Horrespondens-artikel. I
(Slut fr. gärdagsbl.) t
Berlin den 6 Juni 1851 - It
Enligt Ös terrikes plan skulle det Tyska för.
undets Exel uwtivmyndighet bestå af tre. röstöjl
gande Förbi undsledamöter, nämliger. Öster-i
ke, Preusser 1 och det till stor-makt utnämnda
äjern, Prew ssen vill deremot att. den tredje
sten skall omskifta bland de öfrige tyska
onungarne. - . .
Sådan är för ögonblicket en politiska ställ-
ningen i Tyskhund. I Frankfurt råder ännuls
alltjemnt tystna d, men man väntar dagligen s
Österrikes andr agande att alla dess länder!!
måtte inräknas - Såsom beståndsdelar, jemtelt
sjelfva Österrike. 1 det nya tyska förbundet. e
e
F
I
1
-— — AA
Frågan härom Katt likväl lätt få en europeisk
betydelse; detär nämfigen icke sannt att Frank-
rike och England återtagit sina på förhand in-
I agda protester: emot österrikiska helstatens in-
förlifvande i Tyska Förbundet. Tvärtom har
man de mest bestämda uppgifter om att pro-F
testerna skola förnyas på det kraftfullaste, omla
andragandet verkligen kommer att ske i Frank- 1
furt; och man kan ej annat än finna dettalt
motstånd fullkomligt i sin ordning, ty af på-lg
tagliga skäl kan hvarken England eller Frank-
rike med lugn se att Tyskland, förökadt medl
bela Österrikes stridskrafter, bildar en makts
midt i Europa om 70 millioner menniskor,
-med ett lika antal Ryssar och Slaver bakom ;
sig.
Pöckymmerfullt skåda alla ögon till Frank-!
rike, efterforskande möjligheten af en ny hvälf- Ir
nings tillställande derstädes genom: de legiti- l
mistiska och rojalistiska partiernas intriger el-1
ler genom presidentens statsstreck. Skulle enl!
sådan hvälfning verkligen ske, men misslyc-l!
kas emot republikens försvarare, så kunde ettl
nytt allmänt krigsuppbåd i Preussen och storals
rustningar i hela Tyskland icke undvikas. Alla f
förberedelser härtill äro ock redan gjorda och
inom preussiska armåen väntas oupphörligt på
signalen till ett krigståg emot Frankrike.
I våra inre förhållanden har en vigtig för-!!
ändring skett, medelst den genom några mi-,
nisterialreskripter oförmodadt utfärdade sary-j:
mankallelsen af de fordna krets- och prcjvin-l:
cial-ständerna. Svärligen skulle någo, med
borgare i ett grundlagligt samhälle Fymia göra
sig ett begrepp om hvad man: Fös oss kan
tillåta sig; men till och med bar, der man re-:
dan bordt kunnat hinna att vänja sig af med
all undran öfver godtyckliga maktåtgärder,
hafva de nyssnämnda reskripterna väckt en
ovanlig sinnesrörelse.
Ända till Mars 1848 utgjorde de gamla
krets- och proviacial-ständerna vårt lands re-
wresentation, så vidt någon sådan var tänkbar
på den tiden. Kretsindelningen är ganska
:gammal; men provincialständerna stiftades först
är 1823. I hvar krets finnes ett landtråd, som
:sköter förvaltningen och utför kretsstyrelsens
ibefallningar. Ständerna i hvar krets församlä
sig till kretsidagar, under landtrådets ordfö-
randeskap, förr att rådslå om alla kretsens an-
-gelägenheter, bevilja medel till landsvägarnes
underhåll, fatttigvården och andra kretsen be-
träffande ansttalter, och dylikt. Ärenden, som
angingo flera mindre kretsar gemensamt, af-
gjordes på kommunal-landtdagar; och för hela
provinsers amgelägenheter skulle provincial-
ständerna draga försorg på provincial-landt-
dagarne. Då alla lagar blefvo provincialstän-
derna förelagda till betänkandens afgifvande
deröfver, innan de gjordes gällande för hela
riket, och det förutsattes att dessa ständer
borde höras vid alla organisationsförändrin-
gar, erhöllo de politisk betydenhet, och Preus-
sen ägde på sådant vis, ända till år 1847,
egentligen ätta parlamenter, hvilka stundom
ordade ganska häftigt för tryckfrihet och grund-
laglighet och år efter år blefvo för central-
styrelsen mer och mer olägliga genom sin en-
trägenhet i dissa fall. År 1847 gjordes der-
före ett försöjk att slippa ifrån de åtta parla-
menterna, gemom deras sammankallande 1 Ber-
lin under titel af Förenade Provincial-Stän-
der; men denna sammanhopning på en punkt
af landets alla missnöjda elementer alstrade
blott en förökad opposition, särdeles från
Rhenprovinserna, Ostpreussen och Schlesien.
De hemskickades följaktligen igen med ett
tvärt afsked, men allmänna tänkesättet blef
på det högsta förbittradt öfver Krets- och Pro-
vincial-ständernas härvid ådagalagda lumpen-
het, och när Marsreyolutionen utbröt blef en
ibland dess förnämsta : fordringar att Krets-
och Provincial-Ständerna måtte alldeles af-
skaffas i deras förra form, och substitueras
genom ordentliga kommunalinrättningar.
Så skulle ock ske; likväl organiserades de
icke på nytt i denna förbättrade form. I stäl-
let tillsattes -provisoriska. kretskommitteer,
lemnande de gamla landtråden så väl som alla
de gamla ortmyndigheterna qvar; kort sagdt
man fyllde det unga vinet på murkna och
mögliga fat. NN
Kontrarevolutionen i November 1848 åter-
fann sålunda provincial- och kommunal-insti-
tutionerna i gammalt oförändradt skick och
de gamla byråkraterna och polisagenterna i
full tjenstutöfning. I dem ägde den de bä-
sta stöden för reaktionen. I spetsen för hela
gällskapet såg man de riddargodsbesittande
junkrarne, hvaraf vi i Preussen räkna 12000.
Denna knapadel hyser samma hat mot alla
nyheter och mot alla demokrater, som Ka-
valjererna under Carl I och Carl II i Eng-
Jand hyste mot Rundhufvudenapv och friheten.
Det är detta junkerparti, som under åren 1849
och 1850 egentligen har lyckats kufva både
demokrater och konstitutionella och som år
18351 äfven triumferade öfver byråkratpartiet,
samt, i sista stunderna af detta års riksdag
offentligen förkunnade sitt förbund att stå el-
ler falla som en man med hofpartiet.