Horrespondens-artikel. I (Slut fr. gärdagsbl.) t Berlin den 6 Juni 1851 It Enligt Ös terrikes plan skulle det Tyska för. undets Exel uwtivmyndighet bestå af tre. röstöjl gande Förbi undsledamöter, nämliger. Öster-i ke, Preusser 1 och det till stor-makt utnämnda äjern, Prew ssen vill deremot att. den tredje sten skall omskifta bland de öfrige tyska onungarne. . . Sådan är för ögonblicket en politiska ställningen i Tyskhund. I Frankfurt råder ännuls alltjemnt tystna d, men man väntar dagligen s Österrikes andr agande att alla dess länder!! måtte inräknas Såsom beståndsdelar, jemtelt sjelfva Österrike. 1 det nya tyska förbundet. e e F I 1 -— — AA Frågan härom Katt likväl lätt få en europeisk betydelse; detär nämfigen icke sannt att Frankrike och England återtagit sina på förhand inI agda protester: emot österrikiska helstatens införlifvande i Tyska Förbundet. Tvärtom har man de mest bestämda uppgifter om att pro-F testerna skola förnyas på det kraftfullaste, omla andragandet verkligen kommer att ske i Frank1 furt; och man kan ej annat än finna dettalt motstånd fullkomligt i sin ordning, ty af på-lg tagliga skäl kan hvarken England eller Frankrike med lugn se att Tyskland, förökadt medl bela Österrikes stridskrafter, bildar en makts midt i Europa om 70 millioner menniskor, -med ett lika antal Ryssar och Slaver bakom ; sig. Pöckymmerfullt skåda alla ögon till Frank-! rike, efterforskande möjligheten af en ny hvälfIr nings tillställande derstädes genom: de legitil mistiska och rojalistiska partiernas intriger el-1 ler genom presidentens statsstreck. Skulle enl! sådan hvälfning verkligen ske, men misslyc-l! kas emot republikens försvarare, så kunde ettl nytt allmänt krigsuppbåd i Preussen och storals rustningar i hela Tyskland icke undvikas. Alla f förberedelser härtill äro ock redan gjorda och inom preussiska armåen väntas oupphörligt på signalen till ett krigståg emot Frankrike. I våra inre förhållanden har en vigtig för-!! ändring skett, medelst den genom några mi-, nisterialreskripter oförmodadt utfärdade sary-j: mankallelsen af de fordna kretsoch prcjvin-l: cial-ständerna. Svärligen skulle någo, med borgare i ett grundlagligt samhälle Fymia göra sig ett begrepp om hvad man: Fös oss kan tillåta sig; men till och med bar, der man re-: dan bordt kunnat hinna att vänja sig af med all undran öfver godtyckliga maktåtgärder, hafva de nyssnämnda reskripterna väckt en ovanlig sinnesrörelse. Ända till Mars 1848 utgjorde de gamla kretsoch proviacial-ständerna vårt lands rewresentation, så vidt någon sådan var tänkbar på den tiden. Kretsindelningen är ganska :gammal; men provincialständerna stiftades först är 1823. I hvar krets finnes ett landtråd, som :sköter förvaltningen och utför kretsstyrelsens ibefallningar. Ständerna i hvar krets församlä sig till kretsidagar, under landtrådets ordförandeskap, förr att rådslå om alla kretsens an-gelägenheter, bevilja medel till landsvägarnes underhåll, fatttigvården och andra kretsen beträffande ansttalter, och dylikt. Ärenden, som angingo flera mindre kretsar gemensamt, afgjordes på kommunal-landtdagar; och för hela provinsers amgelägenheter skulle provincialständerna draga försorg på provincial-landtdagarne. Då alla lagar blefvo provincialständerna förelagda till betänkandens afgifvande deröfver, innan de gjordes gällande för hela riket, och det förutsattes att dessa ständer borde höras vid alla organisationsförändringar, erhöllo de politisk betydenhet, och Preussen ägde på sådant vis, ända till år 1847, egentligen ätta parlamenter, hvilka stundom ordade ganska häftigt för tryckfrihet och grundlaglighet och år efter år blefvo för centralstyrelsen mer och mer olägliga genom sin enträgenhet i dissa fall. År 1847 gjordes derföre ett försöjk att slippa ifrån de åtta parlamenterna, gemom deras sammankallande 1 Berlin under titel af Förenade Provincial-Ständer; men denna sammanhopning på en punkt af landets alla missnöjda elementer alstrade blott en förökad opposition, särdeles från Rhenprovinserna, Ostpreussen och Schlesien. De hemskickades följaktligen igen med ett tvärt afsked, men allmänna tänkesättet blef på det högsta förbittradt öfver Kretsoch Provincial-ständernas härvid ådagalagda lumpenhet, och när Marsreyolutionen utbröt blef en ibland dess förnämsta : fordringar att Kretsoch Provincial-Ständerna måtte alldeles afskaffas i deras förra form, och substitueras genom ordentliga kommunalinrättningar. Så skulle ock ske; likväl organiserades de icke på nytt i denna förbättrade form. I stället tillsattes -provisoriska. kretskommitteer, lemnande de gamla landtråden så väl som alla de gamla ortmyndigheterna qvar; kort sagdt man fyllde det unga vinet på murkna och mögliga fat. NN Kontrarevolutionen i November 1848 återfann sålunda provincialoch kommunal-institutionerna i gammalt oförändradt skick och de gamla byråkraterna och polisagenterna i full tjenstutöfning. I dem ägde den de bästa stöden för reaktionen. I spetsen för hela gällskapet såg man de riddargodsbesittande junkrarne, hvaraf vi i Preussen räkna 12000. Denna knapadel hyser samma hat mot alla nyheter och mot alla demokrater, som Kavaljererna under Carl I och Carl II i EngJand hyste mot Rundhufvudenapv och friheten. Det är detta junkerparti, som under åren 1849 och 1850 egentligen har lyckats kufva både demokrater och konstitutionella och som år 18351 äfven triumferade öfver byråkratpartiet, samt, i sista stunderna af detta års riksdag offentligen förkunnade sitt förbund att stå eller falla som en man med hofpartiet.