Article Image
a 4 ngr na rr RRD ND rå att få dem oföränderliga och låtit bränna flera rutor af hvar färg, för att kunna tillskapa flera exemplar af kartan. Men att hvart sådant exemplar ändå är: ett kostbart praktverk, inses lätt, när man får veta att de framställda färgernas antal icke är mindre än 14421. Då likväl hvar färg har sitt särskilda namn, och namnen äro ordnade efter systemet, men benämningarne nu mera nyttjas både vid den ryktbara postlinsfabriken och den icke mindre verldsbekanta gobelinsfabriken, samt mer och mer vinna insteg blandlf Frankrikes artister och fabrikanter i allmänhet, säl blir ätminstone ett exemplar af detta praktverk snart en nödvändighet i hvarje land, som från Frankrikelt hemtar mönster eller modevaror. Med uppgifna namn eller nummer efter Chevreuils system kan man nämligen från Frankrike nu-mera erhålla noggrannt de färgnyanser man önskar, på hvilka varor som helst. Säsom grund för sin anordning har Chevreuil utredt att de 3 hufvudfärgerna rödt, gult och blått, i förening med uttrycken för ljus och mörker, eller hvitt och svart, endast Kunna förändras på 4 sätt, nämligen 1) Genom tillsatts af hvitt, som gör en färg ljusare men minskar dess bjerthet; 2) Genom tillsatts af svart, som gör en färg mörkare, äfven under minskning af bjertheten; 3) Genom olika färgers förening utan fördunkling; 4) Genom olika färgers förening under fördunkling. Med en färgs ton (nton) förstår Chevreuil den olika bjerthet, som färgen fär genom ljus och skugga, d. v. s. genom tillsats af hvitt och svart. . Summan af dessa färgtoner kallar han en skala (gammev). En färgs skiftning (nuance) är den olikhet en färg får genom tillsats af en. annan färg, som förändrar den utan att fördunkla den. Bland den oändlighet af färgskiftningar, som naturen framställer, har Cheyreuil utsökt 72 enklare, hvardera om 20 toner oeh 9 skålor; produkten af dessa 3 numror blir 12 960, hvartill ytterligare komma de färgförändringar som gå i svart och de som äro hvad man kallar brutna, d. vy. s. sakna bjerthet. — KONSTGJORDA -MINERALIER. Franska kemisterna fortfara med sina försök att med konst eftergöra,.de:i naturen förekommande mineralier, hvarvid ej sällan händer att sådana sammansättningar å-l. stadkommas, som förklara förut obegripliga geologi-lska fenomener. Vid ett af Franska vetenskapsakademiens sednaste sammanträden uppvisade Ebelmen äter en mängd nya produkter. af. detta slags försök, frambragta genom enkla ämnens sammanblandning under stark upphettning och deras. förening i kristallform under afsvalningen; bland sädana nämnas peridot och eymophan.. Daubre uppvisade; kristaller af tenn-oxzid och titan-oxid , -frambragta-genom dessa metallers ehlorurer. upphettade under beröring afvattenånga vid hög tryckning, och apatit, frambringad genom röd( glödgande. kalkhydrat vid beröring af fosfors-chloruri ängform; han hade äfven producerat topas; menhurul det skett omnämnes icke. 3 — LJUusBILDER PÅ GLAS. Denna i Frankrike nyligen gjorda uppfinning har genom m:r Mayel blifvit införd till England och produkterna äro att se i kristallpalatset, der de väckt ovanlig uppmärksamhet. Bilderna äro nämligen uttryckta genom olika grad af genomskinlighet hos glaset; och man kan ge!! nom att använda dem säsom skärmar framför ett förstoringsglas, ytterst lätt kopiera dem förstorade på fötografiskt papper, och på nya fotografiska glas, samt sälunda förstora dem högst betydligt, utan att tydligheten lider. Då de äfvenskola vara mycket lätta att frambringa, sä har härigenom -beredts. ett vigt medel för resande, att samla noggranna pittoreska reseminnen, som: beqvämt kunna: medföras, för att sedan förstoras. MIR i — KLORoFORM ANVÄND På DJUR. Berlins sällskap för vetenskaplig medicin hade den 12 Maj en sammankomst hvarvid berättelse afgafs om kKloroforms användande på en sjuk björn uti Berlins zoologiska trädgård. Björnen hade ett sjukt öga och sedan han blifvit döfvad medelst 1!, uns kloroform, undersöktes detsamma och befanns hafva grå starrn. Undersök-! ningen ochkloroformens användande verkställdes af doktör Krieger. Äfven en Hyäna och en Kakadw blefvo döfvade genom kloroform och underkastade medicinsk behandling. — En archeologisk upptäckt har nyligen blifvit gjord vid muddringsarbetet i floden Zbrucz, som ätskiljer Galliciska Podolien från Ryska Podolien; icke långt från Gneilas utlopp har man nemligen upptäckt en kolossal staty af sten, som arbetarne endast med största möda lyckades släpa upp på stranden. Denna byst föreställer Svantovit, en af de Slaviska folkens stora gudomligheter och hvilken särskildt dyrkades säsom ett slags skyddspatron för ön Rägen, hvarest han hade ett tempel i Arkona. Hans festj firades der vid skördetiden. Han afbildas med en jättelik kropp och 4 hufvuden, utan skägg, klädd ilj en kort klädnad, hällande en bäge och en sträng i sina händer. Man rädfrägade honom om krig och; ärsvexten, och brände ofta fängar till hans ära. Hans dyrkan utrotades utaf Waldemar I af Danmark år 1168. Den ifrägavarande statyn, den enda i sitt slag man hittills funnit, är öfver 18 fot hög. Bägen ; och strängen: äro sönderbrutna. Grefve Potozki, på hvars egor upptäckten blifvit gjord, har skänkt statyen till-universitetet i Kräkau. : — HvITT KRUT ELLER ROURA-KRUT är nam-l! net på ett nytt slags krut, som blifvit uppfunnet af kemie professorn Roura i Havana. Ehuru det fått! namnet hvitt krut, kan det likväl antaga hvad färg som helst. Försök som blifvit gjorda med skjutgevärl! hafva lyckats förträffligt. Fem gran är nog för att Å I ke ladda en liten pistol: De fördelar, som detta krut har framför det vanliga, uppgifvas vara vigtiga nog, såsom t. ex. att det ej stöter gevären, att det väger 9 gänger mindre och har 4 gånger större kraft än vanligt krut, att det icke tar skada af vatten och slutligen att det icke orenar. 3 — Fru PprirreR heter en dam från Wien,l! som efter att hafva uppfödt flera barn, fätt en oemot-: ständlig passion för resor och nu begifvit sig till ex-l: positionen i London. Hennes Odysså, beskrifves päl: följande sätt i en fransk tidning: j Hon reste först till Palestina och Egypten, samti derifrän till Skandinavien, der hon framträngde ändal! till Island, ja ända till Nordpolen, eller ätminstone li icke långt derifrån; derefter började hon en resa rundt. omkring jordklotet, fördjupande sig i Brasiliens ur-) skogar, lefde ett är bland infödingar i Sydamerika, passerade Cap Horn på väg till Valparaiso, öfverseglade Stilla Hafvet, stannade en tid på Otaheiti, be-l, sökte China och Ceylon, vidare Bengalen och Himalaya, genomströfvade hela Hindostan; for vidare öfver Persiska Hafvet till Arabien, hvarifrån hon gjorde en tur öfver nästan hela den äterstående delen af Asien, samt återvände öfver Persien, Mesopotamien, Grekland och Turkiet till Österrike. Resan räckte i ungefär 10 är. : — EN BEGRAFNINGSPLATS PÅ FÄLTET MARATHON har nyligen blifvit genom en händelse upptäckt vid byn Serkom (i Attika). Man har vid gräfning af ett stort dike funnit flera grafstenar med temligen väl behällne inskrifter. Man har med biträde af vetenskapsmän kommit till. visshet, att dessa grafstenar. blifvit uppresta till de krigares ära, hvilka stupade il: det slag som Miltiades år 490 före Christi födelse ! levererade Persernas konung Darius. — TscHIN-Tscmn-Mun, en bekant chinesare, ! som för nägra är sedan af politiska orsaker måste lemna China och sedan denna tiden lefvat i Paris, har !! gift sig med en rik bankirs dotter derstädes. Allal! bemödanden -att öfvertala chinesaren till afsvärjande !! af sina fäders tro voro likväl förgäfves. — INDIANSKT BrRöLLoP. Watab-Journal, ett!! blad som utgitves uti en indiansk by, med nämnde i I j namn, belägen i nordliga delen af Förenta Staterna, meddelar följande giftermälsannons: Den 31 förleden mänad afslöts härstädes äktenskaplig förbindelse mellan Maw-kee-ko-kee-wow-baw-doutsch-ken, esqvire, och j miss Wece-hun-nee-kee-koo-shay-haw-zhee-kam, af kanton Wanata i Minnosota. Redaktören af WatabJournalen deltog i festligheten och undfägnades af synnerlig utmärkelse med bakdelen af en hund. i SR Arn ÅA nn hn NT

4 juni 1851, sida 8

Thumbnail