db ER RNE NR där ANN
ningagruäd, eller, 224 rår bko pr rdr specie;
tr el och. hvilket vi måste bestrida, förhål.
landet mellan silfvervärdet och värdena å de
konsumtions-artiklär, hvilka hufvudsakligast
erfordras för hofhållningetiy skulle -vwinder
dessa sista femti till sexti åren varit sig lika,
(en hvar. vet deremot-att- de-flestarvaror be-
tydligt fallit i pris, eller med andra ord,
att silfrets. värde: obestridligen stigit) så visar
det antingen okunnighet eller afsigt att för-
-villa, då förf. t. ex. valverar de 378,947 rdr
Specie som Gustaf TV Adolfs sista riksstat
Upptager för hofhållningen, såsom varande
efter den tidens kurs bko-rdr: 1j010;526,.
Kursen vår nämligen då omkring 60 skillin-
gar för. en riksdaler Haämburgerbanko eller
för en specie. -Det var sedan 1 slutet af året
1810, :som: kursen steg till öfver 90 sk. och
år1811 öm sommaren T1I2 sk., hvarefter den
efl. krigsåren uppgick till 130 3.140, för
att-på 1820-taletstadna omkring 128 sk.
Lika orätt förhåller det sig med förf:s be-
räkning, att Carl. XII:s personella anslag af
266,666: 732 skulle motsvara 720,000 rdr bko.
s Förhållandet är nemliger att hvarken konung
Gustaf IV Adolf eler Carl XII, med: undan-
tag af de vid resor, i riketsständers- bank
gjorda mindre reqyisitioner på specie och huf-
Vu igen på skiljemynt; uppburit sina anslag
i annat än Banko-sedlar, som då väl lydde å Rdr
specie, meriför hvilka de hvarken ibankenuttogo
specie (Gustaf-Adolfolät ärligt i banken -in-
Jsätta fleraMillioner engelska subsidier i silf-
Ver och ättog blott bankosedlar, till motsyvä-
rande: nominalbelopp, . för krigskostnadernas
bestridande) eller erhöllo mera än efter det
värde, som bankosedlen i handel och vandel
ägde. Att evalvera dessa konängars anslag,
efter 4 rät 85 per hominel specie eller den
tidenå Bankosedelriksdaler, är således, om, det
skett mot bättre vetande, ett futtigt försök,
och om det-skett af obekantskap med. saker
och förhållanden, ett bevis på Tförf:s obehö-
righet att i det officiella bladet uppträda med
den stolta och opassande; ton hväri han be-
skyller representanter och tidningar för obe-
fogade anmärkningar och grundlösa uppgifter,.
Enhvar kan hämligen genast finna, att långt
ifrån att dessa komumngar utbekommit hvad
fört. FIS RNE erhöllo -de deremot
för sina bankosedlar 8å mycket mindre specie
eller rättare, så7 mycket mindre it värde, som
kursen var högre. Carl: dens XI:s 266,666
rdr 32 sk. bko motsvarade de flesta åren af
hans regering icke mer än 80 å 90,000 rdr
specie, och då man jemför de varupriser som
då gällde för en mängd artiklar, hvilka måste
betydligt drabba hofkostnaderna, så voro de
vida högre då än nu. Detsamma gäller om
kronprinsarne Carl Augusts och. Carl Johans
anslag.
Huru vill förf:n af cUpplysningarne, att
man skall. benämna. hans ,sätt, att i den af ho-
nom meddelade tabellen inräkna: för de äl-
dre konungarna alla Hofhållningsposterna, men
för nuvarande konungen endast det personella
anslaget från statsverket af 420,000 rdr? Ser!
ej enhvar skefheten . i denna jemförelse, då
man vet att första hufvudtitelns alla poster
nu sammanräknade uppgå till en million; ty
det lärer blifva svårt att. öfvertyga någon,
att ej de 200,000 rdr, som från: riksgäldskon-
toret .utgå till. regerande: Konungen, måste
räknas, såsom ett statens bidrag, sedan förhål-
landet med; detta. anslags tillkomst icke vidare
är för någon obekant.
Men om detta förf:s sätt att beräkna, afl
-enhvar- lätt -kan bedömas efter de data vi här
-uppgifvit, hvad skall man väl: säga om hans
-Bätt. att framställa en del andra omständighe-
ter. Så talar han t. ex. om,- huru . de sista
:konungarne pafstått dispositionen, af en .del
.kungsgårdar, -stallängar, djurgårdar; Mm. m.3
huru. de npphört: att uppbära särskilda gärder
för kröningar,.bröllopp, begrafning, m. m. åt
medlemmar ; af- kongl. familjen; huru -prin-
sarne: tillförene. erhållit hertigdömen och rätt
att- uppbära :skatt.af desamma; huru drottnin-
e fått Tif-geding, 0, ss v.: Hvad bevisar
allt .detta?. - Förf. kan väl icke vilja inbilla nå-
gon, att sådant skett, utan fördel å ömse
sidor. och möotsvarande-ersättningar i-detiför-
höjda apanäget. Eller månne förf.: på. allvar
Jill bestrida att Höfhållningsanslaget år 1823
verkligen förhöjdes åtskonung Carl Johan med
:100;000. rdr bKO?Och ond detta ej:kan nekas så!
måtte det redan i och för sig: utgörarsett!
säkert bevis att samma anslag förut var min-
dre; Eller bestrides det att första hufvudtiteln
nu är mycket större än t. ex 1812,-då likväll
fyra hof -underhöllos i stället för nu tre? Vill!
förf.. inbilla:oss att-konungarne-under - någon
tid af de sista 100 åren haft af kungsgårdarna
för- egen räkning så mycken behållning, som
förhöjningen af.apanaget utgör, eller: att;hof-
stallängarne gifvit dem något, som: ej är. väl
ersatt genom förhöjda anslagen till hofstallet?
Han måste: väl. ieke åsyfta att vi åter. skola
se konungarnes bröder, söner eller -sonsöner
få sig anslagna särskilda hertigdömen och der i.
uppbära skatt och räntor; och hvad är väl då!
meningen med des argumenter han sökt :
l
detta-historiska fält? Det vore ialla. fall ku-l
riöst nog, attt; ex:se Hertigen af Skånel!:
nöja sig med de skånska räntorna, som om
utan förvandling,,-i-stället-för.-sina 100.000!
riksdaler! - j ; Mp 1
Förf:s efter tidningen Tidens meddeladel!
tabell; som-skall visa att Sveriges första huf-!
vudtitel är i proportion mindre än em delan-.
dra länders civillistor, bevisar lika litet. An-b
tagom att tabellen vore fullt riktig, som denj:
dock iekö är:s(den uppgifvert. ex. för Sverigel:
blott 761.000 rår i stället för I -million)
på om hvarje svensky mäny sqvinnor: och barn ;
7. Få OD AR ES SRS RA fa YA Ye FE Fe