rietens och teke parternas handlingsäti, soM kkulle
blifva föremäl för omdömet; men .det har gätt med
denna goda föresats så, som det så ofta, enligt in:s
eget :sanna yttrände, sker med dylika, att de nemli-
gen lätt svika, då de frestas; och tvenne af parterna
hafva verkligen blifvit föremål för ganska härda om-
dömen af ins. Som. dessa emellertid, efter allt hvad
jag kan inse, röja en hög grad af partiskhet, torde
det tillätas mig att vid de gjorda anmärkningarne få
tillägga nägra erinringar, och anhäller jag vördsamt
att den del af den ärade publiken, som tagit notis
af de itrågavarande artiklarne, äfven ville skänka
nägra ögonblicks uppmärksamhet ät nedanstäende.
De bäda. utslagen sägas derföre vara införde, att
då man jemför. dem med. hvarandra, skall man finna
hur stor mannamäån h. domk. utöfvat mot tvenne un-
derlydande prestmän. Den ene af dessa säges hafva
blifvit tilltalad för en grof förseelse under embets-
utöfning, men sluppit undan med. en mycket mild
föreställning; den andre, som till det högsta lätit en
formstridighet falla sig till last, har blifvit ädömd
icke mindre än första varningsgraden, genom hvilket
allt allmänhetens vördnad för h. domk:s fadersvälde
förmenas hafva blifvit betydligt förminskad. Vi vilja
nu något närmare tillse hur härmed sig rätteligen
förhåller
Den sak, för hvilken prosten Tegner af några äboer
i L. Beddinge: blifvit anklagad, lyder egentligen icke
under konsistorii domsrätt. Ins. lär mycket väl känna
att den i stället hör till. verldslig domstol, och ätt
missgerningsbalkens 18 kap. bestämmer i 9 straffet
för Prosten T:s förseelse och i den 8:de för äboen
Hans Jönssons. Till verldslig domstol hade mälet
således bort instämmas; men häremot mötte det vä-
sendtliga hinder, att rätte mälseganden, Hans Jönsson,
som , icke hade nägot ondt till sin pastor, utan äng-
råde sin egen felaktighet, ieke kunde förmås att ätala
saken. Den blef således af andra anmäld för domk.,
men dä detta icke eger att ådöma straff efter all-
männa lagen, hade det icke annat att göra, än ätt
meddela prosten T:r en faderlig föreställning. Ati
denna äter afgafs i så mild form som möjligt, skal
utan tvifvel gillas af hvarje rättsinnad, som dels kän-
ner under hvilka omständigheter förseelsen begicks,
dels vet att den halftånnat är efter densamma gjorda
anklagelsen föranleddes af läg hämndlystnad, och för
öfrigt bar sig bekant den utmärkta samvetsgrannhet,
prosten T:r städse i sin embetsutöfning ådagalagt.
Genom denna lilla erinran hoppas jag, att ins:s hela
ståtliga resonnemang om jemförelse mellan de bädsa
införda utslagen lär befinnas sakna all grund.
Hvad nu det andra utslaget, angående prosten Hind-
beck beträffar, sä lyder den deri ifrågavarande saken
fullkomligt under konsistorii forum. Men på det för-
hällandet, med densamma må af allmänheten rät!
kunna förstäs, torde det vara nödvändigt att först
nämna nägra ord om hur med en visitation: bruka
tillgå... Den förrättas vanligen på tvenne dagar. Vid
första dagens. förrättning, som sker i prestgärden,
undersökes-pastors embetsförvaltning, granskas arki-
vet och kyrkornas tillhörigheter m. m. i närvaro al
kyrkoråd ech kyrkovärdar, Pastor framlemnar då,
säsom sin embetsberättelse, skriftliga svar på i sär-
skilt instruktion. uppgifna frågor, och öfver allt detta
för visitator protokoll. Andra dagens förrättning för-
siggår i kyrkan inför hela församlingen, börjar meå
ett allmänt kristendomsförhör, hvarefter gällstämma
hälles, på hvilken församlingens allmänna kyrkliga an-
gelägenheter förekomma. Vid detta. tillfälle skola,
äfven i instruktionen uppgifna, frågor framställas till
pastors och församlingens besvarande, och visitator
inför i protokollet för den dagen då afgifna svaren,
jemte hvad han vid dem kan hafva att anmärka elle;
tillägga. Som nu ållt detta fordrar mycken tid, är
det till dennas vinnande praxis, att visitator anmoda
pastor provisionelt skriftligen besvara äfven de frågor, )
som förekomma andra dagen, sä att endast de rät-
telser eller tillägg, som härvid göras, behöfva vid
sjelfva förrättningen. antecknas. Så skedde ock vid
visitationen i Hemmesdynge, hvilken; hvad andra da-
gens förrättning ångär, hölls i Södra Åby kyrka med
båda församlingarne söndagen. den 30 Sept. 1849.
Innan gällstämman börjades, tillkännagaf jag att pa-
stör redan förslagsvis besvarat de anbefallda frågorna,
och att jag derföre nu ville uppläsa hans svar, mer
uppmanade: förut församlingarne, att om nägon än-
dring eller något tillägg skulle finnas af nöden, borde
sädant till intagande i protokollet anmälas. Inge
anföranden gjordes af nägon församlingsledamot, en-
dast nägra få anmärkningar blefvo af mig tillagde,
och innan de inskrefvos i protokollet, yttrade jag hvar
gäng: härvid fär jag göra den och den anmärknin-
gen. På detta sätt upplästes ljudeligen och granska-
des alla de af prosten H. sjelf författade svaren, med
öppet tillfälle för en hvar att göra de anmärkningar,
som äskades, öeh derefter underskrefs protokollet ge-
nast af mig och fyra af församlingarnes ledamöter.
Prosten H. hade redan i förväg satt sitt namn under
svaren, efter deras författande. Så tillgick det vid
förrättningen, och på grund af hvad jag nu anfört
dristar jag hemställa till hvarje sakkunnig; om ickel
protokollet verkligen blifvit bäde uppläst och juste-
radt, oaktadt alla ins:s och hans principals gensägel-
ser, och om dessa ega ringaste skäl till sin uppgift
att -församlingsmedlemmarnes underskrift skett endast
i god tro. Det är åtminstone ingen artighet, som
ärmed säges åt dessa aktningsvärde män, hvilkal
ganska väl visste hvad de: gjorde; och för öfrigt,
skulle en sädan invändning gälla, kunde derigenom
giltigheten af hvarje underskrift tillintetgöras.
Sedan förrättningen på detta sätt var slutad, till-
hörde det mig att renskrifya ett exemplar af båda
dagarnes protokoller för att till h. domk. insändas.
Men som detsamma äfven skulle ske med protokol-
lerna vid tvennne nyss förut på andra ställen hållna
visitationer, och jag dessutom såsom ensam prest i
mitt pastorat hade under Oktober månad mycket att
göra med flyttningsfolk, hann jag ej att få afskrif-
terna färdiga förr än i medlet af November. Straxt
derefter skickade jag ock origialprotokollet för Hem-
mesdynge till prosten H. för att införas i hans visi-
tationsbok. Detta skedde säledes omkring halfannan
månad efter visitationen: en tidrymd, som jag får be-
dja den uppmärksamme läsaren tills vidare lägga på
minnet; - Nu är det en praxis, som dock icke är i
lag anbefalld, att när pastor återfår ett sådant pro-
tokoll, som det ifrågavarande, ifrån visitator, upplä-
ser han det änyo vid första tillfälle för sina försam-
lingar, på det de så mycket bättre måtte erinra sig
hvad vid visitationen förekommit. Detta gjorde dock!
icke prosten H, oeh icke heller kunde jag äterfå mitt
protokoll ifrån honom; men efter förnyad påminnelse :
meddelade han mig slutligen i medlet af April mä-
nad päföljande året att han nyligen, med anledning
af visitationsprotokollet, med den ena af sina försam-
lingar utlyst sockenstämma, oeh så snart protokollet ;
härvid blefve justeradt skulle jag återfå mitt proto-
koll vid visitationen. Detta erhölls ock längt omsi-
der, i början af Maj månad, jemte prostens eget af
mig äfven infordrade protokoll vid den. nyssnämnda
sockenstämman, Det är just detta, som är det egent-
liga eorpus delieti; men innan jag närmare sysselsät-
ter mig med detsamma, kan jag ieke undgå att till-
kännagifva min stora förundran öfver huru ins: kunnat
blifva af partiskhet så förblindad, att han, utan rin-
gaste föranledande af handlingarne, uppgifvit, att
jag begätt det voförsvarliga söleriets att läta en tid
af nära, sju (!) mänader förflyta, innan visitationspro-
tokollet kommit till pastors- och församlingarnes kän-
nedom, och att det: först efter .så läng tids förlopp.
skulle.af mig blifvit inför församlingarne justeradt och
af deras medlemmar underskrifvet, på hvilket länga
diktade dröjsmäl ins. just grundar sin insinuation att.
underskrifterna endast på god tro blifvit meddelade. l.
Denna sin uppgift pästår väl ins. ega all historisk .
visshet; men det allmänna omdömet, stämplar denl.
icke destomindre till en lögn.
Vi återkomma nu till prosten H:s soekenstämmo-
protokoll. Det skulle vara att allt för mycket tagals
resp. publikens tålamod i ånspråk, om jag ville ge-l:
nomgäå-och vederlägga alla de i detsamma gjorda an-
märkningar. Detta har dessutom redan skett i mina