JOE DevUnmngar Ikasa. olutresultatet ar de Isista fyra månadernas förhandlingar är, att. Idet konstitutionella partiet blifvit fullständigt slaget, att styrelsen vunnit till sitt stöd de stora jordägarne och den rika landtadeln; att den fått junkerpartiet i massa förenad med hofsladeln, och kan med detta bistånd , under skenbart grundlagliga former, lagstifta så väl som beherrska och beskatta hela den öfriga massan utan undantag, efter sitt godtfinnande. Till hvad grad saken lyckats kan ni se! deraf, att hr von Bismark, det äkta junkerpartiets mest tygellöse ledamot på yttersta hö-!. Igern, har blifvit utnämnd till första gesandskapsrådet vid den återupplifvade Tyska För-Ibundsdagen. Samme man, som dagligen i kammaren kallade grundlagen för ett stycke! papper utan värde,, skall nu vid Förbundsdagen vara det konstitutionella Preussens förste representant! Han afreste redan i går till; Frankfurt, i detta ärende; likväl kommer preussiska sändebudet i Petersburg, hr von I Rochow (en af tzarens förklarade gunstlingar) latt provisoriskt afgå som Preussens första Isändebud vid Förbundsdagen, till dess att hr ;Ivon Bismark hunnit invigas riktigt i affärerna. ITill Wien afgår grefve Arnim-Heinrichsdorff. -JAlla dessa män tillhöra den flock diplomater Isom till hvarje pris önska enhällighet med Ryssland och Österrike och äro envåldsvänIner till kropp och själv Hvem kan undra att! allmänheten ser alla dessa tecken och den framtid de bebåda med ängslan och fasa?, Hvem, att knappast någon, hvarken på ena Jeller andra sidan, tror på någonting bestående? I öfvermorgon afslutas Dresdner-kongressen Ii närvaro af ministerpresidenterna furst von ISchwarzenberg och von Manteuffel; dagen derpå följer fortsättningen, genom Förbundsdagens öppnande i Frankfurt. Preussen och JÖsterrike uppträda der mera enigt; om Preusj i ) ) i ) ) ) ) ) I Å Å I j sens jemnhöghet blir ej vidare fråga, och med emensam myndighet skall der yrkas en kraft; f ) ) ) , ) ) ) fullare exekutiv-makt jemte Österrikiska hel-! statens inträdande i Förbundet. Dervid ärnar! man hvarken lyssna till Englands eller Frankrikes inkast, utan behandla frågan såsom en Juteslutande tysk angelägenhet. Ludvig Na-!, poleon efterfikar stormakternas ynnest och i;; England står den närvarande ministören på!, vacklande fot; protektionistpartiet arbetar af, , , , D alla krafter på dess fall. Otvifvelaktigt har, man snart att ifrån Frankfurt förvänta så kallade kraftfulla och konseqventa beslut, för ) att i alla händelser vara rustad emot revolutionen; junkertidningen förkunnar dem redan t på förhand. Våra småfurstars ängslan vårdas; omsorgsfullt, medelst skrämsel med den röda republiken, och det kan knappast förmodas,g att en enda bland dem skulle yttra betänkligheter vid de fordringar, som Österrike och Preussen komma att uppställa såsom vilkor för deras lugn. Tysklands samtliga grundlagar komma att i Frankfurt revideras, d. V. s. att skattevägringsbefogenheten, föreningsrättigheten och alla andra af Tyska Nationalförsamlingen erkända folkrättigheter komma att utplånas, och att mot tryckfriheten utfärdas en allmän lag för hela Tyskland, ännu mera strypande än den nyss i preussiska kamrarne genomdrifna, i fall annars denne skulle kunna öfverträffas i den riktningen. Sedan man sålunda ombesörjt lugnet och ordningen. inom Tyskland, skall, till stöd för syftena utåt, en förbundshär om 125 000 man uppställas och alltid hållas slagfärdig till den nya exekutivmaktens bistånd. Exekutivmakten åter skall hvila i Österrikes, Preussens och (på sätt Österrike vill) Bäjerns händer; men hären y bestå af troppar ifrån Österrike, Preussen,!t Böjern, Sachsen, Wiirtemberg och Hannoverli allenast; hvaremot småfurstarne blott kommaläö att till den bidraga med penningar. Preussenll skall blifva väktare vid Rhen, Österrike an-j vända sin makt och krigsstyrka i Ungern ochlt Italien. Reserv bildar — Ryssland. Sålundalt anser man sig beredd, när den påräknadels stormen bryter lös i Frankrike. Detta är hvad vi vänta från Frankfurt ochI som alstrar icke få bekymmer och krigsryk-j ten. Det anses omöjligt att icke strid kom-e mer att öppnas mot vestern, äfven om de ö-s stra makterna icke skulle gå anfallsvis tillväga!2 mot Frankrike, Schweiz och Piemont, utanla hålla ut med att vänta. Skulle Ludvig Na-lr poleon och fusionsförsöken misslyckas, ellerd Cavaignac väljas till president, så kan republiken omöjligen fördraga de östra makternas permanenta rustningar; den vet för väl hvad e betyda, för att ej se sig tvungen till for-g dringar, hvilka då gifva förevändningen tillly utbrottet. Vår börs och vår näringsflit hafva med likal klarsynthet varseblifvit denna framtid; alla statsskuldsedlar och alla slags aktier falla;q varu-afsättningen tynar tillika med fabriks-k produktionen, och om möjligt i ännu svårareL ställning ser sig den egentlige handtverkaren. Bekymren hafva ökats vid berättelsen om konungens beslut att den 15 anträda en resalg till Warschau jemte ministerpresidenten ochls: en talrik svit, för att i tzarens hofläger der-!e stides sammanträfta med kejsaren af Öster-!y rike och en mängd furstar och diplomater. st Det tages icke utan sannolikhet för gifvet, attls: slutstenen der kommer att infogas 1 den nu rs under ett helt år fortsatta nya samhällsbyggnaden: att ryska politikens storverk der skall!; krönas, och tzaren, i egenskap af den nya he-U liga alliansens höfding, emottaga vasallernasK hyllning. Man fruktar en förnyelse af traktaten i Pillnitz 1791, då de nordiska makza S ternav förbundo sig emot revolutionen, och bäfvar redan hos oss för ett nytt uppbåd af hela Preussens vapenstyrka. Så uttalar sig i Tyskland allmänna meningen. Men jag tycker det vara helt naturligt att monarkerna sjelfva i Warschau besegla den förlikning och vänskap, hvarom deras ombud öfverenskommit. nu beträidda banan icke kan fortfara att vara någon konstitutionell stat, behöfver väl ej bevisas; -men: — säger junkertidningen — på ;statsformen beror ej ett folks lycka; att på.ståendet om motsatsen är en förvillelse, kan poch mäste ådagaläggas,. Man skall nu ådagalägga det. Öfver tillståndet i det olyckliga Hessen och Att Preussen på den fr ki sk be in st be ul fed ke fr IS kö M ST 50 ar ur