halvan, då ägaren anmälde sig. Nägra dagar der eftter hade Hagenberg infunnit sig och med hels nimgar från Hallenberg begärt utfå det anförtrodd goodset, och då Mattsson tillkännagifvit att han an välndt den ena halfvan, hade Hagenberg förklarat attt den kunde få anses som ersättning för Mattsson beesvär, hvarpå H. aflägsnat sig med den andra halt van. Hagenberg, som i hastigheten icke kom ihäg sin förut uppgjorda historia, invände, att det vari en hel hud, som han hos Mattsson på Hallenbergs be gäran hemtat. Gjord uppmärksam på sin motsägelse oci tillfrågad, om icke Hallenberg vidtalat honom atruppgöra historien om Å. och de 16 skillingarna, svarae Hagenberg, att han funderat ihop historien sjelf. skomakaren L. medgaf riktigheten af Mattssons upgift och tillkännagaf, att sedan han hos läderhadlaren B, lätit uppväga och värdera huden, han i utbyte deremot fått läder för 7 rdr, hvarefter han ät Mattsson förfärdigat ett par stöflor m. m. Maälet uppsköts för flere personers hörande till den 2 Juni. -— En inspektorshustru H. stod i går inför rädstufvurättens 3:dje afdelning tilltalad för det hon den 21 sistlidne April omkring kl. 10 på aftonen tillgriit en rund jernstång, tillhörande stakettet mellan lä slussen och Skeppsbron. Den tilltalade, hvars pussiga ansigte bar tydliga spår efter flaskans flitiga egagnande, är enligt hennes egen berättelse, dotter till. en kapten och har förut varit en gäng straffad för snatteri. Hon nekade nu helt och hället att hafva olofligen tillgripit jernstången, hvilken hon hittat på gatan och endast upptagit, för att i vederbörlig ordning tillkännagifva, att densamma blifvit tillvaratagem. Konstaplarne Norling och Johansson upplyste likwäl, att vid deras ankomst till stället flere närvaramde personer omtalat, att H. tagit jernstången ur stalkettet. Mälet uppsköts till den 2 Juni, till hvilken dagg stadens ombudsman skulle kallas, för att som mällsägare höras. — I gär hölls på rädstufvurättens 5: e afdelning ransakning med för stöld häktade och tilltalade förre gardisten Per Adolf Hedberg. Tvänne vittnen, fiskaren Gellerstedt och gatläggaren Larsson, intygade, att de den 18:de i denna mänad kl. mellan 5 och 6 på morgonen kommit gående utät kaien vid Blasieholimen, derifrån de på en fiskköparen Gustaf Janssoni tillhörig vid kaien liggande slup observerat, att ätskkilliga klädespersedlar legat på fördäck och att flerre sädane utkastades genom fönstret till kajutan. Gelllerstedt hade då anmärkt, att härmed icke måtte stå. rätt till, hvarföre han i tysthet gätt upp på slupem, då han funnit, att dörren till kajutan var tillstämgd medelst ett hänglås. Straxt derpå hade de sett en karl, hvilken båda togo på sin ed hafva varit Hedberg, försöka krypa ut, hvilket dock ej lyckats, emedan rockkragen tagit emot. Han hade derföre dragit sig tillbaka och aftagit rocken, hvarefter han praktiserat sig ut genom fönstret. Vittuena hade då tillfrågat honom, hvem han vore, hvarpå han svarat, att han tillhörde bäten och att han utan mat blifvit inläst i kajutan. Hedberg kunde icke förmås svara, huruvida ban erkände vittnesberättelsernas riktighet eller icke, och på fråga, om han förut varit straffad, utlät han sig först efter längt betänkande, att han icke varit det. Herr rådman Weser trodde sig likväl bestämdt känna igen honom och befanns det verkligen vid efterseemdet i diårierna, att Hedberg på motsvarande afdelming af f. d. kämnersrätten blifvit straffad 1847 för snatteri och 1848 för stöld, hvarjemte protokollerma upplyste, att den då straffade Hedbergs uppgifter om sina föregående lefnadsöden helt och håället :öfverensstämde med den tilltalades derom nu afgitma berättelse. För mälsegarens hörande blef målet utsatt att återföretagas den 2 Juni. — En qvinna vid namn Lundgren stod i går in-: för rädstufvurätten tilltalad för en mindre ofta förekommande brottslighet. Hon hade nemligen, dä hon söndagen den 18 Maj skulle enligt Kongl. Maj:ts utslag i S:t Clara kyrka undergå kyrkoplikt efter utstånden bestraffning för stöld, vägrat att underga kyrlkoplikten och på fråga, om hon försyndat sig, svarat nej. Lundgren erkände riktigheten af vederbörancde presterskaps härom meddelade intyg och förklarade, att hon vägrat och städse skulle vägra, attl: undergå kyrkoplikt för ett brott, det icke hon, utanl: en annan, begätt; och blef i anledning häraf Lund-l: grem, med stöd af kongl. förklaringen den 23 Mars 180)7, dömd att straffas med 8 dagars fängelse vid vattden och bröd, hvarefter hon skulle undergå den ådöpmde kyrkoplikten, mot hvilket beslut Lundgren förkslarade sig ämna anföra besvär. — Rädhusrättens femte afdelning afkunnade i gär utsliag uti det af vaktmästaren Qvarfot väckte ätal mot; machinisten ä ängfart)get Tessin, Berggren, för det denne på ett ganska svärt sätt ä gata misshand-l: lat Qvarfot. Som icke bevisning kunnat förebringas! att B. försätligen öfverfallit Q., dömdes B. endastl: att för 2:ne oqvädinsord böta 40 sk., för blånaderls och blodviten 13 rdr 16 sk., för gatufredsbrott 131, rdr 16 sk., samt att ersätta Qvarfot för sveda ochl! värkk med 23 rdr 16 sk. och i rättegångskostnad 31!) rdr 16 sk. allt banko. — I går dömdes förre kronoarbetskarlen Sundholm, tilltalad att från dalkarlen Lars Mattson uti hans bo-l stad N:o 25 Styckjunkarebrinken hafva tillgripit 2:nel! dussin sågblad, att för 2:dra resan stöld böta godsets: f rdubbla värde med 37 rdr 16 sk. bko eller i brist) af tillgång undergå 13 dygns fängelse vid vatten och bröd, hvarefter Sundholm efter undergängen uppenbar kyrkoplikt uti ett ärs tid skulle hällas till allmämt arbete å södra korrektionshuset. Handelsbetjenaten Julin, som af Sundholm tillandlat sig de stulne sågbbladen, frikändes frän ansvar. Sundholm förkla-r radee sig nöjd med utslaget. — Hästhandlaren Erik Gerdtson Sandhager dömdes ; i gär af rädhusrättens femte afdelning, att för för c det han uti huset N:o 8 Salbergsgränd knuffatlv pPOlisiskonstapeln Krohn och oqvädat konstapeln Rybergld att I böta sammanlagt 69 rdr 16 sk. bko eller i brist brödd. — Förl. natt kl. ,12 kastade sig f. d. gardisten? Andders Hindr. Men i sjön vid Munkbrohamnen, men q blef f genom tvenne tillstädeskomna personer uppdra-f gen a och genom en polispatrull afförd till sjukrummetls vid t Stadshushäktet. 1 —Konungens befallningshafvande har för den frän lt Fahblu länshäkte förrymde lifstidsfängen Carl Johanl, Linodbergs gripande utfäst en belöning af 100 rdr rgs.lc —-Emellan den 6 och 8 denens bortstulos genom l1 inbrrott vid Alfta prestgärd flera större och mindrå borddsdukar, servetter och lakan m. m., märkta med A. :F. 0. — Ifrån Östergöthland inberättas nya kyrkostölder. I Qdarsebo församlings sakristia har den 16 dennes blifyvit utur den derstädes befintliga kyrkokistan borttage;et kyrkans silfyer, bestäende af en inoch utvän-l1: digt;t förgylld kommunionkalk om 23?7, lod, skänkt afle falalz-grefven Johan Casimir på Schenäs, en paten,ln örgrgylld, om 3!7, lod; en brudkrona af silfver, för-r gyldld, om 24 lod, och en oblatask, oval, förgyld, omlr 11 1 lod, m. m. Skuldsedlarne och andra i kyrkkistans förv:varade handlingar hafva förstörts. Tjufvarne ochi, det ; stulna hafva icke, oaktadt de noggrannaste efterspanningar, ännu kunnat ertappas;upplysning har en-jr dastst vunnits, att för stöld straffade manspersonen Carlls Joha. Laurell från Krokek socken och 2:ne okände kar-h lar varit synlige i sällskap thorsdagsaftonen den 151y dennnes, uti Östra Stenby kolmård, och är all anledningg förmoda, att desse personer föröfvat stölden. D — I Rumskulla kyrka har äfven allt kyrkosilfret!t blifvit bortstulet; men ett försök i Svinhults kyrka j misssslyckades, emedan allt silfver och penningarnelförv:varas hos kyrkovärdarne. HHalmstad. Ett ohyggligt mord med rån har blifvit begåänget i Schertene af Rolfstorps socken. Den 14 dennunes på förmiddagen begaf sig åboen Johannesl, Larrsson med tjenstfolk ut för att arbeta på jorden,; ochi då de vid middagstiden hemkommo, befanns in-l, gänpgen till gärden vara stängd, hvarföre de mäste,ls för att kunna inkomma i huset, gå genom trädgär-; denn. Vid inträdet i köket fanns Johannes Larssons huststru liggande död i spiseln, blodig öfver hela an-q sigtetet samt med märken efter erhällna slag (troligenl af e en hetesman. som hefanns vara söändersdamaen Ah i