intressenters vägnar.
— —-
; Dybeckska arfstvisten.
Gensvar till hr rädman Grundal å dess i Aftonbla
det för den 27 Maj intagne skrift.
Redan vid början af denna tvist fick jag göra be
kantskap med den af vederparternes ombud seder
mera ständigt begagnade taktik att medelst person
liga utfall mot mig söka fylla den totala bristen pi
laga skäl och bevis. — Under den tid af 14 är, son
denna taktik derefter blifvit använd, har jag hunni
blifva så van dervid, att jag nu med fullkomligt lug
kunnat se hr rädmannen jemväl emot mig framträd:
på denna af kontra-ombudet anvisade bana. Vä
vetande, att det finnes en högre auktorite, som döm
mer öfver renheten af våra ömsesidiga bäde hand
lingar och afsigter — skall jag icke tillåta mig at
uttala något omdöme om de motiver som kunnat lig
ga till grund för hr rädmannens handlingssätt i den
na sak. Men då hr rädmannen förklarat det skols
vara i hög grad upplysande om jag velat uppgifvå
hvaruti stridigheten af hans och mine principaler:
intresse mera efter än före hans giftermål egentliger
skulle bestå; — så har jag desto hellre ansett mig
böra gå denna önskar till mötes, som jag hoppas pi
samma gäng kunna för hr rädmannen klart ädaga
lägga, att de faktiske förhållanden jag omnämnt är
fullkomligt sanningsenliga, samt att hr rädmannen:
uppträdande i denna sak till följd häraf ock vari
alldeles opåkalladt.
Till detta sitt uppträdande har hr rädmannen ve:
lat hämta anledning från min uppgift, det hr råd.
mannen, som varit utsedd till exekutor af Erik Dy
becks testamente, underlåtit att bevaka Dybecks barn:
på testamentet beroende rätt. och i stället blifvit måg
hos- en af deras antagonister prosten Carl Dybeck.
hvarigenom han fätt ett intresse diametralt stridande
mot det testaments-exekutorn hade att iakttaga.
Frågas säledes om denna uppgift innehåller något,
som är mot verkliga förhållandet stridande? Ha
icke hr rädmannen varit utsedd till exekutor af Erik
Dybecks testamente? jo, men, säger hr rådmannen,
jag egde rättighet att afsäga mig denna befattning.
Ganska sant, men nägon sädan afsägelse har ju ej
skett. Är det icke sant att hr rädmannen Dlifvit
prosten Carl Dybecks måg? jo, men säger hr räd-
mannen, deremot är det icke sant att hvarken prosten
Carl Dybeck eller hr rådmannen sjelf blifvit antago-
nist till mine principaler och fätt ett intresse stridan-
de mot deras.
Hvilkendera af oss det är, som i detta afseende
uppgifvit det sanna förhällandet, derom skall någon
tvekan ej längre kunna finnas om hr rädmannen ville
göra sig mödan att genomläsa följande 2:ne autenti-
ka handlingar, nemligen:
1:o den af prosten Carl Dybeck och dess medpar-
ter å mine principaler uttagne stämning angående
klander af ofvannämnde testamente, hvilken stämning
finnes intagen uti följande:
Utdrag af domboken, hällen ä lag
tima sommartinget med Akerbo hä-
rad uti tingshuset i Köpings stad den
1 Juni 1838.
S. D. Herr prosten Carl Dybeck, komministern
Magnus Dybeck, enkefru Lovisa Aspelin och krono-
befallningsmannen C. G. Roos, såsom förmyndare
för mamsellerna Maria Christina och Elisabeth Gu-
stafva Dybeck, hade till detta ting utverkat stämning
å hushållerskan Johanna Fredrika Norman och hen-
nes son, e. o. kanslisten J. E. Dybeck, efter skrift-
lig ansökning, af följande ordalydelse: Sedan hus-
hällerskan Johanna Fredrika Norman- och hennes son
extra kanslisten Johan Eric Dybeck, af anledning att
de icke skulle åtnjutit laga tid, vägrat svara å den
af oss till innevarande års vinterting uttagna stäm-
ning, så få vi härigenom begära ny kallelse och
stämning å dem till nästinstundande sommarting, uti
pästäende att deras hos häradsrätten vid 1837 ärs
sommarting gjorda bevakning af ett frän Stockholms
norra förstads vestra kämnersrätt den 26 Juni 1828
utfärdadt protokoll, innehällande vittnesförhör rörande
en af numera aflidne brukspatronen Eric Dybeck fö-
revisad testamentshandling, må utan afseende lemnas,
och i sammanhang dermed det anspråk på Dybecks
qvarlåtenskap, som genom denna bevakning tilläfven-
tyrs äsyftats och velat gällande göras, säsom sak-
nande allt stöd af lag ogillas och förkastas, äbero-
pande vi för öfrigt i afseende så väl på utvecklin-
gen af vår klandertalan som förbehållet om öppen rätt
till utförandet deraf, det Norman och hennes son
förut meddelade, i häradsrättens protokoll intagna
stämningsmemorialet, likasom vore det här ordagrannt
infördt, äfvensom vi yrka ersättning för rättegångs-
kostnaden. Stockholm den 12:te Martii 1838. Carl
Dybeck. Magnus Dybeck. Lovisa Aspelin. CO. G.
Roos, säsom förmyndare för Maria Christ. och Elis.
Gust. Dybeck, genom Pehr Staaff efter fullmakt.
På häradsrättens vägnar:
A. F. Grandelius.
2:o den fullmagt, som hr rådmannen, efter pro-
sten Dybecks död, sjelf utgifvit för fullföljd af de
utaf bemälde prost anhängiggjorda arfs- och testa-
ments-tvisterna, lydande sälunda:
Underteeknade aflidne hr prosten Carl Dybecks sterb-
husdelägare och arfvingar uppdrage härmed ät hr
advokatfiskalen Pehr Staaff, att i öfverensstämmelse
med de af br prosten i lifstiden för honom utfärdade
fullmagter, vid alla vederbörliga domstolar och exe-
kutionsställen, så ock hos Kongl. Maj:t utföra, bevaka
och fullfölja de rättegångar om arfs- och testaments-
rätt, som blifvit anhängiggjorda, emellan hushäller-
skan Johanna Fredrika Norman och hennes son extra
kanslisten Jan Erie Dybeck, å ena, och aflidne bruks-
patronen Eric Dybecks sterbhusdelägare, å andra si-
dan, såsom ock att på de af hr prosten föreskrifne
vilkor, de uppkomne tvistigheterne genom förlikning
nedlägga. Hällande vi för godt och gildt, hvad hr
advokatfiskalen eller den han i sitt -ställe förordnar
härutinnan laglikmätigt gör och läter. Stockholm d.
20 April 1841. ;
S. A. Hallström, Is. Norström,
å egne och min hustrus Al- å egne och min hustrus
bbertina Dybecks vägnar. Carolina Dybecks vägnar,
E (Sigill). (Sigill).
i CO. WW. E. Dybeck. Rich. Dybeck.
(Sigill). (Sigill).
Dan. Grundal, J. G. Dybeck.
ä egne och min hustrus Ama- (Sigill.)
lia Dybecks vägnar,
(Sigill).
Lika lydande med originalet som i kongl. riksarkif-
vet förvaras bland handlingarne hörande till revisions-