db ER RNE NR där ANN ningagruäd, eller, 224 rår bko pr rdr specie; tr el och. hvilket vi måste bestrida, förhål. landet mellan silfvervärdet och värdena å de konsumtions-artiklär, hvilka hufvudsakligast erfordras för hofhållningetiy skulle -vwinder dessa sista femti till sexti åren varit sig lika, (en hvar. vet deremot-attde-flestarvaror betydligt fallit i pris, eller med andra ord, att silfrets. värde: obestridligen stigit) så visar det antingen okunnighet eller afsigt att för-villa, då förf. t. ex. valverar de 378,947 rdr Specie som Gustaf TV Adolfs sista riksstat Upptager för hofhållningen, såsom varande efter den tidens kurs bko-rdr: 1j010;526,. Kursen vår nämligen då omkring 60 skillingar för. en riksdaler Haämburgerbanko eller för en specie. -Det var sedan 1 slutet af året 1810, :som: kursen steg till öfver 90 sk. och år1811 öm sommaren T1I2 sk., hvarefter den efl. krigsåren uppgick till 130 3.140, för att-på 1820-taletstadna omkring 128 sk. Lika orätt förhåller det sig med förf:s beräkning, att Carl. XII:s personella anslag af 266,666: 732 skulle motsvara 720,000 rdr bko. s Förhållandet är nemliger att hvarken konung Gustaf IV Adolf eler Carl XII, med: undantag af de vid resor, i riketsständersbank gjorda mindre reqyisitioner på specie och hufVu igen på skiljemynt; uppburit sina anslag i annat än Banko-sedlar, som då väl lydde å Rdr specie, meriför hvilka de hvarken ibankenuttogo specie (Gustaf-Adolfolät ärligt i banken -inJsätta fleraMillioner engelska subsidier i silfVer och ättog blott bankosedlar, till motsyvärande: nominalbelopp, . för krigskostnadernas bestridande) eller erhöllo mera än efter det värde, som bankosedlen i handel och vandel ägde. Att evalvera dessa konängars anslag, efter 4 rät 85 per hominel specie eller den tidenå Bankosedelriksdaler, är således, om, det skett mot bättre vetande, ett futtigt försök, och om det-skett af obekantskap med. saker och förhållanden, ett bevis på Tförf:s obehörighet att i det officiella bladet uppträda med den stolta och opassande; ton hväri han beskyller representanter och tidningar för obefogade anmärkningar och grundlösa uppgifter,. Enhvar kan hämligen genast finna, att långt ifrån att dessa komumngar utbekommit hvad fört. FIS RNE erhöllo -de deremot för sina bankosedlar 8å mycket mindre specie eller rättare, så7 mycket mindre it värde, som kursen var högre. Carl: dens XI:s 266,666 rdr 32 sk. bko motsvarade de flesta åren af hans regering icke mer än 80 å 90,000 rdr specie, och då man jemför de varupriser som då gällde för en mängd artiklar, hvilka måste betydligt drabba hofkostnaderna, så voro de vida högre då än nu. Detsamma gäller om kronprinsarne Carl Augusts och. Carl Johans anslag. Huru vill förf:n af cUpplysningarne, att man skall. benämna. hans ,sätt, att i den af honom meddelade tabellen inräkna: för de äldre konungarna alla Hofhållningsposterna, men för nuvarande konungen endast det personella anslaget från statsverket af 420,000 rdr? Ser! ej enhvar skefheten . i denna jemförelse, då man vet att första hufvudtitelns alla poster nu sammanräknade uppgå till en million; ty det lärer blifva svårt att. öfvertyga någon, att ej de 200,000 rdr, som från: riksgäldskontoret .utgå till. regerande: Konungen, måste räknas, såsom ett statens bidrag, sedan förhållandet med; detta. anslags tillkomst icke vidare är för någon obekant. Men om detta förf:s sätt att beräkna, afl -enhvarlätt -kan bedömas efter de data vi här -uppgifvit, hvad skall man väl: säga om hans -Bätt. att framställa en del andra omständigheter. Så talar han t. ex. om,huru . de sista :konungarne pafstått dispositionen, af en .del .kungsgårdar, -stallängar, djurgårdar; Mm. m.3 huru. de npphört: att uppbära särskilda gärder för kröningar,.bröllopp, begrafning, m. m. åt medlemmar ; afkongl. familjen; huru -prinsarne: tillförene. erhållit hertigdömen och rätt attuppbära :skatt.af desamma; huru drottnine fått Tif-geding, 0, ss v.: Hvad bevisar allt .detta?. Förf. kan väl icke vilja inbilla någon, att sådant skett, utan fördel å ömse sidor. och möotsvarande-ersättningar i-detiförhöjda apanäget. Eller månne förf.: på. allvar Jill bestrida att Höfhållningsanslaget år 1823 verkligen förhöjdes åtskonung Carl Johan med :100;000. rdr bKO?Och ond detta ej:kan nekas så! måtte det redan i och för sig: utgörarsett! säkert bevis att samma anslag förut var mindre; Eller bestrides det att första hufvudtiteln nu är mycket större än t. ex 1812,-då likväll fyra hof -underhöllos i stället för nu tre? Vill! förf.. inbilla:oss att-konungarne-under någon tid af de sista 100 åren haft af kungsgårdarna föregen räkning så mycken behållning, som förhöjningen af.apanaget utgör, eller: att;hofstallängarne gifvit dem något, som: ej är. väl ersatt genom förhöjda anslagen till hofstallet? Han måste: väl. ieke åsyfta att vi åter. skola se konungarnes bröder, söner eller -sonsöner få sig anslagna särskilda hertigdömen och der i. uppbära skatt och räntor; och hvad är väl då! meningen med des argumenter han sökt : l detta-historiska fält? Det vore ialla. fall ku-l riöst nog, attt; ex:se Hertigen af Skånel!: nöja sig med de skånska räntorna, som om utan förvandling,,-i-stället-för.-sina 100.000! riksdaler! j ; Mp 1 Förf:s efter tidningen Tidens meddeladel! tabell; som-skall visa att Sveriges första huf-! vudtitel är i proportion mindre än em delan-. dra länders civillistor, bevisar lika litet. An-b tagom att tabellen vore fullt riktig, som denj: dock iekö är:s(den uppgifvert. ex. för Sverigel: blott 761.000 rår i stället för I -million) på om hvarje svensky mäny sqvinnor: och barn ; 7. Få OD AR ES SRS RA fa YA Ye FE Fe