a 4 ngr na rr RRD ND rå
att få dem oföränderliga och låtit bränna flera rutor
af hvar färg, för att kunna tillskapa flera exemplar
af kartan. Men att hvart sådant exemplar ändå är:
ett kostbart praktverk, inses lätt, när man får veta
att de framställda färgernas antal icke är mindre än
14421. Då likväl hvar färg har sitt särskilda namn,
och namnen äro ordnade efter systemet, men benäm-
ningarne nu mera nyttjas både vid den ryktbara post-
linsfabriken och den icke mindre verldsbekanta gobe-
linsfabriken, samt mer och mer vinna insteg blandlf
Frankrikes artister och fabrikanter i allmänhet, säl
blir ätminstone ett exemplar af detta praktverk snart
en nödvändighet i hvarje land, som från Frankrikelt
hemtar mönster eller modevaror. Med uppgifna namn
eller nummer efter Chevreuils system kan man näm-
ligen från Frankrike nu-mera erhålla noggrannt de
färgnyanser man önskar, på hvilka varor som helst.
Säsom grund för sin anordning har Chevreuil ut-
redt att de 3 hufvudfärgerna rödt, gult och blått, i
förening med uttrycken för ljus och mörker, eller hvitt
och svart, endast Kunna förändras på 4 sätt, nämli-
gen 1) Genom tillsatts af hvitt, som gör en färg lju-
sare men minskar dess bjerthet; 2) Genom tillsatts af
svart, som gör en färg mörkare, äfven under minsk-
ning af bjertheten; 3) Genom olika färgers förening
utan fördunkling; 4) Genom olika färgers förening
under fördunkling.
Med en färgs ton (nton) förstår Chevreuil den olika
bjerthet, som färgen fär genom ljus och skugga, d.
v. s. genom tillsats af hvitt och svart. . Summan af
dessa färgtoner kallar han en skala (gammev).
En färgs skiftning (nuance) är den olikhet en
färg får genom tillsats af en. annan färg, som för-
ändrar den utan att fördunkla den.
Bland den oändlighet af färgskiftningar, som na-
turen framställer, har Cheyreuil utsökt 72 enklare,
hvardera om 20 toner oeh 9 skålor; produkten af dessa
3 numror blir 12 960, hvartill ytterligare komma de
färgförändringar som gå i svart och de som äro hvad
man kallar brutna, d. vy. s. sakna bjerthet.
— KONSTGJORDA -MINERALIER. Franska ke-
misterna fortfara med sina försök att med konst ef-
tergöra,.de:i naturen förekommande mineralier, hvar-
vid ej sällan händer att sådana sammansättningar å-l.
stadkommas, som förklara förut obegripliga geologi-l-
ska fenomener. Vid ett af Franska vetenskapsakade-
miens sednaste sammanträden uppvisade Ebelmen äter
en mängd nya produkter. af. detta slags försök, fram-
bragta genom enkla ämnens sammanblandning under
stark upphettning och deras. förening i kristallform
under afsvalningen; bland sädana nämnas peridot och
eymophan.. Daubre uppvisade; kristaller af tenn-oxzid
och titan-oxid , -frambragta-- genom dessa metallers
ehlorurer. upphettade under beröring afvattenånga vid
hög tryckning, och apatit, frambringad genom röd- (
glödgande. kalkhydrat vid beröring af fosfors-chloruri
ängform; han hade äfven producerat topas; menhurul
det skett omnämnes icke. 3
— LJUusBILDER PÅ GLAS. Denna i Frankrike
nyligen gjorda uppfinning har genom m:r Mayel blif-
vit införd till England och produkterna äro att se i
kristallpalatset, der de väckt ovanlig uppmärksam-
het. Bilderna äro nämligen uttryckta genom - olika
grad af genomskinlighet hos glaset; och man kan ge- !!
nom att använda dem säsom skärmar framför ett för-
storingsglas, ytterst lätt kopiera dem förstorade på
fötografiskt papper, och på nya fotografiska glas, samt
sälunda förstora dem högst betydligt, utan att tyd-
ligheten lider. Då de äfvenskola vara mycket lätta
att frambringa, sä har härigenom -beredts. ett vigt
medel för resande, att samla noggranna pittoreska
reseminnen, som: beqvämt kunna: medföras, för att se-
dan förstoras. MIR i
— KLORoFORM ANVÄND På DJUR. Berlins säll-
skap för vetenskaplig medicin hade den 12 Maj en
sammankomst hvarvid berättelse afgafs om kKloroforms
användande på en sjuk björn uti Berlins zoologiska
trädgård. Björnen hade ett sjukt öga och sedan han
blifvit döfvad medelst 1!, uns kloroform, undersöktes
detsamma och befanns hafva grå starrn. Undersök-!
ningen ochkloroformens användande verkställdes af dok-
tör Krieger. Äfven en Hyäna och en Kakadw blefvo
döfvade genom kloroform och underkastade medicinsk
behandling.
— En archeologisk upptäckt har nyligen
blifvit gjord vid muddringsarbetet i floden Zbrucz,
som ätskiljer Galliciska Podolien från Ryska Podo-
lien; icke långt från Gneilas utlopp har man nemli-
gen upptäckt en kolossal staty af sten, som arbetarne
endast med största möda lyckades släpa upp på stran-
den. Denna byst föreställer Svantovit, en af de Sla-
viska folkens stora gudomligheter och hvilken särskildt
dyrkades säsom ett slags skyddspatron för ön Rägen,
hvarest han hade ett tempel i Arkona. Hans festj
firades der vid skördetiden. Han afbildas med en
jättelik kropp och 4 hufvuden, utan skägg, klädd ilj
en kort klädnad, hällande en bäge och en sträng i
sina händer. Man rädfrägade honom om krig och;
ärsvexten, och brände ofta fängar till hans ära. Hans
dyrkan utrotades utaf Waldemar I af Danmark år
1168. Den ifrägavarande statyn, den enda i sitt
slag man hittills funnit, är öfver 18 fot hög. Bägen ;
och strängen: äro sönderbrutna. Grefve Potozki, på
hvars egor upptäckten blifvit gjord, har skänkt sta-
tyen till-universitetet i Kräkau. :
— HvITT KRUT ELLER ROURA-KRUT är nam-l!
net på ett nytt slags krut, som blifvit uppfunnet af
kemie professorn Roura i Havana. Ehuru det fått!
namnet hvitt krut, kan det likväl antaga hvad färg
som helst. Försök som blifvit gjorda med skjutgevärl!
hafva lyckats förträffligt. Fem gran är nog för att
Å
I
ke
ladda en liten pistol: De fördelar, som detta krut
har framför det vanliga, uppgifvas vara vigtiga nog,
såsom t. ex. att det ej stöter gevären, att det väger
9 gänger mindre och har 4 gånger större kraft än
vanligt krut, att det icke tar skada af vatten och
slutligen att det icke orenar. 3
— Fru PprirreR heter en dam från Wien,l!
som efter att hafva uppfödt flera barn, fätt en oemot-:
ständlig passion för resor och nu begifvit sig till ex-l:
positionen i London. Hennes Odysså, beskrifves päl:
följande sätt i en fransk tidning: j
Hon reste först till Palestina och Egypten, samti
derifrän till Skandinavien, der hon framträngde ändal!
till Island, ja ända till Nordpolen, eller ätminstone li
icke långt derifrån; derefter började hon en resa rundt.
omkring jordklotet, fördjupande sig i Brasiliens ur-)
skogar, lefde ett är bland infödingar i Sydamerika,
passerade Cap Horn på väg till Valparaiso, öfverseg-
lade Stilla Hafvet, stannade en tid på Otaheiti, be-l,
sökte China och Ceylon, vidare Bengalen och Hima-
laya, genomströfvade hela Hindostan; for vidare öf-
ver Persiska Hafvet till Arabien, hvarifrån hon gjorde
en tur öfver nästan hela den äterstående delen af
Asien, samt återvände öfver Persien, Mesopotamien,
Grekland och Turkiet till Österrike. Resan räckte i
ungefär 10 är. :
— EN BEGRAFNINGSPLATS PÅ FÄLTET MARATHON
har nyligen blifvit genom en händelse upptäckt vid
byn Serkom (i Attika). Man har vid gräfning af ett
stort dike funnit flera grafstenar med temligen väl
behällne inskrifter. Man har med biträde af veten-
skapsmän kommit till. visshet, att dessa grafstenar.
blifvit uppresta till de krigares ära, hvilka stupade il:
det slag som Miltiades år 490 före Christi födelse !
levererade Persernas konung Darius.
— TscHIN-Tscmn-Mun, en bekant chinesare, !
som för nägra är sedan af politiska orsaker måste
lemna China och sedan denna tiden lefvat i Paris, har !!
gift sig med en rik bankirs dotter derstädes. Allal!
bemödanden -att öfvertala chinesaren till afsvärjande !!
af sina fäders tro voro likväl förgäfves.
— INDIANSKT BrRöLLoP. Watab-Journal, ett!!
blad som utgitves uti en indiansk by, med nämnde i
I
j
namn, belägen i nordliga delen af Förenta Staterna,
meddelar följande giftermälsannons: Den 31 förleden
mänad afslöts härstädes äktenskaplig förbindelse mel-
lan Maw-kee-ko-kee-wow-baw-doutsch-ken, esqvire, och j
miss Wece-hun-nee-kee-koo-shay-haw-zhee-kam, af kan-
ton Wanata i Minnosota. Redaktören af Watab-
Journalen deltog i festligheten och undfägnades af
synnerlig utmärkelse med bakdelen af en hund. i
SR Arn ÅA nn hn NT