset ser man ett helt nyligen konstrueradt ur, af Franchot, hvars sätt att visa tiden grundar sig på den kort förut af Foucault upptäckta äskädliga demonstrationen af jordklotets dagliga rörelse. Till utseende liknar detta ur helt och hället Foucaults apparat, med undantag af storleken. Det är blott en enkel sekundpendel — en kula upphängd i en fin metalltråd — och under kulan befinnes en horisontell tafla med dygnets 24 timmar. Sättet att dygnet om hälla detta slags pendel i gäng är Franchots uppfinning. Han har gifvit pendeltråden ett spänstigt fäste öfverst, bestående i en fjäder, som tilläter pendelträdens förlängning nägot litet, och härmed förenat ett urverk, som håller en magnetoelektrisk apparat i gång, medelst hvilken nyssnämäda förlängning omvexlas med en motsvarande förkortning, en gärg för hvar pendelsvängning. Derjemte har han hindrat luftens friktion att störa pendelrörelsen. Härigenom fortfara den enkla pendelns svängningar sä länge urverket är i gång; och då det plan, hvari dessa svängningar ske, är oberoende af jordens rörelse, så visar sig denna genom taflans omvridning en gäng i dygnet, eller genom pendelplanets skenbara förflyttning i samma riktning som solens skenbara rörelse. Pendeln utpekar i följd häraf timmarne på den under honom befintliga timtaflan, alldeles som skuggan skulle göra på en solvisare; men med den skilnad att här icke icke behöfs solsken. — EGYPTISKA FORNLEMNINGAR. På en ö i Röda Hafvet har nyligen en högst intressant upptäckt blifvit gjord. På denna ö finnes ett berg vid namn Zabarah med en smaragdgrufva, som Egyptens pascha för längre tid tillbaka bearbetat, men som stätt öfvergifven under de sednaste ären af Mehemed Alis regering. Ett engelskt bolag har för någon tid sedan skaffat sig rättighet att äter upptaga grufvan, hvilken, enligt hvad det synes; ännu innehåller stora rikedomar. Vigtiga arbeten hafva till detta ändamäl blifvit nedlagda på stället af en engelsk ingeniör vid namn R. Allan, hvilken mycket djupt ned under jordytan upptäckt lemningar efter gamla schakter, som troligen förskrifva sig frän den allraäldsta forntid. Dessa grufgängar rensades och bland den uppkastade massan fann man gamla verktyg och annan redskap, samt bland annat en sten, med hieroglyfisk inskrift, som likväl till stor del är förstörd. Denna inskrift tros härleda sig från den tid då Sesostris den Store eller Sesostris-Ramses residerade, nemligen, enligt den allmännaste äsigten, ungefär 1650 är före Christi födelse. — MONUMENT ÅT WICKENBERG är ämnadt att resas i Pau. Subskriptionslistor för detta ändamål äro här utfärdade och undertecknade af hr Balz. Cronstrand, på uppdrag af svenska ministern i Paris, grefve G. Löwenhjelm. MNamnlistorna med de inflytande medlen skola ofördröjligen tillställas h. exc. herr grefve Löwenhjelm i Paris, samt derifrän afskrifter af samma lister, med h. exe:s qvitto pätecknande, komma subskribenterna till förevisande . . . Den stora svenska målaren har, som man vet, lefvat och dödt på fransk jord. (P. T.) — STOR SCHACKSPELSTRID I LonDon. Det omnämndes redan för någon tid sedan att den londonska sehackklubben ämnade under expositionstiden, dä en mängd främlingar kunde förväntas till den engelska hufvudstaden, ställa en formlig utmaning till utländska schackvirtuoser och erbjuda en strid på lif och -död, d. v. s. på schack och matt. Detta har också ganska riktigt blifvit realiseradt .och den 26 sistl. Maj var den beramade dagen, dä den stora torneringen skulle taga sin början i S:t Georgs schackklubb. Frän flera länder hade, till en del på allmän bekostnad af organiserade klubbar, nfannit sig de yppersta kämpar; Ungern hade skickat Löwenthal och Szen, tvenne inom schackverlden vidtberömda bjessar, Tyskland var representeradt genom Horvitz, Mayet och Andersson, (den store Heydebrandt der Laza var hindrad att inställa sig), Frankrike hade skickat Kieseseritzki, likaledes ett högligen berömdt namn, från Ryssland hade utlofvats den fruktade Jenisch och hans värdige vapenbroder Schumoff, men de hade icke till den bestämda dagen hunnit fram. På engelska sidan stodo de yppersta schackhjeltarna färdiga att mottaga sina högtärade antagonister. Första dagen sysselsatte man sig hufvudsakligast med att indela paren och undersöka hvarandras schackknölar. Fördelningen blef denna: Kieseritzki mot Andersson, Szen mot Newham, Löwenthal mot Williams, Horwitz mot Bird, Mayet mot Kennedy, Lowe mot Wyvill, Brodie (för Schumoff), mot Staunton och Kennedy (för Jxnisch), mot Mucklow. Första speldagen, likasom den andra, medhanns blott ett spel; Andersson, Szen, Staunton, Mucklow, Wyvill, Kennedy blefvo bäda dagarna segervinnare. — ISBEREDNING GENOM Ånga. I en at kristallpalatsets buftets ser man huru is beredes genom ånga, med tillhjelp af apparater, som uppfunnits af en mr Masters. Hvar fjerdedels timma frambringar den stora apparaten omkring 100 qvarts glaceraf alehanda slag och sprider tillika en behaglig svalka. Förfarandet är billigt och kan äfven användas i smått; apparater för hushållsbehof finnas ibland expositionsartiklarne. — BIN SOM TÅLA DAGSLJUS I SINA KUPOR OCH LARM UTOM DEM. Bland verldsexpositionens under ser man äfven detta. Det är annars ett rön, att då man stockat en bisvärm i en rymlig glaskupa, öfvertäckt med en annan af hattfilt, hafva bina väl trifts och begynt sin bosättning så länge de fätt vara i mörkret, men att i samma ögonblick filtkupan aflägsnats, i ändamäl att göra deras byggnadsföretag åskädligt, har deras första omsorg blifvit att öfverdraga glaskupans insida med vax, så att ingenting derinnanföre kunnat betraktas. Här åter äger motsatsen rum: bina bygga sina celler i en mängd genomskinliga och vackert formade kupor, så anbragta i ett hörn af palatset, att flustren ligga i fria luften. I kuporna arbetas flitigt utan att bina synas störda hvarken af de tusentals nyfikna äskädarne eller det ständiga sorlet och bullret i grannskapet.