AR
LITTERATUR o
Tidskrift för Praktisk Byggnadskonst och Me-i
kanik m. m. utgifven af Rob. Acrel, hari det k
nyligen utkomna 4:de häftet för 2:dra årgån-
gen, en planch öfver S:t Olofs kyrka i Skäne,lp
som säkert skall intressera våra fornforskare, fc
enedan denna byggnad försäkras vara minstta
50 år gammal, i anseende till sitt isoleradem
läe undergått föga förändringar och till stor
då bibehållit sina ursprungliga altaren och
bidverk. Ritningen är meddelad af hr prof. ,,
Bunius i Lund, ur hvars bekanta arbete Skå- 1,
ne Konsthistoria för Medeltiden äfven be-ly,
skifningen är hemtad. Hela denna skildringlh
är ganska läsvärd; och mången, som på sinaln
resor till Sveriges södra orter kommer tilll.
Albo härad i Skåne, skall troligen med nöje I
öra en afkrok till det gamla Lunkinde, se-
ermera S:t Olofs socken, för att bese min-
nesmärken från katholicismen, bättre bibe-!(
hällna än man eljest är van att finna i någralv
af våra fornkyrkor. Här qvarstå ännu i förle
det mesta orubbadt skick flere altaren, hel-r
gade ar S:t Anna, Trefaldigheten, S:t Maria,la
0. s. v. För att gifva ett begrepp om be-lr
skrifningens åskådlighet, skola vi anföra hvadla
(6
1
som säges t. ex. om Trefaldighetens altare:lc
Vid vestra sidan af skeppets östra pelare märkes
Trrefaldighetens altare. ÅA en uppsats, som framtill lik-
nar en uppnedvänd trappa, stär ett skåp, hvilket öf-.
verst prydes med en genombruten rundbäge och ä si-
dorna med flygelstycken samt nederst med rosetter. !
Ryggen har fönsterlika genombrytningar med mängalV
snå rum derinnanför. I detta skäp, som saknar fy-ls
gadörrar, sitter Gud Fader i menniskostorlek med yf-1
vigt skägg, fotsid mantel och liljeprydd krona, ochl;
häller mellan sina utsträckta armar ett kors medl!
Frälsaren derå. Gud Fader i fullrund figur har mild
och vördnadsbjudande blick och framter i venstra han-?
An ett verldsklot, och bakom honom stä tvä half-lq
wphöjda serafer på lägande hjul. Under den hvalf-l,
lia betäckningen deröfver har en dufva sväfvat, hvil-.
ken förkommit. Att detta skåp betecknar himmelen.
oh bilderna deri Treenigheten, är påtagligt. Dent
uwpnedvända trappan antyder svärigheten att der in-
komma, samt bakstyckets genombrytningar med smäl,
ya derinom föreställa de saligas boningar.n
Tidskriften har härefter en framställning om
Grindvaktarstugor, i följe med en vacker planch
af hr Chiewitz. Man skulle tycka ämnet min-
dre maktpåliggande; men resonnemanget i
Jidskriften visar helt annat. Förf. framhåller
R ett sätt, som knappast tål motsägelse, det
dämpliga i missförhållandet mellan grindstu-
gan och herregårdens hufvudbyggnader. Huru
dta finner man sig ej bedragen i sin förvän-
tinv, säger han, då, efter att hafva passerat
m utsirad och putsad, ja! stundom reveterad
grindstuga, man får sjelfva corps de logiet i
Ceonsigte och finner en ruskig, förfallen trä-
byggnad: — man tror knappt sina ögom oO.
8 v. I kontrast härtill: Ej sällan händer,
att man raottagits af en usel, förfallen grind-
stuga; man blir genast modfälld, tror sig komma
tll ett fattigt, dåligt och förfallet ställe; men
igat mötes af präktiga byggnader från corps
ce logiet ända ned till uthus, stall, fähus m,
n. Detta stora missförhållande har kommit
sig deraf, anmärker förf. riktigt, att godsega-
ren längesedan glömt grindstugan med dess
invånare,, och i dess ställe numera egnar
Msina bättre känslor och omsorger endast åt
mkreaturens. Kankända hafva vi misstagit oss
— fortfar förf. genast härpå — men dessa
tankar hafva alltid öfverväldigat oss, då vi
funnit någotdera af dessa fallen. Deremot
hafva vi kännt oss så oändligt belåtna vid
anblicken af en treflig grindstuga, byggd så
m. mo. — Det är verkligen visst att när man
härefter betraktar den åtföljande Chiewitska
planchen på den trefliga grindstuganv, vattnas
det en i munnen till den grad, att man kön-
ner sig icke blott vilja besitta en sådan stuga,
mtan till och med ett deremot svarande corps
sde logis, jemte hela egendomen.
Efter ett meddelande af Architektoniska de-
italjers, kommer Tidskriften längre fram til
(en uppsatts om nÅngbåtsförbindelse mellan Eng
land, Sverige och Ryssland genom Göta kanal.
Denna transitofart är väl i sjelfva verketinger
nyhet; men ett försök att vidga densammö
och draga vinst äfven af andra länders inbör-
des handelsgemenskap har helt nyligen blifvit
ifrågaställd genom den inbjudning till aktie-
teckning för en ångbåtsfart mellan S:t Peters-
burg och Hull genom Göta kanal, som no-
tarius publicus här i Stockholm Chr. dAu-
bigne låtit utgå bland allmiänheten. Tid-
gkriften förordar inbjudningen, som genon
allmänna bladen redan är känd; och gör några
kalkyler, hvaraf synes att hr dAubigads för
slag måste vara på ett pålitligt sätt t adt
Apparat för släckning af eld, hr Wablqvis
torkmiachin för papper, tillverkadt för hand
Rodgers ankare, medel att skydda jernäng
fartyg för anfrätning under vatten, nytt su
att bereda smör, samt slutet af uppsattsen or
Gutta Percha, hafva alla sina förtjenster i
oika håll af industrien, Det nya Smörbere
ningssättet skulle snart sagdt kunna anses hafv
utsigt för sig att allmännast göra sig ällande
genom möjligheten af dess tillämplighet öfven
allt och nästan af alla. Tidskriften yttrar sjel
att detta beredningssätt är högst eg
består korteligen deruti, att man Jordfäst
en Aavantitet orsdde och efter ett dygn uppte